Frågor från läsekretsen

Tyder detta att Bibeln ofta nämner ”den faderlöse pojken” på mindre omsorg om flickor?

Absolut inte.

Nya Världens översättning av den Heliga skrift använder uttrycket ”den faderlöse pojken” i många verser som visar Guds intresse för barn som saknar en förälder. Gud klargjorde sitt intresse i de lagar han gav israeliterna.

Gud förklarade till exempel: ”Ingen änka eller faderlös pojke skall ni utsätta för betryck. Om du på något sätt skulle utsätta honom för betryck, då kommer jag, om han alls ropar högt till mig, att osvikligt höra hans höga rop; och min vrede kommer helt visst att flamma upp, och jag kommer sannerligen att dräpa er med svärdet, och era hustrur skall bli änkor och era söner faderlösa pojkar.” (2 Moseboken 22:22—24) ”Jehova, er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den Gud som är stor, väldig och inger fruktan, som inte behandlar någon partiskt eller tar mutor, som skipar rätt åt den faderlöse pojken och änkan.” — 5 Moseboken 10:17, 18; 14:29; 24:17; 27:19.

Många bibelöversättningar lyder ”faderlöst barn” eller ”föräldralöst barn” i dessa verser och inbegriper därigenom både pojkar och flickor. Men sådana översättningar ignorerar det karakteristiska som finns i det underliggande hebreiska ordet (ja·thọhm), som står i maskulinum. Nya Världens översättning av den Heliga skrift använder i stället den exakta återgivningen ”faderlös pojke” eller ”faderlösa pojkar”, som i Psalm 68:5, som lyder: ”En far för faderlösa pojkar och en domare för änkor är Gud i sin heliga boning.” På grund av samma känslighet för den underliggande hebreiskan anbefaller det feminina genuset av ett verb i Psalm 68:11 följande lydelse: ”Kvinnorna som kungör de goda nyheterna är en stor här.”a

Även om ”faderlös pojke” är den viktigaste återgivningen av ja·thọhm, bör detta inte tas som en antydan om brist på intresse för flickor som saknar en förälder. De ställen som citerats och andra ställen visar att Guds folk uppmuntrades att sörja för kvinnor och för änkor. (Psalm 146:9; Jesaja 1:17; Jeremia 22:3; Sakarja 7:9, 10; Malaki 3:5) I lagen tog Gud också med en berättelse om ett rättsligt beslut som garanterade en arvedel åt Selofhads döttrar. Det utslaget blev en stadga för hur man skulle behandla liknande situationer och försvarade således faderlösa flickors rättigheter. — 4 Moseboken 27:1—8.

När Jesus visade omtanke om barnen, gjorde han ingen könsdiskriminering, utan vi läser i stället: ”Nu började man komma till honom med små barn för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna förebrådde dem kraftigt. När Jesus såg detta, blev han uppbragt och sade till dem: ’Låt de små barnen komma till mig; sök inte hejda dem, för Guds kungarike hör sådana till. I sanning säger jag er: Vemhelst som inte tar emot Guds kungarike likt ett litet barn skall alls inte komma in i det.’ Och han tog barnen i sin famn och började välsigna dem.” — Markus 10:13—16.

Det grekiska ord som här återges med ”små barn” står i neutrum. Ett känt grekiskt lexikon säger att detta ord används om både ”pojkar och flickor”. Jesus återspeglade ett motsvarande intresse för barn, både pojkar och flickor, hos Jehova. (Hebréerna 1:3; jämför 5 Moseboken 16:14; Markus 5:35, 38—42.) Man bör därför inse att de råd som ges i de hebreiska skrifterna om att sörja för ”faderlösa pojkar” innebär ett råd om hur vi bör intressera oss för alla barn som saknar en förälder eller båda sina föräldrar.

[Fotnoter]