”Inrikta ditt hjärta på” Guds tempel!
”Människoson, ... inrikta ditt hjärta på allt som jag visar dig. ... Berätta allt vad du ser för Israels hus.” — HESEKIEL 40:4.
1. Hurdan var situationen för Guds utvalda folk år 593 f.v.t.?
DET är år 593 f.v.t., och judarna befinner sig sedan 14 år tillbaka i landsflykt i Babylon. Deras älskade hemland måste ha känts väldigt avlägset. Sist flertalet av dem såg Jerusalem stod staden i lågor, dess kraftiga mur var krossad, och de imponerande byggnaderna låg i ruiner. Jehovas tempel — en gång stadens krona och centrum för ren tillbedjan på jorden — hade förvandlats till spillror. Och det skulle dröja ytterligare 56 år innan de skulle få uppleva den utlovade befrielsen ur sin fångenskap. — Jeremia 29:10.
2. Varför måste Hesekiel ha blivit bedrövad när han tänkte på Guds tempel i Jerusalem?
2 Den trogne profeten Hesekiel måste ha blivit bedrövad, när han hundratals kilometer från Jerusalem tänkte på hur Guds tempel låg i ruiner och hur staden var en ödslig plats där bara vilda djur vistades. (Jeremia 9:11) Hans egen far, Busi, hade tjänat som präst där. (Hesekiel 1:3) Hesekiel skulle ha fått samma privilegium, om han inte år 617 f.v.t., medan han fortfarande var ung, hade förts i landsflykt tillsammans med Jerusalems ädlingar. Nu, vid omkring 50 års ålder, insåg Hesekiel antagligen att han aldrig skulle komma att få återse Jerusalem eller vara med om att återuppbygga templet. Tänk så mycket den syn av ett praktfullt tempel som Hesekiel nu får måste ha betytt för honom!
3. a) Vad var syftet med Hesekiels syn av templet? b) Av vilka fyra inslag består synen?
3 Den här utförliga synen, som upptar nio kapitel i Hesekiels bok, gav de landsflyktiga judéerna ett trosstärkande löfte. Den rena tillbedjan skulle återupprättas! Synen har under århundradena därefter och ända fram i vår tid varit en källa till uppmuntran för dem som älskar Jehova. Hur då? Låt oss först undersöka vad Hesekiels profetiska syn betydde för de israeliter som levde i landsflykt. Synen har fyra viktiga inslag: templet, prästadömet, hövdingen och landet.
Templet återställt
4. Vart förs Hesekiel i början av synen, vad får han se där, och vem tar honom med på en rundtur?
4 Först blir Hesekiel förd till ”ett mycket högt berg”. Söderut på berget ligger ett mycket stort tempel, ungefär som en muromgärdad stad. En ängel, vars ”utseende” är ”som koppars utseende”, tar med profeten på en grundlig rundtur i tempelområdet. (Hesekiel 40:2, 3) Medan synen rullas upp ser Hesekiel hur ängeln noggrant mäter templets tre exakt lika stora par av portar, med tillhörande vaktkamrar, en yttre förgård, en inre förgård, matsalar, ett altare och själva tempelhelgedomen med det Heliga och det Allraheligaste.
5. a) Vilken försäkran ger Jehova Hesekiel? b) Vad åsyftar de ”kungars lik” som måste bort från templet, och varför var detta så viktigt?
5 Därefter framträder Jehova själv i synen. Han går in i templet och försäkrar Hesekiel om att han kommer att ha sin boning där. Men Jehova begär att hans hus skall renas och säger: ”Må de nu skaffa bort sin otukt och sina kungars lik långt ifrån mig, och jag kommer sannerligen att ha min boning mitt ibland dem till obestämd tid.” (Hesekiel 43:2–4, 7, 9) Uttrycket ”kungars lik” avser uppenbarligen avgudar. Jerusalems upproriska härskare och folk hade vanhelgat Guds tempel med avgudar och i själva verket gjort dem till kungar. (Jämför Amos 5:26.) De här avgudarna var inte några levande gudar eller kungar. I Jehovas ögon var de inget annat än döda och smutsiga ting som måste bort. — 3 Moseboken 26:30; Jeremia 16:18.
6. Vad var innebörden i mätandet av templet?
6 Vad var syftet med den här delen av synen? Jo, den skulle försäkra de landsflyktiga om att ren tillbedjan skulle bli fullständigt återställd i Guds tempel. Att templet mättes var en garanti från Gud att synen ovillkorligen skulle uppfyllas. (Jämför Jeremia 31:39, 40; Sakarja 2:2–8.) All avgudadyrkan skulle rensas bort. Jehova skulle återigen välsigna sitt hus.
