Ngaselo Seni Ssären Ewe Chon Liapeni Matchang
“[Jiowa] epwe angasokolo seni lon ssären chon ssär matchang.”—KÖLFEL 91:3, NW.
1. Iö ewe “chon ssär matchang,” iwe, pwata a efeiengaü?
AWOR emön a mochen liapeni Chon Kraist meinisin, nge a tipatchem solä me angöch le otuputup. Kölfel 91:3 a eita ngeni ewe “chon ssär matchang.” (NW) Iö ena chon oput? Seni ewe minen June 1, 1883, ei chassi a esissillatä pwe ina i Setan ewe Tefil. A fokkun manaman me a achocho le otupu me ssära nöün Jiowa kewe aramas ussun chök emön chon ssär a sotun ssära matchang.
2. Pwata Paipel a apöpööi Setan ngeni emön chon ssär matchang?
2 Loom loom, aramas ra liapeni matchang pun ra sani ngingiin ar kewe köl, lingöchün üner, me pwal fän iten möngö me asor. Iwe nge, matchang ra kan mwittir chang ika ra küna märewen aramas, ra chök nerikirik pwe emön ete liapeniir. Ina minne, lon fansoun an a mak ewe Paipel, emön chon ssär a akkom käeöfichi napanapen me eörenien ewe sokkun matchang a mochen liapeni. Mwirin, a föratä sokkopaten chünnümein matchang. Ewe Paipel a apöpööi Setan ngeni emön chon ssär matchang pwe sipwe weweiti napanapen an angang. Ewe Tefil a nennengeni emön me emön leich. A kakkatol eöreniach me napanapach, iwe, a föri an kewe chünnümei pwe sisap esilla fän iten an epwe liapenikich pwe sipwe föri letipan. (2 Timoti 2:26) Ika Setan a liapenikich, epwe ataielo ach riri ngeni Jiowa me epwe tongeni emmwen ngeni mälo. Ina minne, fän iten tümünüch, a lamot ach sipwe esilla än ewe “chon ssär matchang” kewe sokkopaten raüangaü.
3, 4. Ifa ussun än Setan kewe angang ra ussun chök angangen emön laion? emön serepenit?
3 Ewe sou makkei kölfel a nöünöü eü kapas monomon le apöpööi än Setan kewe raüangaü ngeni raüangaüen emön appanen laion are emön serepenit. (Kölfel 91:13) Fän ekkoch, ussun chök emön laion, Setan a wesewesen fiffiu ngeni nöün Jiowa kewe aramas ren an eriäfföüür are ren än ekkewe mwu föri allük pwe repwe äweiresi nöün Jiowa kewe aramas. (Kölfel 94:20) Eli epwe tongeni fis pwe ekkoch repwe ükütiü seni ar fel ngeni Kot pokiten ena sokkun eriäfföüü. Iwe nge, lape ngeni nöün Kot kewe aramas resap kkuf ren eriäfföüü nge a fen aririfengenniir. Iwe nge, a fet än Setan kewe raüangaü mi ussun chök angangen emön serepenit mi tipatchem solä?
4 Ewe Tefil a äkkäeä watteen an tipatchem pwe epwe kküü aramas ussun chök emön serepenit mi poison a mweteri aramas seni leenian mi monomon. A ina ussun a tongeni poisonü ekiekin ekkoch nöün Kot kewe aramas, pwe repwe tupulo me föri letipan nge sap letipen Jiowa, iwe mwirin, ra fokkun feiengaü watte. Kilisou, pun sia silei ussun napanapen än Setan kewe raüangaü. (2 Korint 2:11) Sipwele käeö ussun rüänü sokkun ssär “ewe chon ssär matchang” a äkkäeä.
Niuokkusiti Aramas
5. Pwata ewe ssären “niuokkusiti aramas” a kon ngir?
5 “Ewe chon ssär matchang” a weweiti pwe aramas ra mochen pwe aramas repwe pwapwaitiir me saniir. Chon Kraist ra kan äfänni ekiekin me meefien aramas. Pokiten ewe Tefil a silei ena mettoch, a mochen äeämwäälli än Chon Kraist chchüngü ekiekin aramas ussur. Awewe chök, a liapeni ekkoch nöün Kot kewe aramas ren ewe ssären “niuokkusiti aramas.” (Än Salomon Fos 29:25) Ika nöün Kot kewe chon angang ra fiti aramas le föfföri minne a ngaü me ren Kot, are rese föri minne Kot a allükü pokiten ar niuokkusiti aramas, ewe “chon ssär matchang” a fen liapeniir.—Isikiel 33:8; Jemes 4:17.
