Psalmerna
Maskịl.* En bön av David när han var i grottan.+
2 Jag öser ut mina bekymmer inför honom.
Då vakar du över min väg.+
På stigen där jag går
har de gillrat en fälla för mig.
Det finns ingenstans dit jag kan fly,+
ingen som intresserar sig för mig.
5 Jag ropar till dig om hjälp, Jehova.
6 Lyssna till mitt rop om hjälp,
för jag är hårt drabbad.
Rädda mig från dem som förföljer mig,+
för de är starkare än jag.
7 Befria mig ur fängelsehålan
så att jag kan prisa ditt namn.
De rättfärdiga ska samlas kring mig,
för du är god mot mig.