Prästadömet och hövdingen
7. Vilka upplysningar ges om leviterna och prästerna?
7 Prästadömet skulle också genomgå en renande eller luttrande process. Leviterna skulle skarpt tillrättavisas för att de gett efter för avgudadyrkan, medan Sadoks söner, som var präster, skulle få beröm och bli belönade för att de bevarat sig rena.a Men båda grupperna skulle ändå få tjäna i Guds återställda hus — under förutsättning att de som individer var trogna. Dessutom säger Jehova: ”Och mitt folk skall de undervisa om skillnaden mellan det som är heligt och det som inte är heligt; och skillnaden mellan det som är orent och det som är rent skall de låta dem få veta.” (Hesekiel 44:10–16, 23) Prästadömet skulle alltså återställas, och prästerna skulle belönas för sin trogna uthållighet.
8. a) Vilka var hövdingarna i det forntida Israel? b) Vilken roll i samband med den rena tillbedjan spelade hövdingen i Hesekiels syn?
8 Synen talar också om någon som kallas hövdingen. Ända sedan Moses tid hade nationen haft hövdingar. Det hebreiska ordet för ”hövding”, nasị’, kan åsyfta huvudet för ett fädernehus, en stam eller till och med en nation. I Hesekiels syn blir Israels ledare som klass betraktade tillrättavisade för att de förtrycker folket, och de uppmanas att vara opartiska och rättvisa. Trots att hövdingen inte tillhör prästklassen spelar han en framträdande roll i samband med den rena tillbedjan. Han går in i och ut ur den yttre förgården tillsammans med de icke-prästerliga stammarna, sitter i förhuset till den östra porten och sörjer för några av folkets offer. (Hesekiel 44:2, 3; 45:8–12, 17) Synen försäkrar alltså Hesekiels landsmän om att den återförda nationen skall välsignas med föredömliga ledare, män som skall stödja prästerna i fråga om att organisera Guds folk och vara goda andliga föredömen.
Landet
9. a) Hur skulle landet delas upp, men vilka skulle inte få någon arvedel? b) Vad var det heliga bidraget, och vad innefattade det?
9 Till sist får Hesekiel i sin syn en överblick av Israels land. Landet skulle delas upp så att varje stam fick sin tilldelning. Även hövdingen skulle få en arvedel. Prästerna däremot skulle inte få det, för Jehova sade: ”Jag är deras arvedel.” (Hesekiel 44:10, 28; 4 Moseboken 18:20) Det land som hövdingen tilldelades i synen skulle vara beläget på båda sidor om ett speciellt område som kallades det heliga bidraget. Hela det här bidraget var ett fyrkantigt område som var indelat i tre landremsor — den översta delen för de ångerfulla leviterna, den mellersta för prästerna och den nedersta för staden och dess fruktbara land. Jehovas tempel skulle ligga i prästernas landremsa, i mitten av det fyrkantiga bidraget. — Hesekiel 45:1–7.
10. Vad betydde profetian om uppdelningen av landet för de trogna judéerna i landsflykt?
10 Allt det här måste verkligen ha varit till stor uppmuntran för dessa landsflyktiga! Varje familj kunde känna sig säker på att få en arvedel i landet. (Jämför Mika 4:4.) Den rena tillbedjan skulle få en upphöjd och central plats där. Och lägg i Hesekiels syn märke till att hövdingen, liksom prästerna, skulle bo på mark som folket hade lämnat som bidrag. (Hesekiel 45:16) I det återställda landet skulle således folket bidra till det arbete som utfördes av dem som Jehova skulle utse till ledare och stödja dem genom att följa deras vägledning. Det här landet var en bild av organisation, samarbete och trygghet.
11, 12. a) Hur försäkrade Jehova profetiskt sitt folk att han skulle välsigna deras återställda hemland? b) Vad förebildade träden längs flodens stränder?
11 Skulle Jehova välsigna deras land? Profetian besvarar den frågan med en uppmuntrande beskrivning. Vatten rinner ut från templet, och allteftersom det flyter fram blir flödet allt kraftigare för att till sist bli till en strid ström när det når Döda havet. Där ger den nytt liv åt livlösa vatten, och fiskerinäringen blomstrar längs ett område utmed strandkanten. Och längs flodens stränder finns många träd som bär frukt året runt och tillhandahåller föda och läkedom. — Hesekiel 47:1–12.
