-
”Vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda”Vakttornet – 1969 | 15 januari
-
-
saker och ting på ett köttsligt sätt; började du stirra dig blind på mål och siffror, och arbetade du bara för arbetets egen skull utan att tänka på det verkliga syftet med det, och underlät du att bevara din tro levande genom att livnära dig av Guds ord? Sedan du hade börjat bra genom att så med tanke på anden, har du kanske nu råkat i fara att fullständigt misslyckas med att uppnå fullständighet i fråga om andlig mogenhet, vilket man aldrig kan uppnå genom att så med tanke på köttet. — Gal. 3:2, 3.
22. a) Vad är det som kan sporra oss att så ”med tanke på anden”? b) Vilken frukt kan nu skördas av dem som sår i överensstämmelse med Guds ande?
22 Begrunda allvarligt den här frågan: Hur sår du? Med tanke på köttet eller med tanke på anden? Utan tvivel vill du så med tanke på anden. Annars skulle du ju inte läsa den här tidskriften! Var övertygad om detta: lika visst som den som ”sår med tanke på sitt kött skall av sitt kött skörda förgängelse”, lika visst skall den som ”sår med tanke på anden” skörda någonting. Vad då? Evigt liv! (Gal. 6:8, NW) Vilken sporre är inte detta att noga ge akt på hur vi sår, att lära hur vi skall så i överensstämmelse med Guds ande i vårt andliga livs eviga intresse! Redan nu finns det riklig frukt för oss att skörda då vi sår med tanke på anden. Låt oss då för all del fortsätta ”att vandra genom ande”. Redan nu ”är andens frukt kärlek, glädje, frid, långmodighet, vänlighet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning. ... Om vi lever genom ande, så låt oss också fortsätta att vandra ordningsfullt genom ande.” — Gal. 5:16, 22—25, NW.
-
-
”Låt oss inte upphöra med att göra vad som är förträffligt”Vakttornet – 1969 | 15 januari
-
-
”Låt oss inte upphöra med att göra vad som är förträffligt”
1. Vad slags tillsyningsman för Guds hjord visade sig Paulus vara, och vilket gensvar gav hans kristna bröder?
SOM en trogen tillsyningsman och herde för Guds hjord var aposteln Paulus alltid mycket angelägen om att hjälpa andra att göra framsteg i sitt andliga liv. Till de kristna i Rom skrev han: ”Jag längtar efter att se er, för att jag må förläna er någon andlig gåva, på det att ni må göras fasta.” (Rom. 1:11, NW) Det var detta varma, kärleksfulla intresse för andra som gjorde den här apostelns kristna förkunnargärning så framgångsrik och till en sådan välsignelse för dem han tjänade. Hans kristna bröder uppskattade hans kärlek. Tanken på att förlora en sådan broder var det som ”de äldre männen i församlingen” (NW) i Efesus ”mest sörjde” över, ja, som fick dem att gråta. Som ett spontant uttryck för sin kärlek till Paulus föll de honom ”om halsen och kysste honom innerligt”. — Apg. 20:17, 37, 38.
2. Vilka förmaningar gav Paulus de äldre männen i församlingen i Efesus?
2 Bara en kort stund före denna rörande scen hade Paulus uppmanat de äldre männen i församlingen i Efesus att de skulle hysa samma kärleksfulla omsorg om dem som befann sig i deras andliga vård. Han önskade att de också skulle göra allt de kunde för att bistå församlingens medlemmar att så ”med tanke på anden”. Han yttrade dessa allvarsord: ”Ge akt på er själva och på hela den hjord, inom vilken den heliga anden har förordnat er till tillsyningsmän, till att som herdar vårda er om Guds församling, vilken han har förvärvat med blodet av sin egen Son.” — Apg. 20:28, NW.
3. Vilket slags tillsyningsmän behöver församlingen av Guds folk i denna tid?
3 Det behövs verkligen tillsyningsmän av det slaget i den kristna församlingen i vår tid. Nej, inte bara män som är nitiska i förkunnartjänsten, män som kan gå i spetsen när det gäller det offentliga predikandet från hus till hus, män som kan hålla inspirerande offentliga tal från podiet och som visar sig ha gedigen kunskap i vad bibeln lär. Visst är sådana egenskaper lovvärda och
-