-
Den uppfordran som de ”goda nyheterna” för med sigVakttornet – 1963 | 1 juni
-
-
som de förkastade och lät fastnagla vid en påle. Strax före sin död uttalade Jesus domen över nationen, när han sade: ”Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat. Se, edert hus skall komma att stå övergivet och öde.” — Matt. 23:37, 38; Luk. 23:18—25; Apg. 2:23.
19. a) Vilket stort privilegium hade israeliterna åtnjutit, medan de var trogna? b) När Gud slutligen förkastade denna nation, innebar då detta att Gud helt upphörde att handla med människosläktet?
19 Israeliterna hade åtnjutit det stora privilegiet att få vara en nation av Jehovas vittnen. (Jes. 43:10—12) De fick visserligen inte någon befallning att predika om Jehova för alla de andra nationerna på jorden, men de hade blivit avskilda för att uteslutande, odelat, tjäna och dyrka Jehova. Genom de underbara gärningar, som Jehova utförde till gagn för dem, och genom den sanna tillbedjan, som de utövade när de var trogna, gjorde Jehova sig ett stort namn. Men de kunde endast förbli hans vittnen genom att hålla sig till sann gudsdyrkan och ära det förbund, som Gud hade ingått med dem, och genom att lyda hans bud och befallningar. Detta underlät de att göra. Fördenskull förkastade Jehova det köttsliga Israel. Lagförbundsanordningen med dem bragtes att upphöra, i det att den uppfylldes genom Jesus, och dess lag blev fastnaglad vid tortyrpålen. (Kol. 2:14) Men detta innebar inte att Gud upphörde att handla med människorna. Nej, utan med Kristus Jesus såsom medlare upprättades en ny förbundsanordning, inte med det köttsliga Israel utan med en nation som frambringar den rätta frukten, en nation vars uppförande skulle vara värdigt ett himmelskt Guds rike med Kristus såsom konung. — Hebr. 8:6; Matt. 21:43.
-
-
De ”goda nyheterna” avskiljer ett folk för Jehovas namnVakttornet – 1963 | 1 juni
-
-
De ”goda nyheterna” avskiljer ett folk för Jehovas namn
1, 2. a) Vilket rike talade Jesus om i Matteus 21:43? b) Vem är konung i detta rike, och när började han härska i full konungslig makt? c) Är detta rike avsett för någon särskild folkras?
VILKEN nation hänsyftade Jesus på, då han sade, såsom vi läser i Matteus 21:43 (NW): ”Guds rike skall ... givas åt en nation som frambringar dess frukter”? Och vad är det för ett rike som han här talar om? Nej, den nation, som blir välsignad på detta sätt, utgör inte någon särskild folkras, som tillhör någon särskild gren av den mänskliga familjen, och den hålls inte samman under något av människor frambragt rike eller herradöme. Jehova Gud hade nu för avsikt att kalla ut människor av alla nationer, för att de skulle förenas till ett från världen avskilt folk, som han kunde kalla ”ett folk för sitt namn”. — Apg. 15:14, NW.
2 Det rike, vars intressen de skall tjäna, är inte något jordiskt rike med Jerusalem eller någon annan stad på jorden som huvudstad. Det rike som åsyftas är Guds ”himmelska rike”. (2 Tim. 4:18) Kristus Jesus, som förkastades och dödades av den otrogna
-