Frågor från läsekretsen
● När det i Judas, vers 7, heter att Sodom och Gomorra blev ett ”varnande exempel genom att undergå det rättsliga straffet evig eld” (NW), innebär då inte detta att invånarna i dessa städer inte kommer att få uppstå? — A. C., Förenta staterna.
Om vi bara läser denna vers, utan att ta hänsyn till vad bibeln i övrigt har att säga om den här saken, kanske vi skulle dra en sådan slutsats. Men andra framställningar i bibeln ger oss ytterligare upplysningar som vi inte kan bortse ifrån, om vi skall kunna dra en rätt och riktig slutsats.
Det heter till exempel i Matteus 11:23: ”Om de kraftgärningar, som äro gjorda i dig [Kapernaum], hade blivit gjorda i Sodom, så skulle det hava stått ännu i dag.” De här orden innebär naturligtvis inte att just de individer, som levde i Sodom, då det tillintetgjordes, skulle ha förblivit vid liv i mer än 1.900 år, fram till den tid då Jesus uttalade dessa ord, utan fastmer att staden skulle ha förblivit såsom en mänsklig boningsort.
I nästa vers hänvisas det därpå till ”domens dag”. Vi läser: ”Men jag säger eder, att det för Sodoms land skall på domens dag bliva drägligare än för dig.” (Matt. 11:24) I Matteus 10:15 finner vi följande snarlika ord av Jesus: ”Sannerligen säger jag eder: För Sodoms och Gomorras land skall det på domens dag bliva drägligare än för den staden”, dvs. den stad där man förkastade det budskap som Jesu lärjungar bar fram. Om det skulle kunna sägas att det ”för Sodoms och Gomorras land” skulle bli ”drägligare än för” andra, måste de forna invånarna i detta land vara med på domens dag. Det är inte det bokstavliga landet, marken, som skall dömas. Uppenbarelseboken 20 visar att det är människor, vilka uppväcks från de döda, som skall ”stå inför tronen”. Domen kommer inte heller att avkunnas över dem såsom grupper eller skaror, såsom forna inbyggare i vissa länder, utan de kommer att bli ”dömda individuellt i överensstämmelse med sina gärningar” (NW) under denna domens tid. Det är alltså uppenbart att individer, som en gång levde i detta land, skall bli uppväckta. — Upp. 20:12, 13.
Vad var det då som undergick ”det rättsliga straffet evig eld”? (NW) Invånarna i dessa städer blev visserligen tillintetgjorda, men det var uppenbarligen inte folket utan själva städerna som blev tillintetgjorda för evigt. De har inte blivit återuppbyggda fram till den dag i dag är. Det är av intresse att lägga märke till vad J. Penrose Harland skrev: ”Det har påvisats att Sodom, Gomorra, Adma och Seboim utan tvivel låg inom det område, som nu täcks av vattnet i södra delen av Döda havet.” — The Biblical Archaeologist Reader (1961), sidan 59; se också Jesaja 13:19, 20.
Det som hände Sodoms och Gomorras invånare vid den tid, då Jehova lät eld och svavel regna ned över dem från himmelen, utgör en varning för alla och envar att ta sig tillvara och inte bedriva sådana omoraliska handlingar som man gjorde sig skyldig till i dessa städer.