-
Invånare på Fiji ikläder sig den nya personlighetenVakttornet – 1961 | 1 september
-
-
Invånare på Fiji ikläder sig den nya personligheten
DE KRISTNA har blivit uppmanade att ikläda sig ”den nya personligheten, vilken genom exakt kunskap” i Guds ord ”förnyas enligt dens avbild som har skapat den”, nämligen Jehova Gud. (Kol. 3:10, NW) Att en del av invånarna på Fijiöarna hörsammar dessa manande ord av aposteln Paulus framgår av följande meddelande, som för en tid sedan kommit därifrån:
En av Jehovas vittnens missionärer arbetade från hus till hus i en stad på Fijiöarna, och han stötte därvid på en av de tongivande affärsmännen i staden. När mannen fick höra att missionären var ett av Jehovas vittnen, bjöd han denne stiga på och sade att Jehovas vittnen alltid var välkomna till hans hem. På frågan hur detta kom sig svarade mannen: I många år härjade en skara ligister i samhället och orsakade affärsmännen mycken förtret och förlust av egendom. Men för ungefär ett år sedan kom så Jehovas vittnen till staden. Inom kort blev vissa av ledarna i den här ligisthopen vittnen, och nu är de fridsamma och hyggliga samhällsmedborgare. Förhållandena har förbättrats i mycket hög grad under det senaste året på grund av detta. –
Bland dessa ligister, som blev vittnen, fanns en man som hette Isoa. Vänner till en man som hade blivit mördad övertalade denne Isoa att begå mened för att få en man som ansågs vara mördaren förklarad skyldig, fastän det saknades bevis för att han var det. För att tillmötesgå den mördades vänner svor han två gånger inför rätta att han hade sett den misstänkte tillsammans med den mördade. Den här rättegången drog ut i månader, och under tiden blev Isoa ett Jehovas vittne.
Isoa blev nu mycket bekymrad och undrade hur han skulle handla, ty han ville inte att någon blodskuld skulle komma att vila på honom för den misstänkte mannens skull. Han rådgjorde med tillsyningsmannen i församlingen på orten och med församlingens kommitté, som gav honom goda råd. Isoa skrev därför ett brev till magistraten och meddelade att i det religionssamfund, i vilket han hade vuxit upp, hade han inte fått rätt och tillbörlig undervisning och hade fördenskull inte ansett det vara orätt att tillmötesgå vännerna genom att begå mened. Men nu hade han blivit ett Jehovas vittne, och han förstod att det var mycket orätt, och han bekände alltså att han hade begått mened och tog sin ed tillbaka. Detta fick till resultat att den anklagade försattes på fri fot. Naturligtvis väckte detta stor uppståndelse i rätten.
Polisen blev emellertid vred på Isoa, ty tack vare hans mened hade brottet till synes blivit uppklarat. Man ställde honom fördenskull inför rätta för att få honom dömd för mened. Till all lycka var det en besökande europeisk domare som fungerade, och sedan han lyssnat till alla fakta i saken, avvisade han käromålet mot Isoa med den motiveringen att det var fullständigt ogrundat. Som följd härav har namnet Jehovas vittnen kommit att få mycket gott anseende.
-
-
Han skulle inte känna sig hemma i kristenhetenVakttornet – 1961 | 1 september
-
-
Han skulle inte känna sig hemma i kristenheten
Till svar på frågan: ”Vad skulle hända om Kristus skulle framträda bland oss i denna tid?” svarade Ralph W. Sockman vid Christ Church i New York så här: ”Allmänheten vill ha en bekvämare religion än den som Kristus kom för att ge oss. Jesus var ingen affärsman som erbjöd en väg till behaglig social anpassning och ekonomisk framgång. Sensationslystna människomassor och ytligt lagda kyrkobesökare skulle bli missräknade på Jesus och låta bli att lyssna till honom.
”Vilken dom skulle Kristus fälla över vår civiliserade värld? Han skulle säga detsamma som han sade till sin egen huvudstad, Jerusalem: att vi inte känner till och lever i överensstämmelse med det som skänker oss verklig frid. Han skulle fördöma vår omåttliga materialism, som gör oss blinda för de osynliga och eviga tingen. Han skulle skarpt gå till rätta med vår trångsynta nationalism, vårt sociala kastväsen och vår rasdiskriminering. Kristus skulle inte känna sig hemma i många av de kyrkor som uppförts i hans namn, eftersom man tillåtit religiöst formväsen och världslighet att omintetgöra hans ursprungliga evangeliums enkelhet och uppriktighet.” — Cosmopolitan, december 1958.
-