12 För de landsflyktiga var det här löftet en upprepning och en bekräftelse av tidigare dyrbara profetior om en återställelse. Jehovas inspirerade profeter hade mer än en gång beskrivit ett återställt och på nytt befolkat Israel på ett sätt som förde tankarna till ett paradis. Ödsliga och livlösa områden som får liv igen var ett återkommande profetiskt tema. (Jesaja 35:1, 6, 7; 51:3; Hesekiel 36:35; 37:1–14) Folket kunde således förvänta att Jehovas livgivande välsignelser skulle flyta fram som en flod från det återställda templet. En andligt död nation skulle följaktligen få liv igen. Det återförda folket skulle välsignas med män som var mycket andliga och lika rättfärdiga och fasta som träden längs flodens stränder i synen och som skulle ta ledningen i att återuppbygga ett förfallet land. Jesaja hade också skrivit att ”rättfärdighetens stora träd” skulle ”återuppbygga de platser som länge” hade ”varit förhärjade”. — Jesaja 61:3, 4.
När uppfylls synen?
13. a) Hur välsignade Jehova sitt återförda folk med ”rättfärdighetens stora träd”? b) Hur uppfylldes profetian om Döda havet?
13 Blev de judar som återvände från fångenskapen besvikna? Nej, absolut inte. År 537 f.v.t. återvände en kvarleva till sitt älskade hemland. Med tiden återuppbyggdes platser som länge hade legat öde, ett arbete som leddes av sådana ”rättfärdighetens stora träd” som den skriftlärde Esra, profeterna Haggaj och Sakarja och översteprästen Josua. Hövdingar, till exempel Nehemja och Serubbabel, styrde landet med opartiskhet och rättvisa. Jehovas tempel återställdes, och hans anordningar för liv — de välsignelser som det innebar att leva efter hans förbund — flödade återigen. (5 Moseboken 30:19; Jesaja 48:17–20) En sådan välsignelse var kunskap. Prästadömet var återigen i funktion, och prästerna undervisade folket i Lagen. (Malaki 2:7) Detta fick till följd att folket återupplivades andligen och på nytt blev fruktbärande tjänare åt Jehova, något som förebildades av att Döda havet blev helat och gav upphov till en produktiv fiskerinäring.
14. Varför skulle Hesekiels profetia få en ännu större uppfyllelse än den som inträffade efter judarnas återvändande från landsflykten i Babylon?
14 Var de här händelserna den enda uppfyllelsen av Hesekiels syn? Nej, synen pekar på något mycket större. Tänk på detta: Det tempel som Hesekiel fick se kunde faktiskt inte byggas så som det beskrivs. Det är sant att judarna tog den här synen på allvar och även tillämpade några av dess detaljer rent bokstavligt.b Men templet i synen var alldeles för stort för att få plats på berget Moria, där det förra templet låg. Och till skillnad från det andra templet i Jerusalem, som byggdes på samma plats som det föregående, låg Hesekiels tempel inte inne i staden, utan i stället en bit därifrån i ett särskilt område. (Esra 1:1, 2) Inte heller utgick det någon bokstavlig flod från Jerusalems tempel. Så det forntida Israel fick bara vara med om en mindre uppfyllelse av Hesekiels profetia. Det innebär att det måste bli en större, andlig uppfyllelse av den här synen.
15. a) När började Jehovas andliga tempel fungera? b) Vad visar att Hesekiels syn inte uppfylldes under Kristi livstid här på jorden?
15 Det är tydligt att vi måste söka efter den större uppfyllelsen av Hesekiels syn i Jehovas stora andliga tempel, det som aposteln Paulus utförligt behandlar i sitt brev till hebréerna. Det templet började fungera när Jesus Kristus blev smord till dess överstepräst år 29 v.t. Men uppfylldes Hesekiels syn på Jesu tid? Tydligen inte. Genom sitt dop, sin offerdöd och sitt inträde i det Allraheligaste, dvs. själva himlen, uppfyllde Jesus, som överstepräst, den profetiska innebörden av försoningsdagen. (Hebréerna 9:24) Men det är intressant att lägga märke till att det i Hesekiels syn inte en enda gång talas om vare sig översteprästen eller försoningsdagen. Det verkar alltså inte troligt att den här synen pekade fram emot det första århundradet v.t. Men vilken tidsperiod gäller den då?
16. Vilken annan profetia påminner iscensättningen i Hesekiels syn oss om, och hur hjälper den oss att urskilja tiden för den större uppfyllelsen av Hesekiels syn?
16 För att få svar på den frågan skall vi återvända till själva synen. Hesekiel skrev: ”I syner från Gud förde han mig till Israels land och satte så småningom ner mig på ett mycket högt berg, på vilket det var något likt en stads uppbyggnad söderut.” (Hesekiel 40:2) Iscensättningen i den här synen, ”ett mycket högt berg”, påminner oss om Mika 4:1: ”Det skall ske i dagarnas slutskede att Jehovas hus’ berg kommer att bli fast grundat ovan bergens topp, och det kommer sannerligen att lyftas upp ovan kullarna; och till det skall folken strömma.” När uppfylls den här profetian? Mika 4:5 visar att den börjar uppfyllas medan nationerna fortfarande tillber falska gudar. Det är faktiskt i vår egen tid, ”i dagarnas slutskede”, som ren tillbedjan har lyfts upp och återförts till sin rätta plats i deras liv som tjänar Gud.