6. Ifa ussun emön säräfö epwe tongeni turutiu lon ssären ewe “chon ssär matchang”?
6 Awewe chök, emön säräfö a tongeni ttup ren etipetipaen chienan kewe chon sukul pwe epwe ünümi efoch suupwa. Lesossorun ena rän, atun a feilo sukul, ese mwo ekiekin ün suupwa. Iwe nge, mwirin chök, a ün, ina och mettoch mi efeiengaüa inisin me a äletipengaüa Kot. (2 Korint 7:1) Met a emmweni ngeni an epwe ün suupwa? Neman, a chiechi ngeni chiechian kewe mi ngaü me ese mochen äletipengaüer. Ämi kana säräfö, ousap mut ngeni ewe “chon ssär matchang” an epwe lukiuk me liapenuk! Kopwe tümünuk seni om föfföri minne ese pwüng pwal mwo nge lon mettoch mi kisikis fän iten an esap liapenuk. Älleäsochisi än Paipel kapasen öüröür pwe kopwe sü seni chiechi mi ngaü.—1 Korint 15:33.
7. Ifa ussun Setan epwe efisi pwe ekkoch sam me in repwe päepäi ngeni ar föfföri letipen aramas lap seni letipen Kot?
7 Ekkewe sam me in Chon Kraist mi tümünüöch ra fokkun mochen apwönüetäöchü wiser me ren Kot pwe repwe atufichi manauen ar famili. (1 Timoti 5:8) Iwe nge, Setan a mochen epwe kon ssenük ar aüreki ar repwe atufichi ar famili. Neman ra eöreni ar repwe etiwalo mwich pun nöür kewe pos ra peseer ar repwe alapalo ar fansoun angang. Eli ra pireir ar repwe tingor ekkoch ränin asösö pwe repwe fiti eü mwichelap me eti pwiir kewe le fel ngeni Jiowa. Repwe küna tümün seni ena ssär ika repwe “lukuluk woon Jiowa.” (Än Salomon Fos 3:5, 6) Pwal eü, ika sipwe chechchemeni pwe kich meinisin chon le imwen Jiowa me wisan an epwe atufichi manauach, epwe älisikich le nüküchar lon ach lükü. Ämi kana sam me in, oua lükü pwe Jiowa epwe tümünükemi me chon le imwemi ika oupwe föfföri letipan? Are, ewe Tefil epwe liapenikemi pwe oupwe föri letipan pokiten ämi niuokkusiti aramas? Sia pesekemi oupwe ekiekifichi ekkeei kapas eis fiti iotek.
Ssären Tongei Pisek me Moni
8. Ifa ussun Setan a kan äkkäeä pakeen tongen pisek me moni?
8 Setan a pwal äeä pakeen tongen pisek me moni fän iten an epwe liapenikich. Ekkoch sopai ra luki ekkoch nöün Jiowa kewe aramas ren ar ereniir pwe repwe tongeni mwittir pisekisekilo, nge ese pwüng. Pwal ekkoch ra peseer: “Akkangang weires. Lupwen ka wöüöchülo, kopwe tongeni asösö me pwapwaesini manauom. Kopwe tongeni pwal mwo nge pioneer.” Nge eli epwe ina alon ekkoch chon ewe mwichefel mi ekiekmwääl pun ra mochen küna winner seni chiener kewe chon lükü. Ekieki ussun ena pesepes pwe kopwe alapalo noum moni iei fän iten om kopwe ämecheresi manauom lon mwachkkan. Esap ina ekiekin ewe mwän mi wöüöch me “puch” lon än Jises we kapas monomon?—Luk 12:16-21.
