Kommunicerande — något mer än att tala

TÄNK dig en grupp turister som tittar ut över ett vackert landskap. Även om hela gruppen betraktar samma scen, ter den sig olika för olika personer. Varför det? Därför att alla betraktar den ur olika synvinklar. Det finns inte två personer som står på exakt samma plats. Dessutom koncentrerar inte alla sin uppmärksamhet på samma del av scenen. Var och en finner något som han eller hon anser vara särskilt intressant.

Samma sak kan sägas om ett äktenskap. Även om makarna passar ovanligt bra för varandra, har de aldrig precis samma syn på saker och ting. De skiljer sig åt i fråga om sådana faktorer som känslomässig läggning, barndomsupplevelser och familjeförhållanden. De skilda synsätt som blir följden kan bli en orsak till bittra meningsskiljaktigheter. Aposteln Paulus sade rent ut: ”De som gifter sig kommer att få sorg och bedrövelse.” — 1 Korinthierna 7:28, The New English Bible.

Att kommunicera innebär att försöka förena dessa skilda personligheter till ”ett kött”. Detta kräver att makarna tar sig tid att tala med varandra. (Se rutan på sidan 7.) Men det inbegriper mycket mer.

Att visa insikt

Ett av Bibelns många ordspråk lyder: ”Den vises hjärta får hans mun att visa insikt, och åt hans läppar lägger det övertygande kraft därtill.” (Ordspråken 16:23) Det hebreiska ord som här översatts med ”får ... att visa insikt” betyder i grund och botten att vara förståndig, att noga överväga saker och ting i sitt sinne. Det avgörande för ett gott kommunicerande är därför hjärtat, inte munnen. För att kommunicera effektivt måste man inte bara kunna tala, utan man måste också vara en förstående lyssnare. (Jakob 1:19) Man måste kunna urskilja de känslor och frågeställningar som ligger bakom den andres beteende. — Ordspråken 20:5.

Hur kan man göra det? Ibland kan det ske genom att du helt enkelt observerar de yttre omständigheterna kring en konflikt. Är din partner utsatt för fysisk eller känslomässig stress? Kan sjukdom vara en bidragande orsak? ”Ett ord i dess rätta tid — o hur gott är det inte!” sägs det i Bibeln. (Ordspråken 15:23) Genom att ta hänsyn till omständigheterna kommer du följaktligen att kunna ta itu med situationen på ett lämpligt sätt. — Ordspråken 25:11.

Många gånger har emellertid äktenskapliga konflikter sin rot i sådant som ligger längre tillbaka i tiden.

Att förstå det förflutna

Upplevelser i barndomen präglar i hög grad vårt tänkesätt som vuxna. Eftersom makarna i ett äktenskap kommer från olika familjer, är motstridiga uppfattningar ofrånkomliga.

En händelse som finns nedtecknad i Bibeln kan belysa detta. När Guds förbundsark fördes in i Jerusalem, uttryckte David öppet sin entusiasm. Men hur var det med hans hustru Mikal? Bibeln förklarar: ”Mikal, Sauls dotter, tittade ner genom fönstret och fick se kung David hoppa och dansa omkring inför Jehova; och hon började förakta honom i sitt hjärta.” — 2 Samuelsboken 6:14—16.

Mikal visade prov på samma trolösa läggning som sin orättfärdige far, Saul. Bibelkommentatorerna C. F. Keil och F. Delitzsch menar att detta kan vara anledningen till att Mikal i vers 16 omtalas som ”Sauls dotter” och inte som Davids hustru. I vilket fall som helst uppenbarar den ordväxling som sedan följde att David och Mikal inte hade samma uppfattning om denna glädjande händelse. — 2 Samuelsboken 6:20—23.

Detta exempel visar att försåtlig påverkan under uppväxtåren kan få mannen och hustrun att betrakta saker och ting på helt olika sätt — och detta kan vara fallet även om båda tjänar Jehova. En hustru som inte fick tillräckligt mycket känslomässigt stöd som barn kan till exempel ha ovanligt stort behov av uppskattning och uppmuntran. Detta kan vara svårt för mannen att förstå. ”Jag skulle kunna tala om för henne hundra gånger att jag älskar henne”, kanske han utropar, ”och det skulle ändå inte vara nog!”

I ett sådant fall inbegriper ett gott kommunicerande att man ”inte med personligt intresse håller ett öga bara på ... [sina] egna angelägenheter, utan också med personligt intresse på de andras”. (Filipperna 2:4) För att kommunicera måste en man kunna betrakta sin hustrus situation med utgångspunkt från hennes bakgrund, inte sin egen. Och en hustru bör naturligtvis känna sig manad att göra samma sak för sin man. — 1 Korinthierna 10:24.

