Nycklarna till god utbildning
PÅ FÖRSTA sidan i The New York Times kunde man nyligen läsa om Latoya, en 16-årig skolflicka. Hon var 11 år när hennes far började misshandla henne och utnyttja henne sexuellt, berättar hon. Hennes mor, som var narkoman, hade lämnat familjen. ”Hennes hem”, skriver tidningen, ”var en övergiven lägenhet utan toalett — eller ett rum där hon inte vågade sova.” Latoya var emellertid en mycket ovanlig flicka. Trots sin svåra situation blev hon tidigare i år vald till ordförande i National Honor Society på sin skola och hade mycket bra betyg.
Vad kan hjälpa ett barn, som kanske till och med har dåliga hemförhållanden, att lyckas bra i skolan? En av nycklarna till god utbildning är ofta att ha en engagerad vuxen — helst en av barnets egna föräldrar eller allra helst båda — som stöttar barnet och intresserar sig för dess utbildning. En gymnasist tyckte att detta var så viktigt att hon kände sig föranlåten att säga: ”Det är bara med föräldrarnas stöd som barn kan överleva i skolan.”
De flesta lärare håller med henne. En grundskolelärare i New York säger: ”För varje elev som fullföljer sin skolgång och klarar sig bra — och det finns många sådana — finns en förälder som har följt varje steg på vägen.”
Föräldrarnas stöd — en viktig nyckel
I den amerikanska upplagan av Reader’s Digest för oktober förra året ställde man frågan: ”Varför lyckas somliga elever bättre än andra?” En av de slutsatser som drogs var att ”starka familjer ger barnen ett försprång i skolan”. I sådana familjer ägnar föräldrarna sina barn kärleksfull uppmärksamhet och ger dem sunda värderingar och mål. Men som en förälder sade: ”Man kan inte ge dem den rätta vägledningen, om man inte vet vad som försiggår i skolan.”
Ett bra sätt att ta reda på det är att gå dit och se efter. En mamma som brukar göra sådana besök skriver: ”När jag går genom korridorerna i min dotters skola, får jag höra ett rått och oanständigt språk. Överallt står elever och hånglar — om det var en film, skulle den vara barnförbjuden.” Sådana besök kan hjälpa dig att förstå hur svårt det är för dagens barn att få god utbildning — och även att leva ett moraliskt liv.
Publikationen The American Teacher 1994 gör ett intressant uttalande: ”Elever som har blivit utsatta för våld säger oftare än andra att deras föräldrar sällan har kontakter med skolan, sådant som enskilda samtal med läraren eller föräldramöten eller besök i skolan.”
En mamma som intresserar sig för sitt barns skolgång visar vad föräldrar bör göra. ”Gå dit!” säger hon. ”Låt skolledningen få veta att du är intresserad av vad ditt barn får lära sig. Jag besöker skolan ofta och är med vid lektionerna.” En mamma framhåller vikten av att vara sina barns talesman. Hon förklarar: ”Mina barn har gått till expeditionen för att tala med en kurator och blivit fullständigt nonchalerade. Men när mitt barn tog med mig dit nästa dag, gjorde de sitt yttersta för att hjälpa mig — och mitt barn.”
Den här mamman, som har fyra pojkar, betonar också hur viktigt det är att visa intresse för sådana aktiviteter i skolan som direkt berör barnets utbildning. ”Gå på åhörardagar, elevutställningar — ja, allt som dina barn är engagerade i och som föräldrar inbjuds till”, säger hon. ”På det sättet får du möjlighet att träffa dina barns lärare. De behöver få veta att du anser att dina barns utbildning är en mycket viktig del av deras liv. När lärarna vet det, är de mer benägna att lägga ner tid och ansträngning på att hjälpa ditt barn.”
Samarbete med lärarna
Somliga föräldrar kanske kan tycka att de har viktigare saker att göra de kvällar då skolan anordnar särskilda möten för att föräldrar och lärare skall få tillfälle att träffas. Men vad kan vara viktigare än att vara tillgänglig för kontakter med dem som försöker hjälpa dina barn att få god utbildning? Ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare är oerhört viktigt!