9. Met popun ekkoch Chon Kraist ra kkuf ren ssären tongen moni me pisek?
9 Än Setan otot mi ngaü a etipetipa aramas ar repwe mocheniaiti pisek. Ena mochenia epwe tongeni aingaüa manauen emön Chon Kraist, pun epwe pwölüelo ewe kapas pwe “esap uwa.” (Mark 4:19) Ewe Paipel a pesekich ach sipwe menemenöch ren anach me üfach. (1 Timoti 6:8) Iwe nge, “ewe chon ssär matchang” a liapeni chommong pun rese pwisin apwönüetä ena fön lon manauer. Kapas eis, lamalam tekian ar pisek a kan ammeef ngeniir pwe repwe chök akkamwöchü nonnomur, ewe ra fen eöreni? Nge kich? Ach mocheniaiti pisek a amwökütükich ach sipwe okukumwiri fel mi enlet? (Akai 1:2-8) A mmen alolilen ach küna pwe lon fansoun weires lon pekin moni, ekkoch ra likitalo ar ririöch ngeni Kot fän iten ar repwe akkamwöchü nonnomun manauer, ewe ra fen eöreni. Ena tongen pisek a apwapwai “ewe chon ssär matchang”!
Ssären Minen Apwapwa mi Limengaü
10. Met popun emön me emön Chon Kraist epwe etittina pwisin i?
10 Iei pwal eü ssär ewe “chon ssär matchang,” a kan äkkäeä le aingaüa ekiekin aramas ussun minne mi öch me minne mi ngaü. A chök löllö ekiekin chon Sotom me Komora me ekiekin aramas mi angang lon pekin apwapwaan fönüfan ikenäi, awewe chök, chon fför kachito, köl, TV, me met kan. Pwal mwo nge pworausen fönüfan lon TV me chassi ra menlapei föfförün akkachofesä me mocheniangaüen futuk me sikepwach. Chommong minen apwapwa ra aingaüa än aramas tufichin “alefila lefilen mine a öch me mine a ngau.” (Ipru 5:14) Iwe nge, chechchemeni alon Jiowa ren ewe soufos Aisea: “Feiengauemi, ämi mi aita ngeni mürina mine a ngau, nge ngeni ngau mine a mürina.” (Aisea 5:20) Iwe met, “ewe chon ssär matchang” a aingaüa om ekiek ren minen apwapwa mi ngaü? A fokkun lamot ach sipwe etittina pwisin kich.—2 Korint 13:5.
11. Ifa ewe kapasen öüröür ei chassi a awora ussun ekkewe prokram woon TV ussun aramas mi sikepwach?
11 Arapakkan 25 ier loom, The Watchtower (Ewe Leenien Mas) a öüröüra chon fel mi enlet ussun ekkoch TV prokram mi chök sopwosopwolo ussun aramas mi sikepwach.a A kapas ussun etipetipaen ekkena prokram woon ach ekiek me memmeef, iwe, a apasa: “Ekkena prokram ra ammeef ngeni chon katol pwe ika aramas ra kükkütta tong, ese lifilifil met repwe föfföri nge esor ngaüan. Awewe chök, lon eü prokram, emön föpwül mi pwopwoon lipich a ereni chienan we: ‘Nge meit! Üa tongei Viktor. . . . Ai nöünöü me woon a wesewesen aüchea seni meinisin!’ Iwe, atun a fos, a ttik ewe nikättik mi ömümü a ammeef ngeni aramas pwe ese kon lien ngaü föfförün. Ekkewe chon katol ra pwal sani Viktor. Ra tongei ewe föpwül. Ra ‘weweiti,’ weween, ra tipeeü ngeni minne ekkewe rüüemön ra föri, nge meit ika ra tipisin lisowu-mwääl. Iwe, emön fefin mi piin kakkatol ena esin prokram a erä: ‘A fokkun ämäirü pwe sia tongeni otupu pwisin kich. Sia silei pwe lisowu-mwääl a ngaü. . . . Nge üa weweiti pwe lon ekieki, üa tipeeü ngeni minne a fiffis lon ena prokram.’”
12. Met a änneta pwe a fich katowuun kapasen öüröür ussun ekkoch prokram woon TV?
12 Seni fansoun a katowu ekkena pworaus lon ei chassi, a lapolo chöüfetällin ena esin prokram woon TV mi tongeni aingaüa letipen chon katol. Lon chommong leeni, a ffich ena esin prokram 24 awa iteiten rän. Fän chommong, mwän, fefin, me säräfö ra kakkatol, ussun itä nge ra amasoua ekiekiir me letiper ren ena sokkun minen apwapwa. Iwe nge, sisap mwäällilo me otupu pwisin kich. Sisap ekiekmwääl pwe esor ngaüen ena esin prokram woon TV pokiten ina chök met a fiffis ekis meinisin. Ika emön Chon Kraist esap fokkun ekketiwa ena sokkun aramas mi ngaü lon imwan we, itä pwata epwe filatä an epwe kakkatol ar föfföringaü woon TV?
