Apostlagärningarna
2 På pingstdagen+ var de alla församlade. 2 Plötsligt hördes ett högt ljud från himlen, precis som när det blåser en kraftig vind, och det fyllde hela huset där de satt.+ 3 De fick se något som liknade eldslågor,* som fördelade sig så att en låga satte sig på varje lärjunge. 4 Och alla uppfylldes av helig ande+ och började tala andra språk, enligt andens vägledning.+
5 Vid den här tiden fanns det hängivna judar från alla världens länder i Jerusalem.+ 6 När folk hörde det höga ljudet strömmade de till, och de blev förvirrade, för var och en hörde sitt eget språk talas. 7 De visste varken ut eller in och sa: ”De här som talar våra språk, visst är de galiléer?+ 8 Så hur kommer det sig att de kan tala våra modersmål? 9 Vi är parter, meder+ och elamiter,+ och vi kommer från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, provinsen Asia,+ 10 Frygien, Pamfylien, Egypten och områdena i Libyen som gränsar mot Kyrẹne. Vi har rest från Rom, både judar och proselyter,+ 11 och vi är kreter och araber. Ändå hör vi dem berätta om Guds storslagna gärningar på våra egna språk.” 12 Ja, alla var häpna och förvånade och sa till varandra: ”Vad är det som händer?” 13 Men andra sa hånfullt: ”De har druckit vin, de är fulla!”
14 Men Petrus steg fram tillsammans med de elva+ och sa med hög röst: ”Judeiska män och alla ni invånare i Jerusalem, jag har något att säga, så lyssna noga. 15 De här människorna är inte alls berusade, som ni tror. Det är ju bara tredje timmen på dagen. 16 Nej, detta sker som en uppfyllelse av det som profeten Joel sa: 17 ’”Och i de sista dagarna”, säger Gud, ”ska jag utgjuta min ande över alla slags människor. Era söner och era döttrar ska profetera, era unga män ska se syner och era gamla män ska drömma drömmar.+ 18 Och i de dagarna ska jag utgjuta min ande även över mina slavar och slavinnor, och de kommer att profetera.+ 19 Och jag ska göra underverk på himlen och tecken på jorden, blod och eld och rökmoln. 20 Solen ska förvandlas till mörker och månen till blod innan Jehovas stora och glansfulla dag kommer. 21 Och alla som anropar Jehovas namn ska bli räddade.”’+
22 Ni män av Israel, lyssna på mig: Jesus från Nasaret var en man sänd av Gud. Det fick ni tydliga bevis på genom de mirakel,* underverk och tecken som Gud utförde genom honom mitt ibland er,+ och det vet ni ju mycket väl. 23 Han blev utlämnad, precis som Gud hade bestämt och kände till på förhand,+ och ni dödade honom genom att låta laglösa män spika fast honom på en träpåle.+ 24 Men Gud uppväckte honom+ och befriade honom från dödens grepp, för döden kunde inte hålla fast honom.+ 25 David säger ju om honom: ’Jag har alltid Jehova inför mig,* och eftersom han är vid min högra sida kommer jag aldrig att vackla. 26 Därför gläder sig mitt hjärta och jublar min tunga. Och jag ska leva i hoppet, 27 för du kommer inte att lämna mig i graven, och du kommer inte att tillåta att din lojale förmultnar.+ 28 Du har visat mig livets vägar, du kommer att fylla mig med stor glädje när jag är nära dig.’+
29 Bröder, låt mig tala fritt och öppet till er om patriarken* David: Han dog och blev begravd,+ och hans grav finns här än i dag. 30 Han var ju en profet och visste att Gud hade svurit en ed på att sätta en av hans avkomlingar på hans tron,+ 31 och därför förutsåg han Messias* uppståndelse, att han inte skulle överges i graven och att hans kropp inte skulle förmultna.+ 32 Gud uppväckte denne Jesus, och det kan vi alla vittna om.+ 33 Han har blivit upphöjd till Guds högra sida*+ och tagit emot den utlovade heliga anden från Fadern,+ och därför har han utgjutit den, och det är detta ni ser och hör. 34 David har ju inte stigit upp till himlen, men han säger: ’Jehova sa till min herre: ”Sätt dig på min högra sida, 35 tills jag lägger dina fiender som en pall under dina fötter.”’+ 36 Därför kan hela Israels folk vara säkra på att Gud har gjort den Jesus som ni avrättade på pålen+ till både Herre+ och Messias.”*
37 När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de sa till Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad ska vi göra?” 38 Petrus svarade: ”Ångra er+ och bli döpta+ i Jesus Kristus namn, så att era synder kan bli förlåtna.+ Då ska ni få den heliga anden som gåva.* 39 Löftet+ att få anden gäller nämligen er och era barn och alla dem som är långt borta, ja alla som Jehova, vår Gud, drar till sig.”+ 40 Och han fortsatte vittna grundligt, och han förmanade dem: ”Låt er räddas från den här fördärvade generationen.”+ 41 De som villigt tog emot budskapet blev döpta,+ och på den dagen ökade antalet lärjungar med omkring 3 000.+ 42 Och de fortsatte troget att lyssna till apostlarnas undervisning och att träffas och att äta+ och be tillsammans.+
43 Apostlarna började göra många tecken och underverk,+ och alla såg det och fylldes av vördnad. 44 De som blev troende höll ihop och hade allting gemensamt. 45 De sålde sina ägodelar+ och egendomar och fördelade pengarna mellan sig efter vars och ens behov.+ 46 Dag efter dag kom de troget* till templet, och de åt mat i olika hem och delade maten med varandra, villigt och med rent motiv. 47 De lovprisade Gud och var omtyckta av folket. Och varje dag lät Jehova nya människor ansluta sig till lärjungarna,+ människor som skulle bli räddade.