17. Hur hjälper oss profetian i Malaki 3:1–5 att avgöra när templet i Hesekiels syn renades?
17 Vad har gjort den här återställelsen möjlig? Kom ihåg att den viktigaste händelsen i Hesekiels syn är när Jehova kommer till templet och begär att hans hus skall renas från avgudadyrkan. När blev Guds andliga tempel renat? I Malaki 3:1–5 förutsäger Jehova en tid när han skall ”komma till Sitt tempel” tillsammans med ”förbundets budbärare”, Jesus Kristus. I vilket syfte? ”Han kommer att vara som en smältares eld och som tvättares lut.” Den här reningen började under första världskriget. Med vilket resultat? Från år 1919 och framåt har Jehova haft sin boning i sitt hus och välsignat sitt folks andliga land. (Jesaja 66:8) Vi kan därför dra slutsatsen att Hesekiels profetia om templet får en viktig uppfyllelse under de sista dagarna.
18. När kommer synen av templet att få sin slutgiltiga uppfyllelse?
18 I likhet med andra profetior om återställelse får Hesekiels syn ytterligare en uppfyllelse, en slutgiltig sådan, i paradiset. Det är först då som rättsinnade människor får full nytta av Guds tempelanordning. Då kommer Kristus med de 144.000 himmelska prästerna att förmedla värdet av sitt lösenoffer. Alla lydiga undersåtar till Kristi styre kommer att lyftas upp till fullkomlighet. (Uppenbarelseboken 20:5, 6) Men det kan inte vara i paradiset som Hesekiels syn får sin främsta uppfyllelse. Varför inte?
Synen koncentrerar sig på vår tid
19, 20. Varför måste den större uppfyllelsen av synen ske nu och inte i paradiset?
19 Det tempel Hesekiel får se behövde renas från avgudadyrkan och andlig otukt, och det kan naturligtvis inte gälla tillbedjan av Jehova i paradiset. (Hesekiel 43:7–9) Dessutom förebildade prästerna i synen den smorda prästklassen medan den fortfarande är på jorden och inte när den har blivit uppväckt till himlen under tusenårsriket. Varför kan vi säga det? Jo, lägg märke till att Hesekiel ser prästerna tjäna på den inre förgården. Artiklar i Vakttornet har visat att den här förgården förebildar den unika andliga ställning som Kristi underpräster har medan de fortfarande är på jorden.c Lägg också märke till att synen framhåller att prästerna är ofullkomliga och blir tillsagda att frambära offer för sina egna synder. De varnas också för faran att bli orena andligen och moraliskt. De förebildar alltså inte de smorda när dessa har blivit uppväckta, för om dem skrev aposteln Paulus: ”Trumpeten skall ljuda, och de döda skall uppväckas oförgängliga.” (1 Korinthierna 15:52; Hesekiel 44:21, 22, 25, 27) Prästerna i Hesekiels syn umgås också med folket och betjänar dem direkt, och så kommer det inte att vara i paradiset, då prästklassen kommer att vara i himlen. Synen ger oss därför en fin bild av hur de smorda nu arbetar nära tillsammans med den ”stora skaran” på jorden. — Uppenbarelseboken 7:9; Hesekiel 42:14.
20 Hesekiels syn av templet visar oss alltså vilka välgörande verkningar som kommer av den andliga rening som nu pågår. Men vad innebär det här för oss? Synen är inte bara någon teoretisk teologisk gåta. Den har mycket att göra med vår egen dagliga tillbedjan av den ende sanne Guden, Jehova. I nästa artikel kommer vi att se hur.
[Fotnoter]
a Detta kan ha berört Hesekiel personligen, eftersom man tror att han tillhörde Sadoks prästerliga familj.
b Den forntida Mishna låter förstå att det i det återuppbyggda templet, för att passa Hesekiels syn, byggdes ett tempelaltare, tvåbladiga dörrar och områden för matlagning.
c Se Vakttornet för 1 juli 1996, sidan 16, och 15 maj 1973, sidorna 229, 230.
Minns du?
◻ Vad var den första uppfyllelsen av Hesekiels syn av templet och dess prästerskap?
◻ Hur fick Hesekiels syn om uppdelningen av landet en första uppfyllelse?
◻ Vilka uppträdde som trogna hövdingar, och vilka uppträdde som ”rättfärdighetens stora träd” under återställelsen av det forntida Israel?
◻ Varför måste Hesekiels syn av templet få sin större uppfyllelse under de sista dagarna?