och livet; ingen kommer till Fadern utom genom mig.” (Joh. 14:6) Det är således genom honom som vi nalkas den Högste i hela tillvaron och erkänner Honom som den universelle suveränen, vår suverän, som vårt liv och vår kärleksfulla lojalitet och hängivenhet tillhör. På detta sätt bereder vi oss en ”boning under den Allsmäktiges själva skugga”.

30, 31. Vilken bild är det uppenbart att psalmisten tänkte på, när han talade om att vara ”under den Allsmäktiges själva skugga”?

³⁰ Hur underbart är det inte för oss att vara överskyggade av den Allsmäktige! Detta vittnar om att vi är föremål för hans intresse, omsorg och uppmärksamhet. Den bild som används här innebär inte att en mindre person står i skuggan av någon mycket större person och inte heller att stå i skuggan av någonting livlöst, ”skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land”. (Jes. 32:2) Den rätta bild som den skrivande psalmisten tänkte på är den som framförs i Psalm 17:8, där David ber till den Högste: ”Bevara mig såsom en ögonsten; göm mig under dina vingars skugga.” — Åk.

³¹ Ja, den bild som används är en fågelförälder som svävar över sina ungar och kastar en skugga på dem. Så länge som ungarna där nere ser att de befinner sig i skuggan från föräldern där uppe, vet de att de har förälderns uppmärksamhet och är skyddade och befinner sig i säkerhet för rovfåglar. Att en sådan flykt av en fågel uppe i luften betecknar tillsyn och skydd bekräftas av vad som sägs i Jesaja 31:4, 5: ”Så skall HERREN Sebaot fara ned för att strida på Sions berg och uppe på dess höjd. Såsom fågeln breder ut sina vingar, så skall HERREN Sebaot beskärma Jerusalem; han skall beskärma och hjälpa, han skall skona och rädda.”

32. a) Vid vad liknas således den Allsmäktige och vi, som är i hans ”själva skugga”? b) Vad kan han göra som trogen värd genom att han också är den Högste?

³² Den Allsmäktige liknas således vid en stark och mäktig fågel, och de som befinner sig i hans ”hemliga rum” av andlig trygghet liknas vid denna fågelförälders ungar. Att de befinner sig ”under den Allsmäktiges själva skugga” gör detta ”hemliga rum” ännu tryggare för dem. Eftersom han är den Högste, finns allting annat under honom, och ingenting som är nedanför kan undgå hans allsmäktiga synförmåga. Han kan genast upptäcka varje rörelse, från vad det vara må eller vem det vara må där nere, som är riktad mot dem som befinner sig under hans ”själva skugga”. I ett nu kan han komma för att beskärma, försvara och bevara dessa överskyggade, som har sin boning hos honom som andliga gäster. Som värd håller han troget sitt ord med avseende på sitt ansvar gentemot dem som han tar emot som sina gäster. Hur tröstande är inte denna tanke! Var annars skulle vi kunna finna verklig andlig trygghet?

Frihet från fruktan för andliga faror

1. Vilken kurs måste man följa för att skaffa sig sådan frihet från fruktan?

FÖR att vinna den frihet från fruktan för andliga faror som beskrivs i Psalm 91 måste vi följa det handlingssätt psalmen föreskriver. Med hänsyftning på en del av detta handlingssätt fortsätter psalmisten att säga: ”Jag vill säga till Jehova: ’Du är min tillflykt och mitt fäste, min Gud, som jag vill förtrösta på.’” — Ps. 91:2, NW.

2. Vem blir således identifierad genom detta unika namn, i överensstämmelse med 2 Moseboken 6:2, 3?

² Låt oss alla lägga märke till att det är till Jehova som psalmisten (eller den som han representerar)