13, 14. Met meefien ekkoch ussun ewe älillis ra küna seni ekkewe kapasen öüröür ussun TV?
13 Chommong ra küna älillis lupwen ra lefareni ena kapasen öüröür “ewe chon angang mi tuppwol o tipatchem” a awora. (Mattu 24:45-47) Mwirin ar älleäni kapasen fön seni Paipel mi ffataffatöch, ekkoch ra mak pwe repwe esile ngeni ekkewe sou makkei The Watchtower ifa ussun ekkewe pworaus ra kküü manauer.b Emön a akkaffat: “Ükükün 13 ier, üa sou katol ekkewe prokram mi chök sopwosopwolo, ussun aramas mi limengaü föfförür kewe. Üa ekieki pwe esor ngaüan ngeniei pun üa fiffiti mwich me ewe angangen afalafal fän ekkoch. Iwe nge, üa poputä le eäni ekiekin chon ekkena prokram, ewe a erä pwe ika pwülüwom we ese kirekiröch ngonuk are kese meefi an tongeök, pwisin tipisin ika kopwe kon ren pwal emön mwän. Ina popun, lupwen üa meefi pwe ‘mei pwüng’ ai ekiek, üa tipisin lisowu-mwääl, iwe, üa tipis watte ngeni Jiowa me pwülüwei we.” Ena fefin a katowu seni ewe mwichefel. Lo, lo, lo, a miritilo, aiersefäl, me liwinsefällilong. Ekkewe kapasen öüröür lon The Watchtower ra apöchökkülatä neminewe pwe esap chüen pwapwaiti minne Jiowa a oput.—Amos 5:14, 15.
14 Pwal emön mi älleäni ewe pworaus a makkei: “Üa kechiu lupwen üa älleäni ekkewe lesen, pun üa mirititi pwe use chüen letip-unus ngeni Jiowa. Üa pwon ngeni ai Kot pwe usap chüen nom fän nemenien ekkena prokram.” Pwal emön fefin Chon Kraist a pwäratä an kilisou ren ekkewe lesen, iwe mwirin, a pwäri pwe a piin kakkatol ena esin prokram, iwe, a makkei: “Üa ekieki . . . ika a aingaüa ai riri ngeni Jiowa. Ifa ussun upwe tongeni chiechi ‘ngeniir’ (ekkewe lon ewe kachito) me pwal chiechi ngeni Jiowa?” Ika ekkena prokram ra aingaüa letipen aramas 25 ier loom, epwe ifa me fen efeiengaüer ikenäi? (2 Timoti 3:13) A lamot sipwe esilla än Setan kewe ssären apwapwaan fönüfan mi sokkopat, awewe chök, ekkewe prokram woon TV mi chök sopwosopwolo ussun aramas mi sikepwach, sokkun minen urumot woon fitio mi mwänesol, are fitioon sou köl mi sikepwach.
Ssären Osukosukfengen Lefilach
15. Ifa ussun Setan a liapeni ekkoch?
15 Setan a äkkäeä ssären sokkofesennin ach memmeef are ekiek pwe epwe äimufesenni nöün Jiowa kewe aramas. Sia tongeni ttup lon ena ssär ese lifilifil met wisach lon ach angang ngeni Jiowa. Setan a liapeni ekkoch, pun ra mut ngeni osukosuk lefiler an epwe atai ar kinamwe me tipeeüfengen me pwal ar wöüöch lon pekin lükü Jiowa a efisatä.—Kölfel 133:1-3.
16. Ifa ussun Setan a raüangaü pwe epwe atai ach tipeeüfengen?
16 Atun ewe Äeüin Maunen Fönüfan, Setan a sotun ataielo än Jiowa mwicheich woon fönüfan ren eriäfföüü, nge ese fis. (Pwäratä 11:7-13) Seni ena fansoun, a chök raüangaü pwe epwe etipefesennikich. Lupwen sia mut ngeni osukosuk an epwe atai ach tipeeüfengen, sia ämecheresi än “ewe chon ssär matchang” epwe liapenikich. Ika ina, sipwe tongeni eppeti angangen ewe ngün mi fel lon pwisin manauach me pwal lon ewe mwichefel. Ika epwe fis ena, Setan epwe pwapwa pun taloon kinamwe me tipeeüfengen lon ewe mwichefel epwe eppeti ewe angangen afalafal.—Efisus 4:27, 30-32.
