Markusevangeliet
2 Men efter några dagar gick Jesus in i Kapernaum igen, och det spred sig att han var hemma.+ 2 Det kom så många att det inte fanns plats för fler, inte ens utanför dörren, och han förkunnade Guds ord för dem.+ 3 Då kom det fyra män som bar på en förlamad man.+ 4 Men eftersom det var så mycket folk att de inte kunde komma fram till Jesus bröt de upp taket över honom, och när de hade gjort* en öppning firade de ner båren med den förlamade mannen. 5 När Jesus såg deras tro+ sa han till mannen: ”Mitt barn, dina synder är förlåtna.”+ 6 Några av de skriftlärda var där, och de satt och tänkte:+ 7 ”Hur kan han säga så? Han hädar!+ För vem kan förlåta synder? Ingen annan än Gud!”+ 8 Men Jesus förstod genast vad som rörde sig i deras sinnen och sa: ”Varför har ni sådana tankar inom er?+ 9 Vad är lättast, att säga till den förlamade: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Res dig upp och ta din bår och gå’? 10 Men för att ni ska förstå att Människosonen+ har myndighet att förlåta synder på jorden+ ...” Och så sa han till den förlamade mannen: 11 ”Jag säger dig: Res dig upp, ta din bår och gå hem.” 12 Och då, inför allas ögon, reste han sig och lyfte genast upp sin bår och gick i väg. Alla blev helt överväldigade och började ära Gud och säga: ”Vi har aldrig sett något liknande!”+
13 Jesus gick längs sjön ännu en gång, och alla strömmade dit, och han undervisade dem. 14 Och när han gick vidare såg han Levi, Alfeus son, sitta på skattekontoret, och han sa till honom: ”Bli min efterföljare.” Då reste han sig upp och började följa honom.+ 15 Senare var Jesus hembjuden till Levi, och många skatteindrivare och syndare var där och åt tillsammans med honom och hans lärjungar, för det var många av dem som följde honom.+ 16 Men när de skriftlärda bland fariséerna såg att han åt med syndare och skatteindrivare sa de till hans lärjungar: ”Äter han med skatteindrivare och syndare?” 17 När Jesus hörde det sa han till dem: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att inbjuda rättfärdiga, utan syndare.”+
18 Både Johannes lärjungar och fariséerna brukade fasta. Därför kom man och sa till Jesus: ”Både Johannes lärjungar och fariséernas lärjungar brukar fasta, så hur kommer det sig att dina lärjungar inte gör det?”+ 19 Jesus svarade: ”Brudgummens+ vänner behöver väl inte fasta så länge brudgummen är kvar hos dem? Så länge brudgummen är kvar hos dem kan de inte fasta.+ 20 Men det ska komma en tid då brudgummen tas ifrån dem,+ och då ska de fasta. 21 Ingen tar en lapp av ett nytt tyg för att laga ett gammalt plagg. Om man gör det kommer ju tyglappen att krympa, och då blir revan värre.+ 22 Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar. Om man gör det kommer vinet att spränga säckarna, och både vinet och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya vinsäckar.”
23 En sabbat tog han vägen genom några sädesfält, och lärjungarna började rycka av ax medan de gick.+ 24 Då sa fariséerna till honom: ”Titta! Varför gör de sådant som är förbjudet på sabbaten?” 25 Han svarade: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade någon mat?+ 26 Enligt berättelsen om Ẹbjatar,+ den främste prästen, gick David in i Guds hus och åt upp skådebröden. Han lät också männen som var med honom äta av dem. Det var något som bara prästerna fick göra.”+ 27 Sedan sa han: ”Sabbaten kom till för människans skull+ och inte människan för sabbatens skull. 28 Människosonen är alltså herre också över sabbaten.”+