När det förflutna inbegriper sexuella övergrepp

Ett sådant personligt intresse är speciellt viktigt om någon av makarna har blivit våldtagen eller utsatt för sexuella övergrepp som barn — något som tyvärr blir allt vanligare i våra dagar. En hustru kan till exempel finna att hon i det intima umgänget inte kan skilja nuet från det förflutna, sin man från våldtäktsmannen, det sexuella umgänget från sexuellt övervåld. Detta kan vara mycket frustrerande, i synnerhet om mannen inte kan betrakta denna känsliga fråga från sin hustrus perspektiv. — 1 Petrus 3:8.

Även om du kanske inte kan utplåna det förflutna, eller läka alla dess sår, kan du göra mycket för att trösta en olycklig make eller maka. (Ordspråken 20:5) Hur då? ”Ni män skall försöka förstå de hustrur ni lever tillsammans med”, skrev aposteln Petrus. (1 Petrus 3:7, Phillips) Att du förstår din partners bakgrund är en förutsättning för ett gott kommunicerande. Utan empati och medkänsla kommer dina ord att vara till ingen nytta.

Jesus ”kände medlidande” med människor som var sjuka, trots att han själv aldrig hade upplevt deras sjukdomar. (Matteus 14:14) På liknande sätt kanske du personligen inte har upplevt samma övergrepp som din hustru, men du bör ändå inte bagatellisera hennes oroskänslor, utan acceptera hennes förflutna och ge henne ditt fulla stöd. (Ordspråken 18:13) Aposteln Paulus skrev: ”Vi som är starka är pliktiga att bära deras svagheter, som inte är starka, och inte vara oss själva till behag.” — Romarna 15:1.

Fångade i sårade känslor

Ett äktenskap kan liknas vid ett dyrbart kärl. Om det skadas genom äktenskapsbrott, får det förödande konsekvenser. (Ordspråken 6:32) Om den oskyldiga parten beslutar sig för att förlåta, kan bitarna visserligen limmas ihop igen genom att makarna försonas, men sprickorna finns kvar, och under ett gräl kan det vara lätt att peka på dessa sprickor och använda det förflutna som ett vapen.

Att känna sig sårad är en helt normal reaktion när ens make eller maka har varit otrogen. Men om du har förlåtit din partner, bör du vara på din vakt, så att du inte låter en kvardröjande bitterhet omintetgöra det goda som du uppnådde genom att förlåta. Vare sig du bär en sådan bitterhet inom dig eller släpper loss den mot din partner, kommer den bara att skada er båda. Varför det? En psykolog skriver: ”Om du känner dig sårad av din äktenskapspartner, beror det på att du fortfarande bryr dig om honom. Genom att dra dig undan eller försöka hämnas sårar du inte bara din partner, utan du bryter också ner dig själv. Du fortsätter att rasera det förhållande som du önskar vore intakt.”

Ja, du kan helt enkelt inte överbrygga sprickorna i ditt äktenskap om du inte dämpar din vrede. Du bör därför välja ett tillfälle då känslorna inte är i svallning och tala ut om dina känslor med din partner. Förklara varför du känner dig sårad, vad du behöver för att känna dig trygg igen och vad du själv är beredd att göra för att rädda förhållandet. Använd aldrig det förflutna som ett vapen för att få övertaget i en dispyt.

Missbruk skadar kommunikationerna

Ett äktenskap utsätts för stora påfrestningar om någon av makarna missbrukar alkohol eller narkotika. Den av makarna som inte är missbrukare kan befinna sig i samma situation som Abigajil, en kvinna som omtalas i Bibeln. Medan hennes man Nabal ”var så drucken som det bara var möjligt”, kämpade Abigajil för att försöka motverka konsekvenserna av hans dåraktiga beteende. (1 Samuelsboken 25:18—31, 36) Äktenskap där den ena parten lever ett kaotiskt liv på grund av sitt missbruk och den andra desperat försöker förändra missbrukarens beteende liknar ofta Nabals och Abigajils hushåll.a

Förståeligt nog känner den övriga familjen stor lättnad när en missbrukare slutar upp med sitt missbruk. Men detta är bara början. Föreställ dig att en våldsam orkan sveper fram över en liten stad. Hus störtar omkull, träd rycks upp med rötterna, telefonledningar faller till marken. Glädjen är stor när ovädret är över. Men nu måste ett omfattande reparationsarbete ta vid. Samma sak gäller när en äktenskapspartner slutar upp med sitt missbruk. Förstörda relationer måste byggas upp på nytt. Tilliten och förtroendet måste återupprättas. Kommunikationslinjerna måste repareras. För en före detta missbrukare är detta fortgående återuppbyggnadsarbete en del av den ”nya personlighet” som Bibeln kräver att de kristna skall uppodla. Denna nya personlighet måste inbegripa ”den kraft som påverkar ert sinne”. — Efesierna 4:22—24.

