Johannesevangeliet
4 Herren förstod nu att fariséerna hade hört att han* gjorde fler lärjungar än Johannes och döpte+ fler, 2 även om det inte var Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar. 3 Så han lämnade Judeen och gav sig av till Galileen igen.+ 4 Men han var tvungen att ta vägen genom Samarien. 5 Och han kom till en stad i Samarien som heter Sykar. Den ligger i närheten av den åker som Jakob hade gett sin son Josef.+ 6 Där fanns Jakobs brunn.+ Jesus var trött efter vandringen, och därför satte han sig vid brunnen. Det var omkring sjätte timmen.
7 Då kom en samarisk kvinna dit för att hämta vatten. Jesus sa till henne: ”Ge mig lite att dricka.” 8 (Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.) 9 Hon frågade: ”Hur kommer det sig att du som är jude ber mig om något att dricka, trots att jag är en samarisk kvinna?” (Judar vill nämligen inte ha med samarier att göra.)+ 10 Jesus svarade: ”Om du visste vad Gud kan ge dig*+ och vem det är som säger till dig: ’Ge mig lite att dricka’, så skulle du be honom om vatten, och han skulle ge dig levande vatten.”+ 11 Hon sa till honom: ”Herre, brunnen är djup och du har ju inte ens en hink att hämta upp vatten med, så varifrån ska du få detta levande vatten? 12 Du är väl inte större än vår förfader Jakob, som gav oss brunnen och själv drack vatten ur den tillsammans med sina söner och sin boskap?” 13 Jesus svarade: ”Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. 14 Men den som dricker av det vatten som jag ger honom kommer aldrig mer att bli törstig.+ Det vattnet kommer att bli en källa med vatten som flödar fram i honom och ger evigt liv.”+ 15 Kvinnan sa: ”Herre, ge mig det vattnet, så att jag inte behöver vara törstig eller fortsätta gå hit och hämta vatten.”
16 Han sa till henne: ”Gå och hämta din man.” 17 Kvinnan svarade: ”Jag har ingen man.” Jesus sa: ”Du har rätt när du säger att du inte har någon man. 18 För du har haft fem män, och den man du har nu är du inte gift med. Så du talar sanning.” 19 Kvinnan sa: ”Herre, jag inser att du är en profet.+ 20 Våra förfäder tillbad på det här berget, men ni säger att det är i Jerusalem man ska tillbe.”+ 21 ”Tro mig”, sa Jesus, ”den tid kommer då man varken ska tillbe Fadern på det här berget eller i Jerusalem. 22 Ni tillber i okunskap,+ men vi tillber i kunskap, eftersom räddningen börjar med judarna.+ 23 Men den tid kommer, ja, den är redan här, då de sanna tillbedjarna ska tillbe Fadern med* ande och sanning, och det är ju sådana tillbedjare Fadern söker efter.+ 24 Gud är en ande,+ och de som tillber honom måste tillbe med* ande och sanning.”+ 25 Kvinnan sa: ”Jag vet att Messias ska komma, han som kallas Kristus. När han kommer ska han förklara allt för oss.”+ 26 Jesus sa till henne: ”Det är jag, den som du pratar med.”+
27 Just då kom lärjungarna, och de blev förvånade över att han talade med en kvinna. Men det var naturligtvis ingen som sa: ”Vad vill du henne?” eller: ”Varför pratar du med henne?” 28 Då lämnade kvinnan kvar sin vattenkruka och gick in i staden och sa till alla: 29 ”Följ med och träffa en man som kunde berätta för mig om allt jag har gjort. Skulle han kanske kunna vara Messias?”* 30 Då gick de ut ur staden och kom till Jesus.
31 Under tiden trugade lärjungarna honom och sa: ”Rabbi,+ ät nu.” 32 Men han sa: ”Jag har mat som ni inte känner till.” 33 Lärjungarna sa till varandra: ”Det är väl ingen som har kommit med mat till honom?” 34 Jesus sa: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig+ och fullborda hans verk.+ 35 Visst säger ni att det är fyra månader kvar till skörden? Men jag säger er: Lyft blicken och se på fälten – de är vita och redo för skörd.+ 36 Den som skördar får redan lön och samlar in grödan till evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig tillsammans.+ 37 I det här fallet stämmer verkligen talesättet: En sår och en annan skördar. 38 Jag har sänt er för att skörda vad ni inte har sått. Andra har arbetat hårt, och ni har fått nytta av deras ansträngningar.”
39 Många av samarierna från den staden började tro på honom därför att kvinnan vittnade och sa: ”Han kunde berätta för mig om allt jag har gjort.”+ 40 Så när samarierna kom till honom bad de att han skulle stanna hos dem, och han var kvar där två dagar. 41 Tack vare hans undervisning började många fler tro, 42 och de sa till kvinnan: ”Nu tror vi inte bara på grund av det du har sagt. Nu har vi själva lyssnat på honom och vet att den här mannen verkligen är världens räddare.”+
43 Efter de två dagarna gick Jesus vidare mot Galileen. 44 Men han hade själv sagt att en profet inte blir ärad i sitt eget land.+ 45 När han kom till Galileen blev han väl mottagen av galiléerna, eftersom de hade sett allt han gjorde i Jerusalem vid högtiden.+ De hade nämligen också varit där vid högtiden.+
46 Sedan kom han tillbaka till Kana i Galileen, där han hade förvandlat vatten till vin.+ En kunglig ämbetsman hade en son som låg sjuk i Kapernaum. 47 Den här mannen hörde att Jesus hade lämnat Judeen och kommit till Galileen, och då gav han sig i väg och bad Jesus komma ner och bota hans son, för han var döende. 48 Men Jesus sa till honom: ”Ni tror bara om ni får se tecken och under.”+ 49 Mannen sa till honom: ”Herre, följ med innan mitt barn dör.” 50 Jesus sa: ”Gå hem igen, för din son lever.”+ Mannen trodde på Jesus och gick hemåt. 51 Medan han fortfarande var på väg möttes han av sina tjänare, som berättade att hans son levde.* 52 Han frågade vilken tid sonen hade blivit bättre. De svarade: ”I går vid sjunde timmen. Då blev han feberfri.”+ 53 Då insåg mannen att detta hade hänt just när Jesus sa: ”Din son lever.”+ Och både han och hela hans familj* började tro. 54 Detta var det andra underverket+ som Jesus utförde vid de tillfällen han återvände till Galileen från Judeen.