Vi kan öppna oss för Jehova och berätta om våra bekymmer och vara övertygade om att han hör oss och kommer att hjälpa oss att hålla ut med glädje. Och för varje gång vi får bönesvar blir vår tro starkare. (1 Joh. 5:14, 15) Eftersom tro är en del av andens frukt behöver vi följa Jesus uppmaning att fortsätta be om Guds ande. (Luk. 11:9, 13) Men när vi ber till Jehova bör vi inte bara be om sådant vi behöver. Vi vill också lovprisa och tacka Jehova varje dag för hans ”underbara gärningar”, vilka är ”fler än ... [vi] kan räkna upp”! (Ps. 40:5) Våra böner bör också visa att vi tänker på ”dem som är i bojor, som om ... [vi] hade slagits i bojor tillsammans med dem”. Vi vill också be för våra bröder och systrar jorden runt, och särskilt för ”dem som har ledningen bland [oss]”. Vi blir verkligen djupt berörda när vi ser hur Jehova besvarar våra böner, och det gör att vi dras närmare honom. (Hebr. 13:3, 7) w16.10 3:8, 9

I vår tid visar Jehovas folk tro på hans upprättade rike. Över åtta miljoner bröder och systrar befinner sig därför i ett världsomfattande andligt paradis, där Guds andes frukt visar sig i överflöd. (Gal. 5:22, 23) Vilken mäktig demonstration av sann tro och kärlek! Ingen människa kan ta åt sig äran för detta. Vår kristna frid och enhet blir ”Jehova till ära, ett tecken till oöverskådlig tid som inte skall utplånas”. (Jes. 55:13, noten) Vårt andliga paradis kommer att fortsätta att växa och blomstra tills hela jorden är uppfylld av fullkomliga, rättfärdiga och lyckliga människor som ska lovprisa Jehova för evigt. Vi vill därför fortsätta visa att vi tror på Jehovas löften! w16.10 4:18, 19

Vi behöver följa de bibliska anvisningar vi får av de äldste. Tänk på det Paulus sa om dem som vandrade oordentligt i församlingen. En del befattade sig med sådant som inte angick dem. De äldste försökte tydligen tala dem till rätta, men de vägrade följa de råd de fick. Vad skulle församlingen göra när någon betedde sig så? Paulus skrev: ”Håll ... denne märkt och sluta upp med att umgås med honom.” Men samtidigt skulle man inte behandla en sådan person som en fiende. (2 Thess. 3:11–15) I vår tid kan de äldste hålla ett varnande tal om hur ett visst handlingssätt kastar en skugga över församlingen, till exempel att börja lära känna och utveckla romantiska känslor för någon som inte tjänar Jehova. (1 Kor. 7:39) Hur reagerar du på ett sådant tal? Om du känner till vem talet gäller, undviker du då att umgås med den personen? När du tydligt visar att du bryr dig om honom eller henne på det här sättet kan det bidra till att han eller hon slutar upp med sitt felaktiga handlingssätt. w16.11 2:13