17. Met epwe älisi chokkewe mi wor osukosuk lefiler ar repwe ataweer?
17 Met kopwe föri ika mei wor osukosuk lefilemi me emön chienom Chon Kraist? Pwüngün, iteiten osukosuk a sokkofesen. Iwe nge, inaamwo ika mei wor chommong popun osukosuk ra fisitä, nge esor popun resap tawe. (Mattu 5:23, 24; 18:15-17) Ewe kapasen fön lon än Kot we Kapas a unusöch me a pop seni ngünün Kot. Lupwen sipwe apwönüetä ekkewe kapasen alongolongun allük lon Paipel, epwe chök sopwöch fansoun meinisin!
18. Pwata ach äkkäppirü Jiowa epwe älisikich le ataweei osukosuk lefilach me pwiich kewe?
18 Jiowa a “omusalo tipis.” (Kölfel 86:5; 130:4) Sia pwäratä pwe kich nöün Jiowa kewe lupwen sipwe äkkäppirü i. (Efisus 5:1) Kich meinisin chon tipis me a fokkun lamot pwe Jiowa epwe omusalo tipisich. Sipwe tongeni feiengaü ika sise mochen omusalo tipisin emön. Ika ina, sipwe ussun chök ewe chon angang lon än Jises kapas monomon ese mochen omusalo chienan we mi liwinimmang ngeni, nge a fokkun kükkün seni pwisin an liwinimmang ngeni nöün we Masta, nge ewe Masta a fen omusalo. Lupwen ewe masta a silei ewe pworaus, a oturalong ewe chon angang lon fötek. Jises a awesalo ewe kapas monomon ren an apasa: “Iei usun Semei lon lang epwe pwal fori ngenikemi, are ousap omusalo tipisin pwimi seni lelukemi.” (Mattu 18:21-35) Ach ekilonei ena kapas monomon me än Jiowa omusalo pwisin tipisich fän fite epwe älisikich lupwen sia sotun ataweei osukosuk lefilach me pwiich kewe!—Kölfel 19:14.
Lükülüköch lon “Leenien ewe mi Unusen Tekia”
19, 20. Lon ei fansoun efeiengaü, met weween ngenikich ‘[leenien Jiowa] mi monomon’ me “nurun” we?
19 Ach ei fansoun a fokkun efeiengaü watte. Ese mwääl, ika Jiowa ese tüttümünükich fän tong, Setan a fen nnikichelo meinisin. Ina popun, ren ach sisap ttup ren “ewe chon ssär matchang,” a fokkun lamot ach sipwe nonnom lon ewe leenien tümün lon kapas monomon, “ren Ewe mi Unusen Tekia” me “nonom fän nurun Ewe mi Unusen Manaman.”—Kölfel 91:1, NW.
20 Amwo sipwe ekieki pwe än Jiowa kewe kapasen ächechchem me kapasen emmwen, iir eü minen tümün, nge rese äweiresikich. Mei wor emön mi mochen liapenikich meinisin nge a fokkun tipatchem lap seni aramas. Ika esor än Jiowa älillis, esap wor emön epwe ngaselo seni an kewe ssär. (Kölfel 124:7, 8) Sipwe iotek pwe Jiowa epwe angasakichelo seni ssären ewe “chon ssär matchang”!—Mattu 6:13.
[Footnotes]
a The Watchtower, minen December 1, 1982, pekin taropwe 3-7.
b The Watchtower, minen December 1, 1983, pekin taropwe 23.
Ka Chechchemeni?
• Pwata “niuokkusiti aramas,” ina eü ssär mi atoto mälo?
• Ifa ussun ewe Tefil a äkkäeä pakeen tongen moni me pisek?
• Ifa ussun Setan a fen liapeni ekkoch ren apwapwaan fönüfan mi ngaü?
• Ewe Tefil a äeä met sokkun ssär pwe epwe atai ach tipeeüfengen?