Dagens stjärna

VÅR jord är inte särskilt stor när man jämför den med denna dagens stjärna — vår sol. En million jordklot skulle faktiskt kunna få plats inuti solen. Och ändå är inte solen särskilt stor för att vara en stjärna. Den är som en dvärg. Somliga stjärnor är hundratals gånger större än solen! Den klart lysande, röda stjärnan Betelgeuze har en diameter som är omkring 400 gånger så stor som solens.

Solen är heller inte alls den ljusstarkaste stjärnan. En av stjärnorna i stjärnbilden Dorado (Svärdfisken) är omkring 500.000 gånger ljusstarkare än solen! Men för jorden är solen precis lagom.

Solen ser så mycket ljusare och större ut än andra stjärnor helt enkelt därför att den ligger så mycket närmare jorden. Solens medelavstånd från jorden är 149.637.000 kilometer. Ljuset når jorden från solen på omkring 8¹/3 minuter. Eftersom solen är centrum i solsystemet, rör sig jorden och alla dess systerplaneter i stora cirklar runt den.

Solen färdas genom rymden med den enorma hastigheten nitton kilometer i sekunden. Men det är ingen risk att solen kommer för nära någon annan stjärna. Den närmaste stjärnan, som heter Proxima Centauri, ligger 40.225.000.000.000 kilometer borta. Den ligger så långt borta att det tar ljuset, som tillryggalägger 300.000 kilometer i sekunden, över fyra år att färdas från denna stjärna till jorden. Om jorden skulle färdas i riktning mot Proxima Centauri, skulle det ta nära 65.000 år att komma fram till den.

När vi då tänker på att vår sol bara är en bland tusen millioner solar, vitglödande eldklot som virvlar fram genom rymden, bör det få oss att tänka på den som har herravälde över dem alla och kallar dem alla vid namn. (Ps. 147:4) Solen är sannerligen en gåva från ”himlaljusens Fader”, som låter den lysa över alla i lika mån, både onda och goda. (Jak. 1:17; Matt. 5:45) Denna dagens stjärna kan verkligen sägas lovprisa sin store Skapare. — Ps. 148:3.

En ofantlig kärnreaktor

Vår sol är ett stort, lysande klot, som består av heta gaser. De vanligaste grundämnena som solen består av är väte, helium, kalcium, natrium, magnesium och järn. Men varifrån får solen sin värme? Denna dagens stjärna är i själva verket ett slags atomreaktor. Processen är mycket komplicerad, men enkelt uttryckt förvandlas vätgasen i solen till helium. Fyra väteatomer förenas till en heliumatom, och vid denna process avges stora mängder energi.

Solens yttemperatur sägs vara omkring 6.000 grader C. På grund av dess stora avstånd från jorden träffar endast omkring en halv milliarddel av dess strålningsenergi jorden. Men denna mängd är fullt tillräcklig för att åstadkomma ett idealiskt klimat för växt- och djurlivet på jorden.

Om bara en bråkdel av solens fantastiska energistrålning kunde utnyttjas, skulle människan kunna lösa de största problemen i samband med uppvärmning och kommunikationer. Det har sagts att om människan visste hur hon skulle använda denna strålning effektivt, skulle solen kunna ge en effekt av 1,8 hästkrafter för varje kvadratmeter av jordytan som den skiner på.

Protuberanser och solstormar

Då och då skjuter stora flammor ut från solen; de kallas protuberanser. Dessa stora gejsrar eller eldfontäner flammar upp, falnar igen och strör eld där de gått fram. De kan skjuta ut över 300.000 kilometer från solytan.

Det finns också mörka områden eller fläckar på solytan, som kallas solfläckar. De är i själva verket virvlande solstormar av elektriskt laddade gasmassor. Solfläckarna ser ut som skumma fläckar i en koleld, vilket tycks bero på att de har lägre temperatur än solens atmosfär i övrigt.

Solfläckarna påverkar oss genom att de tycks ha att göra med de magnetiska stormar som jorden med jämna mellanrum drabbas av. Till följd av detta uppstår störningar i radioförbindelserna. I mars 1970 rapporterade man från Filippinerna en solstorm som var så kraftig att experterna sade att den omfattade 60 till 70 procent av ett område nära solens ekvator. Den orsakade en blockering av radiovågor med lägre frekvens, vilken varade i mer än en timme. Andra elektriska instrument på jorden påverkas också av solstormar, och kompassnålen kan sluta att peka norrut och börja snurra runt helt planlöst.