I Ryssland har man en praktisk anordning för att förbättra kontakterna mellan föräldrar och lärare. Alla läxor och andra uppgifter antecknas i en ”dnievnik” — en sorts dagbok kombinerad med en kalender. Eleverna måste ha med sig sin dnievnik till alla lektioner och på begäran visa upp den för läraren. De måste också visa den för sina föräldrar, som skall underteckna den varje vecka. Som Viktor Lobatjov, en pappa i Moskva som har flera barn i skolåldern, uttrycker det: ”Dessa upplysningar hjälper föräldrarna att hålla sig underrättade om barnens skolarbete och studieresultat.”
Många lärare klagar emellertid över att föräldrarna inte är intresserade av sina barns utbildning. En lärare i Förenta staterna berättar att han en gång skickade ut 63 brev till sina elevers föräldrar för att informera dem om deras barns dåliga studieprestationer. Bara tre föräldrar reagerade på brevet genom att kontakta honom!
En sådan brist på intresse är verkligen upprörande! Föräldrarna bör vara livligt intresserade av sitt barns utbildning, som ju i första hand är deras ansvar. En skolkurator uttryckte det mycket träffande när han sade: ”Den formella utbildningens främsta syfte är att stödja föräldrarna i att frambringa ansvarsmedvetna unga vuxna.”
Föräldrarna bör följaktligen ta initiativet till att lära känna sina barns lärare. Som en förälder sade: ”Lärarna bör känna sig fria att ringa en när som helst.” Och föräldrarna bör välkomna — ja, till och med uppmuntra till — öppenhjärtiga samtal om deras barn. De bör ställa lärarna sådana frågor som: Har ni några problem med mitt barn? Är han respektfull? Är han med på alla lektioner? Kommer han i tid?
Men hur är det då om läraren säger något negativt om ditt barn? Ta inte för givet att det inte är sant. Tyvärr finns det många ungdomar som tycks leva ett rättskaffens liv hemma och i församlingen men som i själva verket lever ett dubbelliv. Lyssna därför respektfullt till läraren och kolla sedan upp det han eller hon säger.
När ditt barn kommer hem från skolan
Du som är förälder, hur känner du dig när du kommer hem från arbetet? Stressad? Frustrerad? Dina barn kan känna sig ännu sämre till mods när de kommer hem från skolan. En pappa ger därför rådet: ”Gör hemkomsten till en trevlig stund för barnen. De har förmodligen haft en mycket jobbig dag.”
Om det alls är möjligt, är det mycket bra att någon av föräldrarna är hemma när barnen kommer från skolan. Som en mamma sade: ”Barnen kan inte tala om för en hur de har haft det, om man inte är där och kan prata med dem. Jag försöker därför alltid vara hemma när barnen kommer hem från skolan.” Föräldrarna behöver inte bara veta vad deras barn gör, utan också vad de tänker och känner. Att ta reda på detta kräver mycket tid, ansträngning och taktfull pejling. (Ordspråken 20:5) Dagligt tankeutbyte är av största vikt.
En grundskolelärare i New York säger: ”Så gott som varje dag kan värderingar som är kännetecknande för ett skolsystem i kris ha pådyvlats dina barn.” Han ger därför rådet: ”Var uppmärksam på vad som utvecklas i ditt barns hjärta. Ta dig tid att locka fram det, hur trött du än kan vara, och ersätt orätta värderingar med rätta.” — Ordspråken 1:5.
En högstadielärare med många års erfarenhet ger ett liknande råd: ”I stället för att bara fråga vad som har hänt i skolan är det bra att ställa uttryckliga och detaljerade frågor om dagens verksamhet. Detta behöver inte göras på ett strängt eller spionerande sätt, utan i avspända samtal med barnet.”
Chefen för USA:s utbildningsdepartement, Richard W. Riley, ger föräldrar följande uppmaning: ”Tala öppet med dina barn, i synnerhet med dina tonåringar, om farorna med narkotika och alkohol och om de värderingar som du vill att dina barn skall ha. Även om du kanske tycker att det känns genant att tala om det, kan sådana personliga samtal faktiskt rädda deras liv.”
Aldrig någonsin bör en förälder, i synnerhet inte en som har ansvarsuppgifter i en kristen församling, ge intryck av att vara alltför upptagen för att kunna lyssna på sina barn. Även om det som barnen säger kanske gör dig upprörd, bör du genom ditt sätt och ditt ansiktsuttryck låta dem få veta att du är glad över att de talar öppet med dig. Som en elev uttrycker det: ”Bli inte chockad när ditt barn talar med dig om knark och sex i skolan.”