Leonard och Elaine studerade Bibeln och kunde därigenom sluta att använda narkotika, men kraften som skulle påverka sinnet hade inte fått träda i funktion helt.b Det dröjde inte länge förrän de fick andra missbruksproblem. ”I tjugo års tid försökte vi tillämpa Bibelns principer och få ett lyckligt äktenskap, men vi hade alltid så svårt att lyckas med det”, säger Elaine. ”Våra missbruksproblem var så djupt rotade. Vi var inte i stånd att komma ifrån dem med hjälp av enbart studium och bön.”

Leonard och Elaine sökte råd för att förstå orsaken till sina missbruksproblem. Aktuellt stoff från ”den trogne och omdömesgille slaven” om övergrepp mot barn, alkoholism och respekt för kvinnor var till särskilt stor hjälp för dem.c (Matteus 24:45—47) ”Vi har fått hjälp att reparera skadan och återställa vårt förhållande till varandra”, säger Elaine.

Att reda ut problem

Rebecka kände outhärdlig oro och ångest över sin son Esaus båda hustrur. Hon fruktade att hennes andre son, Jakob, skulle följa Esaus exempel och gav därför uttryck åt sin besvikelse genom att säga till sin man Isak: ”Jag har kommit att finna detta mitt liv motbjudande för Hets döttrars skull. Om Jakob någonsin tar en hustru av Hets döttrar lik dessa, av landets döttrar, till vad gott är då livet för mig?” — 1 Moseboken 27:46.

Lägg märke till att även om Rebecka talade ut om sina känslor, så angrep hon inte Isak personligen. Hon sade inte: ”Det är ditt fel!” eller: ”Du borde ha haft bättre kontroll över situationen!” I stället använde hon pronomenet ”jag” och talade om hur problemet påverkade henne. Detta tillvägagångssätt väckte Isaks medkänsla och fick honom inte att vilja slå vakt om sin prestige. Eftersom Isak inte upplevde Rebeckas vädjan som ett personangrepp, gjorde han henne tydligen till viljes genom att genast ta itu med situationen. — 1 Moseboken 28:1, 2.

Både män och hustrur kan ta lärdom av Rebeckas exempel. Om en konflikt uppstår, angrip då problemet och inte varandra. Gör som Rebecka — ge uttryck åt din besvikelse genom att tala om hur problemet påverkar dig. Att säga: ”Jag är besviken därför att ...” eller: ”Jag känner mig missförstådd därför att ...” är mycket mer effektivt än att säga: ”Du gör mig alltid besviken!” eller: ”Du förstår mig inte!”

Det räcker inte att hålla ihop

Det första människoparet, Adam och Eva, höll ihop i hundratals år och blev en familj med många söner och döttrar. (1 Moseboken 5:3—5) Men det betyder inte att deras äktenskap var värt att efterlikna. En anda av oberoende och bristande respekt för Skaparens rättfärdiga lagar fördärvade deras förhållande redan i ett tidigt skede och hindrade dem från att vara ett kött.

Också i våra dagar kan makarna i ett äktenskap hålla ihop i åratal utan att egentligen kunna kommunicera med varandra. För att förbättra kommunicerandet måste kanske djupt inrotade attityder och negativa personlighetsdrag ryckas upp med rötterna. (Jämför 2 Korinthierna 10:4, 5.) Detta är en fortgående process av utbildning, men den är väl värd besväret. Jehova Gud är varmt intresserad av äktenskapsanordningen, eftersom han är dess upphovsman. (Malaki 2:14—16; Hebréerna 13:4) Om vi gör vår del, kan vi därför vara övertygade om att han kommer att uppmärksamma våra ansträngningar och ge oss den vishet och styrka som vi behöver för att reparera eventuella brister i kommunicerandet. — Jämför Psalm 25:4, 5; 119:34.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 6]

”Soporna fick mer tid!”

EN MAN och en hustru som hade problem i sitt äktenskap ombads försöka beräkna hur mycket tid de ägnade åt att gå ut med soporna varje vecka. De svarade att det tog ungefär 35 minuter i veckan, eller 5 minuter om dagen. Därefter frågade man dem hur mycket tid de använde till att samtala med varandra. Mannen blev chockad. ”Soporna fick mer tid!” utropade han och tillade: ”Vi bedrar oss själva om vi tror att fem minuter om dagen räcker för att bevara ett äktenskap. Och det räcker definitivt inte för att få förhållandet att växa.”

[Ruta på sidan 7]

Grundregler

◻ Diskutera ett ämne i taget (1 Korinthierna 14:33, 40)

◻ Ge uttryck åt känslor; kom inte med anklagelser (1 Moseboken 27:46)

◻ Inga handgripligheter (Efesierna 5:28, 29)

◻ Inga gräl (Ordspråken 26:20)

◻ Ha som mål att försonas, inte att vinna dispyter (1 Moseboken 13:8, 9)

[Bild på sidan 4]

När en konflikt uppstår, angrip då problemet och inte varandra

[Bild på sidan 8]

Ge uttryck åt dina känslor — kom inte med anklagelser