Växterna utnyttjar solljuset

Men hur påverkas vi mera personligt av denna stora stjärna, som virvlar fram genom rymden milliontals kilometer ifrån oss? Den ger oss den föda vi äter och den luft vi andas. Hur då?

Det sker genom den process som kallas fotosyntesen. Detta ord kommer från fos, som betyder ”ljus” och synʹthesis som betyder ”sammansättning”. Den äger rum när gröna växter använder energin från solen till att sätta samman födoämnen från koldioxid och vatten. Dessa födoämnen som framställs består av kolhydrater. Samtidigt avges syret i vattnet i form av fri syrgas. Följaktligen får vi inte bara vår föda utan också syret i den luft vi andas tack vare fotosyntesen.

En annan faktor som är nödvändig för livet är värme, och som vi har sett är vår sol tillräckligt het för att hålla oss allesammans varma. Dess livgivande kraft är tydligast på våren, när värmen från solens strålar tränger ner i den frusna jorden och väcker de små groddarna, som sticker upp sin lilla gröna nos ur mullen. Den värmemängd som landmassan får ta emot är av avgörande betydelse för vad som kan växa där. Ingen betydande växtlighet är till exempel möjlig på sådana platser som Arktis, där medeltemperaturen under årets varmaste månad ligger under 6 grader C.

Solen ger oss inte bara föda och luft utan också sötvatten, som håller oss vid liv. Värmen från solen får vatten att stiga upp ur jorden, sjöarna och floderna i form av vattenånga. Denna ånga kondenseras sedan i de övre luftlagren och bildar moln. Slutligen faller denna fuktighet i molnen tillbaka ner i form av regn, som fyller floderna, vattnar växterna och ger oss det sötvatten vi behöver. Den gudfruktige mannen Elihus ord, som finns upptecknade i Jobs bok, beskriver det: ”Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram; skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.” (Job 36:27, 28) På somliga platser regnar det mer än på andra, men det är pålitligheten hos detta kretslopp som bidrar till att uppehålla vårt liv.

Andra resultat och välsignelser

Solen ger oss också våra färger, eftersom färgerna frambringas av att föremålen omkring oss reflekterar ljus av olika färger i solens spektrum. Man bör heller inte underskatta solskenets psykologiska verkan. Människor, som fryser eller känner sig trötta eller ensamma, känner sig bättre till mods en varm, solig dag, förhåller det sig inte så?

Solen tjänar som en stor tidmätare åt oss, tillsammans med månen och stjärnorna. (1 Mos. 1:14, 15) Soldygnet på 24 timmar bestäms av jordens rotation kring sin axel. Ett år är den tid det tar för jorden att gå runt solen. Solens varierande höjd på himlen och den tid den är uppe är den yttersta orsaken till klimatets och naturens växlingar med årstiderna.

Ja, solen har en genomgripande effekt på vårt liv. Skaparen har gett oss denna stora energikälla för att försäkra sig om att vi har ljus, värme och luft att andas. Den kallar fram regnskurar och vårblommor. Vi mäter tiden och inrättar vårt liv efter den.

Hur livsviktig är inte vår sol för jorden! Utan den skulle jorden ge sig i väg ut i rymden. Utan den skulle månen försvinna för våra ögon, eftersom den inte längre skulle kunna återkasta något ljus från solen. Jorden skulle bli höljd i mörker. Den skulle bli mycket kall, och det skulle inte finnas några människor vid liv på jorden som kunde sakna de skimrande solnedgångarna.

Men solens Skapare försäkrar oss att denna dagens stjärna skall fortsätta att lysa i all evighet och aldrig upphöra att låta sin värme och sitt ljus flöda ner över jorden. — Ps. 89:37; 104:5; 1 Mos. 8:22.

[Bild på sidan 19]

Utan solen skulle det inte finnas någon mat att äta, eftersom växterna utnyttjar solens strålningsenergi till att framställa föda

[Bild på sidan 20]

Solen ger oss inte bara värme utan förser oss också med sötvatten