På grund av det stora antalet splittrade familjer finns det många barn och ungdomar i våra dagar som kan betecknas som ”faderlösa pojkar”. (Job 24:3; 29:12; Psalm 146:9) I den kristna församlingen finns det vanligtvis någon som kan bistå ungdomar som behöver hjälp. Är du en sådan person?
Uppmuntra till flit och ansvar
De flesta ungdomar är inte så engagerade i sitt skolarbete som Latoya, som nämndes i inledningen. De flesta behöver mycket uppmuntran för att ta sina studier på allvar. Förre skoldirektören i New York, Joseph Fernandez, säger beträffande sina egna barn: ”Vi hade bestämda tider då barnen ägnade sig åt studier och läxläsning. Vi såg till att de hade böcker till hands, uppmuntrade till besök på biblioteket och lärde dem att skolan och skolarbetet var något som alltid måste prioriteras.”
En annan skoladministratör säger: ”Vi måste omge våra barn med böcker och sagor på samma sätt som vi nu omger dem med TV-apparater, filmer, videobandspelare och köpcentra.” När barnen gör sina läxor, kanske föräldrarna rentav kan ordna det så att de själva sitter i närheten och studerar eller läser. På så sätt kan barnen se att föräldrarna sätter värde på studier och utbildning.
I många hem är TV-n det största hindret för studier och läxläsning. ”Vid 18 års ålder har unga människor tillbringat 11.000 timmar i klassrummet och 22.000 med att titta på TV”, konstaterar en lärare i USA. Föräldrar kan ibland behöva begränsa sina barns TV-tittande, och kanske även sitt eget. Det är också bra att föräldrar försöker lära sig saker och ting tillsammans med sina barn. Läs tillsammans med dem. Tala med dem om läxläsningen varje dag.
I skolan kommer dina barn att få uppgifter av många olika slag. Kommer de att fullgöra dem? Det kommer de förmodligen att göra, om du har lärt dem att axla ansvar i hemmet. Ett bra sätt att göra detta är att ge dem vissa dagliga sysslor att utföra. Kräv sedan att de fullgör dessa sysslor efter ett bestämt schema. Det är sant att sådan övning kommer att kräva en hel del ansträngning från din sida, men det kommer att hjälpa dina barn att utveckla den ansvarskänsla som de behöver för att lyckas i skolan och senare i livet.
Elevens eget engagemang — en viktig nyckel
Skolkuratorn Arthur Kirson framhöll ännu en nyckel till en god utbildning, när han sade beträffande Latoya, som nämndes i inledningen: ”Första gången jag träffade henne var efter ett allvarligt intermezzo i hemmet. Där sitter flickan med blåslaget ansikte [enligt egen utsago efter att ha blivit misshandlad av sin far], och det enda jag någonsin har hört henne oroa sig över är sitt skolarbete.”
Ja, en av de viktigaste nycklarna till god utbildning är att eleven verkligen är intresserad av att lära. En pojke i New York säger: ”I dagens skolor måste varje elev själv uppodla den motivation och självdisciplin som behövs för att få nytta av undervisningen.”
En mamma som var bekymrad över sitt barns undervisning fick följande råd av en lärare: ”Var inte orolig, fru Smith. Justin är så smart, så han behöver inte kunna stava. Han kommer att ha en sekreterare som gör det åt honom.” Men hur ”smart” ett barn än är, är det viktigt att det lär sig att läsa och skriva ordentligt — vilket inbegriper att kunna uttrycka sig klart och tydligt i skrift, ha en läslig handstil och kunna stava.
Betänkligt nog var det en del lärare som höll med den kände psykologen Carl Rogers, när han sade: ”Ingen bör någonsin försöka lära sig något som inte känns meningsfullt.” Vad är det för fel på det resonemanget? Av naturliga skäl kan barn inte alltid förutse vilken nytta de kommer att ha av det som skolan vill lära dem. I många fall inser de inte detta förrän senare i livet. För att få god utbildning måste barn därför intressera sig för sina studier.
