-
Att leva under osäkra förhållanden på IrlandVakttornet – 1975 | 15 januari
-
-
håller oss avskilda från allt som hör till politik, vare sig det har romersk-katolsk eller protestantisk färg.
De verkningar bibelns sanning har
Jag tycker särskilt mycket om att vara verksam i det offentliga predikoarbetet bland mina romersk-katolska grannar. För närvarande har jag regelbundet bibliska samtal med ett ungt romersk-katolskt par i deras hem, och de uppskattar de underbara sanningarna från bibeln och dess löfte om verklig fred och säkerhet. Efter ett år av glädjefylld samvaro är det stimulerande att se hur bibelns sanning kan bryta ner de barriärer som har hållit människor skilda åt under hundratals år och orsakat sådana osäkra förhållanden.
Nu ser jag fram emot var nästa kristna sammankomst, då den första medlemmen av denna tidigare katolska familj planerar att genom vattendop symbolisera sitt överlämnande åt att göra Jehovas vilja. En av mina vänner nämnde om hur storslaget det är att se den nära vänskap vi har mellan oss, den ene en tidigare hängiven romersk-katolik och den andre en tidigare fanatisk protestant.
Medan det värsta av oroligheterna periodiskt avtar, finns osäkerheten alltid kvar. Situationen är mycket spänd, det sjuder som i en vulkan, och detta kan betyda stora mentala och känslomässiga påtryckningar. Min familj och jag lever mitt under de osäkra förhållandena här på norra Irland, men vi har ingen del i dem, och jag tackar Gud för detta. — Insänt.
-
-
Hur är Gud och Kristus ”ett”?Vakttornet – 1975 | 15 januari
-
-
Hur är Gud och Kristus ”ett”?
”JAG och Fadern äro ett.” (Joh. 10:30) Dessa ord, som uttalades av Jesus Kristus, gjorde hans landsmän rasande. De ansåg att hans uttalande var hädiskt, och de var redo att stena honom. (Joh. 10:31—33) Varför blev det så? Hade Jesus Kristus påstått att han var Gud själv, sin Faders jämlike?
Det sammanhang i vilket Jesu ord förekommer i bibelns skildring visar vad han menade. En skara judar hade samlat sig omkring honom, och de krävde att han öppet skulle tala om för dem om han var Messias. Till svar sade Jesus: ”Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar, som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig. Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får. Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig. Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand. Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. Jag och Fadern äro ett.” — Joh. 10:25—30.
Enhet är inte jämlikhet
Det är tydligt att Jesus Kristus inte påstod att han var sin Faders jämlike. Han sade själv att det inte var i sitt eget namn han handlade, utan i sin Faders namn. Han hade klart för sig sin Faders överlägsna ställning och myndighet, i det han erkände att han hade fått fåren av sin Fader. Han sade uttryckligen att Fadern ”är större än alla”. Samtidigt är Fadern och Sonen ”ett” i uppsåt med avseende på fårens frälsning. Det betyder att de är lika intresserade av fåren, så att de inte tillåter någon att rycka fåren ur handen på dem.
Att det Jesus syftade på inte var jämlikhet i gudomlighet, utan enhet i uppsåt och handling, bekräftas av hans bön, som finns återgiven i Johannes, kapitel 17. Jesus sade: ”Jag har uppenbarat ditt namn för de människor, som du har tagit ut ur världen och givit åt mig. De voro dina, och du har givit dem åt mig, och de hava hållit ditt ord. Nu hava de förstått, att allt vad du har givit åt mig, det kommer från dig. ... Jag beder för dem; det är icke för världen jag beder, utan för dem som du har givit åt mig, ty de äro dina — såsom allt mitt är ditt och ditt är mitt. ... Jag är nu icke längre kvar i världen, men de äro kvar i världen, när jag går till dig. Helige Fader, bevara dem i ditt namn — det som du har förtrott åt mig — för att de må vara ett, likasom vi äro ett.” — Joh. 17:6—11.
Lägg märke till att de tankar Jesus gav uttryck åt i denna bön påminner om hans ord som är återgivna i Johannes, kapitel 10. I kapitel 17 erkände Jesus återigen att det var hans Fader som hade gett honom hans
-