GESER
[Gẹser] Betyder ”stycke”, ”del”.
En kungastad öster om den palestinska kustslätten. Geser nämns första gången i samband med att kungen i staden gjorde ett misslyckat försök att rädda Lakis från den israelitiska hären under Josua. (Jos 10:33; 12:7, 8, 12) Geser blev en gränsstad i Efraims område (Jos 16:3; 1Kr 7:28), men efraimiterna fördrev inte de kanaaneiska invånarna fullständigt. (Jos 16:10; Dom 1:29) Geser gavs som levitstad åt kehatiterna. (Jos 21:20, 21; 1Kr 6:66, 67)
Staden nämns även i förbindelse med Davids tid. Det berättas att David slog filistéerna ”från Geba ända fram till Geser”. (2Sa 5:25; 1Kr 14:16) Det var också vid Geser som husatiten Sibbekaj utmärkte sig genom att slå ihjäl Sippaj, en ättling till rafaéerna. (1Kr 20:4) Egyptens farao angrep senare Geser av någon okänd anledning. När han hade bränt staden och dödat de kanaaneiska invånarna gav han den som hemgift åt sin dotter, som blev Salomos hustru. Salomo byggde upp staden igen, och det är möjligt att han också befäste den. (1Ku 9:15–17)
Geser nämns ofta i icke-bibliska källor. På tempelmurarna i Karnak berättar Thutmosis III om erövringen av Geser. Staden omtalas senare i Amarnabreven, där den nämns vid namn minst nio gånger. Farao Merenptah skryter på en stele om att han hade ”erövrat Geser”.
Forskare menar att det gamla Geser är identiskt med det nutida Tell Gezer (Abu Shushah; Tel Gezer), som ligger mitt emellan Jerusalem och Tel Aviv-Jaffa (Joppe), vid den väg som förbinder dessa båda städer med varandra. Staden låg således i närheten av en annan huvudväg som i årtusenden fungerade som handels- och militärväg mellan Egypten och Mesopotamien. Från sitt gynnsamma läge på en av Shefelas höjdryggar kunde staden kontrollera trafiken på båda dessa vägar.
De första arkeologiska utgrävningarna av ruinkullen Tell Gezer gjordes tidigt på 1900-talet. Den har sedan blivit en av de mest utgrävda och utforskade platserna i Palestina. Här har man bland annat funnit en kasemattmur och en port från Salomos tid, byggda på ett lager som några menar består av rester från det Geser som farao brände. Byggstilen påminner så mycket om konstruktioner man funnit i Hasor och Megiddo att man menar att dessa tre städer är byggda enligt samma ritning. Äldre lager innehåller stora mängder filisteisk keramik. Men det mest berömda fyndet från Tell Gezer är antagligen Geserkalendern, en tavla med en inskrift som tycks vara en skolpojkes minnesövningar. Tavlan innehåller upplysningar om det forntida Israels sånings- och skördeperioder, och detta har varit av stort värde för nutida forskare. Tavlan har också gett en inblick i det hebreiska språket och den hebreiska skriften på Salomos tid.