20. Varför lät Gud andra ha del med honom i att skaffa undan smäleken?

²⁰ Jehova visste att han hade söner som skulle vara angelägna att få möjlighet att avlägsna denna smälekens fläck från hans namn. Detta var det förnämsta de skulle göra. Men samtidigt kunde de avlägsna förtalets fläck från sitt eget namn och från sina bröders namn. Vilken son som är något värd skulle inte önska gå åstad och försvara familjen och rentvå sin fars namn? Det skulle vara ett grundligare rättfärdigande av Gud än om Jehova själv gjorde alltsammans. Då vi har för avsikt att läsa följande artikel, frågar vi: Vem skulle utväljas såsom den främste försvararen, och vad är orsaken till det?

Lösen — ett underbart uttryck för kärlek och rättvisa

1, 2. a) Vilket löfte avgav Jehova, när stridsfrågan uppstod, och vilken fråga framkallar detta? b) Varför blev den enfödde Sonen utvald såsom den främste som skulle hävda och rättfärdiga Gud?

JEHOVA kan, i överensstämmelse med sin universella suveränitets värdighet, reda ut till synes olösliga problem på ett sätt som gör att vi förundrar oss. Och efteråt säger vi: Det kunde helt enkelt inte ha gjorts på något annat sätt och varit så fullständigt, rättfärdigt och helt igenom gott. (Jes. 55:9) Vid det tillfälle då stridsfrågan uppstod tillkännagav alltså Gud i sin förhandskunskap exakt vad han skulle göra: ”Han [säden] skall krossa ditt [Satans] huvud.” — 1 Mos. 3:15, NW.

² Vem skulle av Gud utses att vara ”säden”, vars häl skulle krossas? Jehovas enfödde Son! Han utvaldes att vara den som skulle tjäna för att som den främste avgöra stridsfrågan beträffande Jehovas suveränitets värdighet och rättfärdighet. Varför valdes denne högt upphöjde som stod så nära Jehovas hjärta? Jo, när Satan framställde sin utmaning, kastades en skugga på varje skapelses anseende. Den skulle nå ända upp till denne Son.a Dessutom skulle det koncentreras mer på honom än på någon av Guds övriga skapelser, först och främst därför att han var den förnämste inför Jehova, näst honom i universum. Han var den som alltid förde befäl över de andra änglarna. Han hade varit Guds medarbetare i att dana universum. (Kol. 1:15—17) En utmanare till Gud kunde säga: Av alla skapelser som skulle vara trogna i tjänsten för Gud borde han vara den främste. Därför förde Satans utmaning denne mäktige Son av Gud i förgrunden.

3. Vilken betydelse hade Sonens namn i hans föremänskliga tillvaro?

³ Denne enfödde Sons namn i hans föremänskliga tillvaro har också betydelse för situationen — hans namn Mikael. (Dan. 12:1; 1 Tess. 4:16; Upp. 12:7) Det betyder ”Vem är lik Gud?” Namnet är i sig självt en fråga. Man kan uttrycka det så att om någon skulle ställa sig upp och utmana Gud, försöka rivalisera med Gud, då skulle Mikael vara den förste som hade skyldigheten att träda upp och säga: ”Vem är det som utmanar min Fader? Jag skall bevisa för honom att det inte finns någon lik Jehova Gud.” Hans namn utmärkte honom alltså såsom den som skulle lägga fram bevis och avgöra denna stridsfråga till Jehovas förmån.b

4, 5. Varför var den enfödde Sonen den bäste som kunde utses, och var hans gensvar påtvingat?

⁴ Vi kan betrakta saken ur en annan synvinkel,