Johannesevangeliet

5 Efter detta inföll en av judarnas högtider,+ och Jesus gick upp till Jerusalem. 2 Vid Fårporten+ i Jerusalem finns det en damm som på hebreiska kallas Betsạta. Den är omgiven av fem pelargångar, 3 och där låg många som var sjuka, blinda och rörelsehindrade och några som hade förtvinade* händer eller fötter. 4 —— 5 Det var en man där som hade varit sjuk i 38 år. 6 Jesus såg honom ligga där och visste att han hade varit sjuk en lång tid, så han frågade honom: ”Vill du bli frisk?”+ 7 Den sjuke svarade: ”Herre, jag har ingen som kan hjälpa mig ner i dammen när vattnet rörs upp. När jag är på väg ner hinner alltid någon annan före.” 8 Jesus sa till honom: ”Res dig! Ta med dig din matta och gå.”+ 9 Mannen blev genast frisk och tog sin matta och gick.

Den dagen var det sabbat.+ 10 Därför sa judarna till den botade mannen: ”Det är sabbat, så du får inte bära din matta.”+ 11 Han svarade: ”Men han som botade mig sa att jag skulle ta min matta och gå.” 12 De frågade honom: ”Vem var det som sa att du skulle ta din matta och gå?” 13 Men mannen som hade blivit botad visste inte vem det var, för Jesus hade försvunnit i folkmängden.

14 Senare träffade Jesus honom i templet och sa till honom: ”Nu har du blivit frisk. Synda inte mer, så att du inte drabbas av något ännu värre.” 15 Då gick mannen i väg och berättade för judarna att det var Jesus som hade botat honom. 16 Och eftersom Jesus gjorde sådana saker på sabbaten blev han förföljd av judarna.+ 17 Men han sa till dem: ”Min Far arbetar fortfarande, och även jag arbetar.”+ 18 Det var därför judarna blev ännu mer inställda på att döda honom, för de tyckte att han inte bara bröt sabbaten, utan också jämställde sig med Gud eftersom han kallade Gud sin Far.+

19 Därför sa Jesus till dem: ”Jag säger er sanningen: Sonen kan inte göra något alls av eget initiativ, utan bara det som han ser Fadern göra.+ Det som Fadern gör, det gör Sonen på samma sätt. 20 För Fadern älskar* Sonen+ och visar honom allt som han gör, och han ska visa honom gärningar som är större än dessa och som ska få er att häpna.+ 21 För precis som Fadern uppväcker de döda och ger dem liv,+ så ger också Sonen liv åt vilka han vill.+ 22 Fadern dömer nämligen ingen, utan han har överlåtit allt dömande åt Sonen,+ 23 för att alla ska ära Sonen precis som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.+ 24 Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig ska få evigt liv,+ och han kommer inte att dömas, utan har övergått från döden till livet.+

25 Jag säger er sanningen: Den tid kommer, ja, den är redan här, när de döda ska höra Guds sons röst, och de som lyssnar och lyder ska leva. 26 För precis som Fadern har liv i sig själv+ har han också gett Sonen liv i sig själv.+ 27 Och han har gett honom myndighet att döma,+ eftersom han är Människosonen.+ 28 Var inte förvånade över detta, för det kommer en tid då alla som är i gravarna ska höra hans röst+ 29 och komma ut. Det blir en livets uppståndelse för dem som har gjort det goda och en domens uppståndelse för dem som har gjort det onda.+ 30 Jag kan inte göra något alls av eget initiativ. Jag dömer efter det jag hör, och min dom är rättvis,+ för jag önskar inte göra min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.+

31 Om det bara var jag själv som vittnade om mig skulle mitt vittnesmål inte vara giltigt.*+ 32 Men det finns en annan som också vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesmål är sant.+ 33 Ni har skickat män till Johannes, och han har vittnat om sanningen.+ 34 Jag behöver inte en människas vittnesmål, utan jag säger detta för att ni ska bli räddade. 35 Johannes var en brinnande och lysande lampa, och för en kort stund ville ni gärna glädja er i hans ljus.+ 36 Men jag har ett vittnesmål som väger tyngre än det Johannes avgav, för det som min Far har gett mig i uppdrag att göra, och som jag också gör, vittnar om att det är Fadern som har sänt mig.+ 37 Och Fadern som har sänt mig har själv vittnat om mig.+ Ni har varken hört hans röst eller sett hans gestalt,+ 38 och ni har inte bevarat hans ord i ert hjärta, eftersom ni inte tror på den som han har sänt ut.

39 Ni forskar i Skrifterna+ därför att ni tror att ni ska få evigt liv genom dem, och det är just Skrifterna som vittnar om mig.+ 40 Ändå vill ni inte komma till mig+ för att få liv. 41 Jag är inte ute efter att bli ärad av människor, 42 men jag vet mycket väl att ni inte har någon kärlek till Gud.* 43 Jag har kommit i min Fars namn, och ni tar inte emot mig. Men om någon annan skulle komma i sitt eget namn, då skulle ni ta emot honom. 44 Hur skulle ni kunna tro, ni som gärna vill bli ärade av varandra+ men inte försöker få den ära* som kommer från den ende Guden?+ 45 Tro inte att jag tänker anklaga er inför Fadern. Den som anklagar er är Mose,+ han som ni har satt ert hopp till. 46 Ja, om ni trodde på Mose skulle ni tro på mig, för han skrev om mig.+ 47 Men om ni inte tror på det han skrev, hur ska ni då kunna tro på det jag säger?”+