MIGDOL
[Mịgdol] Betyder ”torn”.
1. En plats som låg i Egypten och som nämns i samband med Pi-Hahirot, israeliternas sista lägerplats innan de gick över Röda havet. Israeliterna blev befallda att slå läger ”framför Pi-Hahirot mellan Migdol och havet mitt emot Baal-Sefon”. (2Mo 14:2; 4Mo 33:5–8) De flesta forskare menar att Migdol troligen är ett egyptiskt uttal av det hebreiska ordet mighdạl, som betyder ”torn”, och att det utan tvivel avser en militärförläggning eller ett vakttorn vid den egyptiska gränsen. Det finns dock vittnesbörd om att det fanns flera platser som kallades Migdol längs den egyptiska gränsen. Även i dag finns det tre byar med namnet Mashtul, den nutida egyptiska formen (av koptiskt ursprung) av Migdol. (Se också nr 2.) I ett av Amarnabreven nämns en plats med namnet Ma-ag-da-li, men det sägs inget om var den låg. Eftersom man i dag inte vet var de andra platserna (Pi-Hahirot och Baal-Sefon) låg, är Migdols läge också ovisst. Några menar att det troligen låg på berget Jabal Ataqah, som vetter ut mot den nordliga änden av Suezviken. Man har inte gjort några fynd som förbinder denna plats med namnet Migdol, men strategiskt sett skulle ett sådant läge ha varit mycket lämpligt för ett vakttorn eller en gränspostering.
2. En plats som profeterna Jeremia och Hesekiel nämnde omkring 900 år efter uttåget ur Egypten. Den kan vara identisk med det Migdol som omtalas här ovan, men de flesta kommentatorer menar att det handlar om ett annat Migdol i Egypten.
Profeten Hesekiel förutsade att Egypten skulle bli förhärjat, uppenbarligen av Babylon, ”från Migdol till Syene och till Etiopiens gräns”. (Hes 29:10; 30:6) Eftersom Syene låg längst ner i söder i det forntida Egypten, låg detta Migdol troligen längst upp i norr och gav på så sätt upphov åt ett beskrivande uttryck liknande den kända frasen ”från Dan ända till Beersheba”, som användes i förbindelse med Palestina. (Dom 20:1) Efter Jerusalems fall 607 f.v.t. bosatte sig judiska flyktingar i Migdol, Tachpanches, Nof (Memfis) och Patros land. Men Migdol och andra platser skulle få känna av den babyloniske kungen Nebukadnessars förtärande svärd. (Jer 44:1; 46:13, 14)
Detta Migdol identifieras vanligtvis med en fästning som enligt egyptiska hieroglyftexter vaktade den nordöstra passagen in i landet. I en vägbeskrivning (Itinerarium Provinciarum Antonini Augusti) från 200-talet v.t. omtalas en plats vid namn Magdolum i närheten av Pelusium. Pelusium låg utmed Medelhavskusten vid det som kunde betraktas som ingången till Egypten om man kom från Filisteen. Några forskare menar att denna gränsbefästning vid namn Migdol kan identifieras med Tall al-Hayr, 10 km sydsydväst om Pelusium (Tall al-Farame).