Psalmerna

55 Lyssna när jag ber, Gud,+

ignorera inte min vädjan om barmhärtighet.*+

Mina bekymmer lämnar mig ingen ro,+

mitt inre är i uppror,

 3 på grund av fiendens ord

och pressen från den onde.

I sitt hat mot mig

överöser de mig med ondska.+

 4 Det skär i mitt hjärta,+

dödsskräcken förlamar mig.+

 5 Fruktan och bävan övermannar mig,

jag skakar okontrollerat.

 8 Jag skulle skynda i säkerhet

undan stormen, den rasande vinden.”

 9 Skapa förvirring, Jehova, omintetgör deras planer,*+

för våld och konflikter är i staden.

10 Dag och natt går de runt på murarna,

innanför är det ondska och nöd.+

11 Misären är utbredd,

förtryck och svek lämnar aldrig torgen.+

12 Det är inte en fiende som hånar mig,+

det hade jag kunnat bära.

Det är inte en ovän som reser sig mot mig,

då hade jag kunnat gömma mig.

13 Nej, det är du, en människa som jag,*+

min egen vän, som jag känner så väl.+

14 Vår vänskap var stark och varm,

vi följdes åt när man gick till Guds hus.

Låt dem fara levande ner i graven,*

för ondska bor bland dem och i dem.

16 Men jag ropar till Jehova,

och han kommer att rädda mig.+

17 Morgon, middag, kväll plågas jag och jämrar mig,+

och han lyssnar på mig.+

18 Han kommer att rädda* mig och befria mig från mina fiender,

för det är många som är emot mig.+

19 Gud kommer att höra och gripa in,+

han som sedan forna tider sitter på tronen.+ (Selah)

De vägrar att ändra sig,

de som inte fruktar Gud.+

20 Han* angrep sina vänner,+

han bröt sitt förbund.+

21 Hans ord är halare än smör,+

men hjärtat är redo för strid.

Hans tal är lenare än olja,

men orden är dragna svärd.+

22 Kasta din börda på Jehova,+

han kommer att hjälpa dig.+