Cindy, en 14-årig flicka som går i nionde klass, är ett bra exempel på en ung person som visar sådant intresse. Hon förklarar: ”Jag stannar kvar efter skolan och talar med lärarna för att lära känna dem. Jag försöker ta reda på vad de kräver av sina elever.” Hon är också uppmärksam på lektionerna och är noga med att göra sina läxor. Duktiga elever gör det också till en vana att ha papper och penna till hands på lektionerna och när de läser, så att de kan göra lämpliga anteckningar.
Något som också är viktigt i sammanhanget är att undvika dåligt umgänge. Cindy säger: ”Jag försöker alltid umgås med sådana som har hög moral. Jag kan till exempel fråga mina skolkamrater vad de tycker om att den och den använder narkotika eller ligger med vem som helst. Om de säger ’Vad är det för fel med det?’ eller något liknande, då vet jag att de inte är något lämpligt umgänge. Men om någon visar avsky för ett sådant beteende och säger att hon vill vara annorlunda, då väljer jag att sitta bredvid henne på lunchrasten.”
Det finns mycket som kan lägga hinder i vägen för god utbildning i våra dagar, men det är ändå möjligt att skaffa sig sådan, om både elever och föräldrar använder sig av de rätta nycklarna. I nästa artikel skall vi se lite närmare på en annan anordning, som kan bli till oerhört stor hjälp för den som vill skaffa sig god utbildning.
[Ruta på sidan 7]
Efterlåtenhet eller kärleksfull fostran?
Bibeln varnar föräldrar för att klema bort sina barn och framhåller att det kan få katastrofala följder. (Ordspråken 29:21) Chefen för Amerikanska lärarförbundet, Albert Shanker, uttrycker sig i liknande ordalag, när han säger: ”Det finns föräldrar som tror att de gör allt till barnens bästa, när de gör allt på det sätt som barnen vill. Vi vet att det är fel.”
Även många ungdomar vet att sådan efterlåtenhet är till skada för barnen. En amerikansk tidning skrev tidigare i år: ”En undersökning som omfattade 1.572 elever i årskurserna 6—12 i West Springfield visade att ’släpphänthet från föräldrarnas sida’ och inte kamrattryck är den faktor som är mest avgörande när det gäller alkohol- och narkotikamissbruk bland barn i denna åldersgrupp.”
Denna efterlåtenhet mot unga människor har också resulterat i en epidemi av sexuell omoraliskhet. Det Bibeln säger är verkligen sant: Barn som inte får någon fostran och tillrättavisning drar skam över sina föräldrar. — Ordspråken 29:15.
[Ruta på sidan 10]
Vad föräldrar kan göra
✔ Skaffa dig upplysningar om ditt barns skola, dess mål och dess inställning till dina värderingar och trosuppfattningar.
✔ Lär känna ditt barns lärare och försök bygga upp goda relationer till dem.
✔ Intressera dig för ditt barns läxor. Läs med det ofta.
✔ Kontrollera vad ditt barn ser på TV och hur mycket.
✔ Se upp med ditt barns matvanor. Skräpmat kan ha en negativ inverkan på koncentrationsförmågan.
✔ Se till att ditt barn får tillräckligt med sömn. Trötta barn har svårt att tillgodogöra sig undervisningen.
✔ Hjälp ditt barn att välja bra kamrater.
✔ Var ditt barns bästa vän. Det behöver alla vuxna vänner det kan få.
Vad barn kan göra
✔ Sätt tillsammans med dina föräldrar upp mål för din utbildning och resonera om hur du skall kunna uppnå dem. Diskutera sedan dessa mål med dina lärare.
✔ Välj dina ämnen med omsorg, med hjälp av dina lärare och föräldrar. De lättaste kurserna är vanligtvis inte de bästa.
✔ Försök att bygga upp goda relationer till dina lärare. Ta reda på vad de förväntar sig av dig. Diskutera dina framsteg och problem med dem.
✔ Var uppmärksam på lektionerna. Låt dig inte förledas till ett störande beteende.
✔ Var noga när du väljer dina vänner. De kan påverka dig i positiv eller i negativ riktning.
✔ Gör dina läxor och andra uppgifter så bra du kan. Ägna dem ”kvalitetstid”. Be dina föräldrar eller någon annan mogen vuxen om hjälp när så behövs.
[Bild på sidan 8]
Lyssna respektfullt om en lärare har något negativt att säga om ditt barn
[Bild på sidan 9]
Tala med ditt barn om skolan varje dag