att vända oss bort. Vi kommer att vara säkra på att få det storslagna arvet, vare sig det är i himlarna, nämligen för Jesu Kristi av anden pånyttfödda bröder, eller i Rikets jordiska domän. Flertalet av Jehovas vittnen på jorden i vår tid hyser detta senare hopp. Båda skarorna har samma inställning som aposteln Paulus, som hade det hopp som kallelsen ”uppåt” (den himmelska) för med sig. Han skrev: ”Bröder, jag anser mig inte ännu ha gripit tag i det, men en sak är säker i förbindelse därmed: I det jag glömmer det som är bakom och sträcker mig mot det som ligger framför, jagar jag hän emot målet, efter den segerlön som tillhör Guds kallelse uppåt förmedelst Kristus Jesus.” Må allt Guds folk bevara denna oavvändhet. — Fil. 3:13, 14, NW.

Hur reagerar du inför påtryckningar?

VARJE år lär tiotusentals människor känna Jehova Gud och börjar dyrka honom tillsammans med hans organiserade folk. Ofta får de ända från början av sin samvaro med Jehovas vittnen röna motstånd eller påtryckningar till att kompromissa.

Har du varit med om detta? I så fall bör du inte bli förvånad. Jesus själv fick röna motstånd för sin lojalitet mot Guds sanning, och han varnade sina efterföljare: ”’Tjänaren är icke förmer än sin herre.’ Hava de förföljt mig, så skola de ock förfölja eder.” — Joh. 15:20.

Hur kommer du att reagera inför dessa påtryckningar till att vända dig bort från den sanna tillbedjan? Blir du missmodig? Eller kommer samma sak att gälla för dig som gällde för de kristna i första århundradet, vilka kunde säga om sig själva: ”Vi lida förföljelse och härda dock ut”? — 1 Kor. 4:12.

Innan du besvarar den frågan bör du tänka på vem som i första hand är ansvarig för påtryckningarna. I Första Petrus 5:8 får vi den kraftiga uppmaningen: ”Varen nyktra och vaken. Eder vedersakare, djävulen, går omkring såsom ett rytande lejon och söker, vem han må uppsluka.” Eftersom Satan är ”denna världens furste”, ”denna tidsålders gud” och ”de onda andarnas furste”, kan han manövrera människor och omständigheter så att han träffar vår svagaste punkt. (Joh. 14:30; 2 Kor. 4:4; Matt. 12:24) Han kan till och med styra ens familjemedlemmar, vänner eller nära kamrater till att göra ett samfällt försök att tvinga en att sluta umgås med Jehovas vittnen.

Satan gör ofta bruk av hån och smädelser. Har dina arbetskamrater, skolkamrater eller andra kamrater börjat förlöjliga eller förorätta dig? Bli inte förvånad i så fall. Kom ihåg att du har börjat vända dig bort från populära seder och bruk som är i strid med bibeln. Den verkan detta skulle få på somliga av dina kamrater framhålls i 1 Petrus 4:4: ”De ... förundra sig och smäda eder, då I nu icke löpen med till samma liderlighetens pöl.”

Var emellertid noga med att inte vedergälla någon ”med ont för ont”. (Rom. 12:17) Jesus, som själv har ”utstått så mycken gensägelse av syndare”, gav rådet: ”Välsignen dem som förbanna eder, bedjen för dem som förorätta eder.” (Hebr. 12:3; Luk. 6:27, 28) Att man reagerar på detta sätt för hån och smädelser har ofta lett till att motståndarna ändrat hjärteinställning.

Motstånd från familjens sida

Ett annat slag av påtryckningar är motstånd från familjens sida. Jesus varnade i förväg sina efterföljare för att de skulle få röna sådant motstånd. (Matt. 10:35, 36) Medlemmar av din familj kan beklaga sig över att ditt studium av bibeln har lett till slitningar inom familjen och att om du ”verkligen älskade dem”, skulle du sluta upp med detta. Somliga har gett efter för detta slag av påtryckningar och har tänkt att det nog är bäst att sluta studera bibeln för någon tid i hopp om att saker och ting skall reda upp sig längre fram.