Girighet kan vara dödsbringande
”MOTIVET var girighet” — den anklagelsen framförde den allmänne åklagaren, när en 29-årig man stod åtalad för att i exekutionsstil ha skjutit ner och dödat sin hustrus far, mor och 16-årige bror. Av vilket skäl? För att ärva en egendom värd 200.000 dollar!
Även om det stora flertalet inte kommer att låta girigheten driva dem till att begå mord, så blir den ofta den katalysator som fördärvar ett gott förhållande. När girigheten smyger sig in i den kristna församlingen, kan den leda till andlig skada och till och med till död genom att göra bröder fientligt inställda mot varandra och få hatet att gå så långt att det leder till andligt ”mord”. — 1 Johannes 3:15; Markus 7:21, 22.
Vem kan falla offer?
En potential till girighet ligger på lur inom oss alla. På grund av nedärvd ofullkomlighet är girigheten ett vildskott av den normala längtan efter materiella ägodelar och ekonomisk trygghet. (Romarna 5:12) Den har sitt ursprung i ett överdrivet eller omättligt begär efter ägodelar, ryktbarhet eller makt. Den kan förvandla en hänsynsfull person till en hänsynslös individ. På senare tid är det en grupp av människor som lättare har fallit offer för giriga skojares listiga anslag än de flesta andra.
Människor som är religiöst lagda hör till bedragares förnämsta måltavlor. Varför det? Religiösa människor är vanligtvis mer tillitsfulla och mer inställda på att vara hjälpsamma än andra. I den giriges ögon är detta ett tecken på svaghet — på lättrogenhet. Den amerikanske advokaten Brent Ward sade, efter det att han utrett en bedrägerihärva i Utah, i vilken man under en period på omkring två år lurat medlemmar i en religiös grupp på 200 miljoner dollar: ”Det verkar som om varje gång någon använder religionen i ett försäljningsargument, så slår den en bro från det osannolika till det sannolika.” Dessa offer lurades till att tro att de snabbt och lätt skulle kunna göra sig en förmögenhet genom att inte göra något annat än att investera sina egna pengar. Skulle det motiv, som lurade några av dem att punga ut med sina surt förvärvade slantar, ha kunnat vara girighet?
En trygghetsillusion
Hur växer då girigheten — med dess begär efter ägodelar och rikedom? Hur kommer det sig att girigheten kan förvandla en försiktig investerare till en lättrogen sådan? Predikaren 4:4 pekar på ett svar: ”Jag har också lagt märke till varför människor arbetar så hårt för att vinna framgång. Det är därför att de är avundsjuka på sin granne för de saker han har. Men det är fåfängt. Det är som att jaga vinden.” — Today’s English Version.
Samvetslösa affärsmän förknippar ofta sitt affärsprojekt med en atmosfär av rikedom — en lyxbil, dyrbara smycken — och använder detta som ett bete att vira runt girighetens krok för att fånga den oförsiktige. De vill att du skall bli så avundsjuk på deras lyxartiklar att du kommer att tro att du genom att investera i deras företag också kan äga ett liknande överflöd av ägodelar och bli rik utan att utföra så mycket arbete. I själva verket är det så att du, om du inte helt och hållet förlorar dina investeringar, till slut kommer att arbeta mer och hårdare än någonsin.
Girigheten skapar illusionen att det enda människor behöver är pengar. Visst kan pengar vara ett skydd, men de kan inte köpa lycka eller evigt liv. De har sina begränsningar. ”Ty vishet är till skydd liksom pengar är till skydd; men fördelen med kunskap är att visheten själv bevarar sina ägare vid liv”, heter det i Predikaren 7:13 (NW). Verksamhet grundad på exakt kunskap om Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus, är det som skänker verklig lycka och leder till evigt liv. Är det därför inte vist att investera i att bli andligen rik inför Gud i stället för att sträva efter materiell rikedom bland människor? — Matteus 5:3; Lukas 12:20, 21; Johannes 17:3.
Men det är inte pengarna i sig själva saken gäller, utan i stället: Hur skaffar vi pengarna, och vad gör vi med dem? — Matteus 6:24.
Kristna kontakter
Många försäljningsorganisationer uppmuntrar sina representanter att betrakta alla de känner som en eventuell kund — inbegripet dem som tillhör deras kyrka. Medtroende blir en självklar marknad för allt vad man säljer. Detta är ett trick som försäljningsvärlden använder för att utöka sitt kundunderlag. Men skulle en sann kristen vilja dra ekonomisk fördel av sina kristna kontakter, sina bröder och systrar i tron? — 1 Korintierna 10:23, 24, 31—33.
Efter att ha tillbringat tre år tillsammans med församlingen i Efesus kunde aposteln Paulus med rent samvete säga: ”Jag har inte haft begär till någons silver eller guld eller klädnad.” (Apostlagärningarna 20:33) Paulus vägrade inte bara att eftertrakta någon annans materiella ägodelar, utan han var också ovillig att använda sanningen till ekonomisk vinning för sig själv.
