Hosea
2 Säg till era bröder: ’Mitt folk!’*+
och till era systrar: ’Ni kvinnor som visats barmhärtighet!’*+
Hon måste sluta med sin prostitution*
och avlägsna otroheten mellan sina bröst.
3 Annars ska jag klä av henne och göra henne lika naken som när hon föddes.
Jag ska göra henne till en vildmark,
till ett förbränt land,
och låta henne dö av törst.
5 Deras mor har prostituerat sig.*+
Hon som var gravid med dem har handlat skamligt+ och sagt:
’Jag tänker följa mina älskare,+
de som ger mig mitt bröd och mitt vatten,
min ull och mitt lin, min olja och mitt vin.’*
6 Därför ska jag spärra hennes väg med en häck av törnen.
Jag ska resa en stenmur framför henne
så att hon inte hittar sina stigar.
7 Hon ska springa efter sina älskare, men inte hinna upp dem,+
hon ska leta efter dem, men inte hitta dem.
8 Hon insåg inte att det var jag som hade gett henne det nya vinet, säden och oljan,+
att det var jag som hade gett henne silver i överflöd och guld,
som de använde när de tillbad Baal.+
9 ’Därför ska jag komma och ta tillbaka min säd när den har mognat
och mitt nya vin vid skördetiden.+
Jag ska rycka bort min ull och mitt lin som hon skyler sin nakenhet med.
10 Ja, jag ska blotta henne så att hon ligger naken inför ögonen på sina älskare,
och ingen ska kunna rädda henne ur min hand.+
11 Jag ska sätta stopp för hennes glädje,
hennes fester,+ hennes nymånar, hennes sabbater och alla hennes högtider.
12 Och jag ska ödelägga hennes vinstockar och fikonträd, om vilka hon har sagt:
”De är min lön, som mina älskare har gett mig.”
Jag ska förvandla dem till snårskog,
och markens vilda djur ska sluka dem.
13 Jag ska ställa henne till svars för de dagar hon offrade till baalsgudarna,+
då hon prydde sig med ringar och smycken och sprang efter sina älskare
och glömde mig’,+ säger Jehova.
14 ’Så jag ska övertala henne,
jag ska föra henne ut i vildmarken,
och jag ska försöka vinna hennes hjärta.
Där ska hon svara mig som när hon var ung,
som när hon drog ut ur Egypten.+
16 Och den dagen’, säger Jehova,
’ska hon kalla mig ”min man”, hon ska inte längre kalla mig ”min herre”.’*
17 ’Jag ska se till att hon aldrig mer tar baalsgudarnas namn i sin mun.+
Deras namn ska falla i glömska.+
18 För mitt folks skull ska jag den dagen sluta ett förbund med markens vilda djur,+
med himlens fåglar och jordens krypande djur.+
19 Jag ska förlova mig med dig så att du blir min för alltid,
jag ska förlova mig med dig i rättfärdighet och rättvisa,
i lojal kärlek och barmhärtighet.+
21 ’Den dagen ska jag svara’, säger Jehova,
’jag ska svara himlen,
och den ska svara jorden,+
22 och jorden ska svara det nya vinet, säden och oljan,