Första Moseboken
38 Vid den tiden lämnade Juda sina bröder och slog upp sitt tält i närheten av en adullamit som hette Hira. 2 Där träffade Juda en dotter till en kanaané+ som hette Shua, och han gifte sig med henne. Han låg med henne, 3 och hon blev med barn och födde en son, och han gav honom namnet Er.+ 4 Hon blev med barn igen och födde en son och gav honom namnet Onan. 5 Sedan fick hon en son till, och hon gav honom namnet Shela. De* var i Aksib+ när hon födde honom.
6 Juda tog en hustru åt Er, sin förstfödde, och hon hette Tamar.+ 7 Men Er gjorde det som var ont i Jehovas ögon, så Jehova dödade honom. 8 Då sa Juda till Onan: ”Gift dig med din brors hustru och gör din plikt som svåger,* så att din bror kan få barn genom dig.”+ 9 Men Onan visste att barnen inte skulle betraktas som hans,+ så när han låg med sin brors hustru brukade han låta sädesvätskan rinna ut på marken för att hans bror inte skulle få några avkomlingar.+ 10 Men det han gjorde var inte rätt i Jehovas ögon, så han dödade honom också.+ 11 Då sa Juda till sin svärdotter Tamar: ”Bo hemma hos din far och förbli ogift tills min son Shela blir vuxen.” För han var rädd att Shela också skulle dö, precis som hans bröder hade gjort.+ Tamar gav sig därför av och flyttade hem till sin far.
12 Tiden gick och Judas hustru, som var dotter till Shua,+ dog. När sorgetiden var slut gav sig Juda av till dem som klippte hans får i Timnah,+ tillsammans med sin vän adullamiten Hira.+ 13 Tamar fick höra att hennes svärfar var på väg till Timnah för att klippa sina får. 14 Då tog hon av sig änkekläderna och täckte ansiktet med en slöja och svepte en sjal om sig. Sedan satte hon sig vid porten till Ẹnajim, som ligger på vägen till Timnah. Hon förstod nämligen att Shela var vuxen nu, och ändå hade hon inte fått bli hans hustru.+
15 När Juda fick syn på henne trodde han att hon var prostituerad, eftersom hon hade dolt sitt ansikte. 16 Han gick fram till henne vid vägkanten och sa: ”Får jag ligga med dig?” Han visste ju inte att hon var hans svärdotter.+ Hon svarade: ”Vad skulle du ge mig i så fall?” 17 Han sa: ”Jag skickar en killing från min hjord.” Men hon sa: ”Då vill jag ha en pant tills du skickar den.” 18 ”Vad vill du ha i pant?” frågade han. Hon svarade: ”Din sigillring+ och din snodd och staven som du har i handen.” Då gav han det till henne och låg med henne, och hon blev med barn. 19 Sedan gick hon därifrån och tog av sig sjalen och tog på sig änkekläderna igen.
20 Och Juda skickade sin vän adullamiten+ för att lämna killingen och få tillbaka panten av kvinnan, men han kunde inte hitta henne. 21 Och han frågade männen på platsen: ”Var är den prostituerade* som håller till vid vägen i Ẹnajim?” Men de sa: ”Det har aldrig funnits någon prostituerad där.” 22 Till slut återvände han till Juda och sa: ”Jag hittade henne inte, och dessutom sa männen på platsen att det aldrig har funnits någon prostituerad där.” 23 Då sa Juda: ”Låt henne behålla panten, så att vi inte skämmer ut oss. Jag har i alla fall skickat killingen, men du hittade henne inte.”
24 Men omkring tre månader senare sa man till Juda: ”Din svärdotter Tamar har betett sig som en prostituerad, och nu är hon med barn.” Då sa Juda: ”För ut henne. Hon ska dödas och brännas!”+ 25 När hon fördes ut sände hon bud till sin svärfar och lät säga: ”Den som äger de här sakerna har gjort mig med barn.” Och hon tillade: ”Ta reda på vem som äger den här sigillringen, snodden och staven.”+ 26 Juda kände igen dem och sa: ”Hon är rättfärdigare än jag, för jag har inte gett henne åt min son Shela.”+ Men han låg aldrig mer med henne.
27 När det var dags för henne att föda visade det sig att det var tvillingar. 28 Under förlossningen stack den ene fram handen, och barnmorskan band genast en röd* tråd om handen och sa: ”Den här kom först.” 29 Men när han drog tillbaka handen kom hans bror ut, och hon utropade: ”Vilken bristning du har orsakat!” Därför fick han heta Peres.*+ 30 Sedan kom hans bror ut, han som hade den röda tråden om handen, och han fick heta Sera.+