Somliga företag i vissa länder använder Guds namn i sin annonsering och riktar sina försäljningskampanjer till Jehovas vittnen genom Rikets sal. Kan det sägas att sådana metoder är i linje med principen i Apostlagärningarna 20:33? Knappast! Jehovas vittnens Rikets salar eller bibelstudiegrupper eller sammankomster är inte det ställe där man skall introducera privata affärsintressen eller rekrytera arbetskraft, utan de tjänar i stället som centra för andliga samtal och samvaro av andligt slag före, under och efter mötena. (Hebréerna 10:23—25) Att befläcka det kristna kamratskapets andliga skönhet med kommersialism skulle därför röja en total avsaknad av uppskattning av andliga värden.
Så har vi detta med att utnyttja kristna kontakter utanför Rikets sal. Innebär detta att medkristna inte kan göra affärer med varandra eller starta en firma tillsammans? Nej, detta är personliga beslut. Men somliga kristna sätter i gång med spekulationsaffärer som uppammar girighet och försöker locka medtroende att bli deras kompanjoner eller försäljningsrepresentanter. Många av dessa företag går omkull och kostar de lättlurade investerarna stora summor pengar.
Visst har det ibland varit så att de som investerar själva drevs av ett starkt begär efter att göra snabba pengar. Men bör inte den som sätter i gång en spekulativ affärsverksamhet ha en känsla av ansvar för hur det skall gå i ekonomiskt avseende för de andra i företaget? Bör han inte i förväg grundligt tänka sig in i vad som kan bli resultatet andligen för andra, om företaget skulle gå omkull? Medför i så fall inte ett ökat ansvar vanligtvis också ett ökat mått av ansvarighet?
Det finns en del kristna tillsyningsmän som har varit med om att starta tvivelaktiga spekulationsaffärer, som skadat deras medtroende. Dessa skall veta att detta kan påverka deras privilegier i församlingen. Man kan inte säga till någon hur han skall sköta sina världsliga angelägenheter. Men ingen bör heller utnyttja sina kristna kontakter för affärssyften. — 2 Korintierna 6:3, 4; 7:2; Titus 1:7.
Se upp med projekt om snabba pengar
En kristen, som snabbt inser faran med att bli indragen i ett världsligt projekt om snabba pengar, skulle kunna sluta upp att vara på sin vakt, när medtroende är inblandade i projektet och bli lurad av följande resonemang: ”Det här affärsavtalet är naturligtvis annorlunda; det kommer ju från medkristna, och jag skulle kunna behöva en extra slant. Jag är övertygad om att de inte skulle bli inblandade i några riskabla affärer och riskera sina medtroendes investeringar. Dessutom kommer detta att ge mig mer tid till andliga ting. Jag kanske rentav kan bli pionjär.” Akta dig! ”Ett falskt och fördärvat ting är hjärtat framför allt annat”, varnar bibeln. Detta inbegriper också ditt hjärta. Girigheten kan förblinda oss, så att vi följer en vågad kurs eller utnyttjar våra bröder för att uppnå själviska mål. Vi bör uppriktigt rannsaka våra motiv i ljuset av Guds ord. — Jeremia 17:9, 10.
Det är inte förståndigt att i blindo börja spekulationsaffärer med någon, inte ens med medtroende. Det är förståndigt att först beräkna kostnaden. (Lukas 14:28, 29) Ta reda på fakta — känn dina begränsningar, affärens gränser.
Begrunda följande illustration: En säker bilförare känner till sin bils och vägens begränsningar. Han vet att andra bilar vid höga hastigheter kanske kan ligga bättre i kurvor och vara lättare att räta upp, om man girar för hinder, än hans bil. Han vet också att ju fortare en bil går, desto mindre marginal finns det för att göra misstag, och desto större risk är det att man krockar. Därför vägrar han att försöka tävla med andra bilförare och deras bilar i fråga om vad dessa kan göra — han vet om begränsningarna. Nu är det inte heller tid att se hur långt och hur fort vi kan avancera i den här ordningen. Det förhållandet att någon kristen kan ha framgång i affärer innebär inte nödvändigtvis att någon annan kommer att få det. Girighet kan precis som alkohol hos en bilförare få en kristen att underskatta sina begränsningar och leda till en andlig krasch och till skada eller, ännu värre, till andlig död. — Galaterna 5:26.
Fråga dig själv innan du blir inblandad i en spekulationsaffär: Är detta verkligen nödvändigt? Vädjar försäljningsjargongen till girigheten, eller kommer produkten att fylla ett verkligt behov? Har jag råd att förlora alla de pengar jag investerar? Kommer jag att beröva mig själv och min familj behövlig ekonomisk trygghet, om det här företaget går omkull? Hur vågad är min investering? Hur mycket erfarenhet av och sinne för affärer har jag, om jag skulle bli ägare eller kompanjon i företaget? Känner jag till skattelagarna? Har jag noggrant tagit reda på ägarnas och företagets anseende och principer? Finns det en växande marknad för företaget? Kommer jag att komma i så stor tacksamhetsskuld till företaget att jag kommer att finna det svårt att sluta? Vad kommer företaget att göra, om jag blir allvarligt sjuk?
Och ännu viktigare är att fråga: Kommer jag verkligen att få mer tid att ägna åt andliga ting, eller kommer det att bli mindre? Hur många av dem som redan är i företaget har egentligen ökat den tid de ägnar åt andliga ting?
Svaren på dessa frågor är direkt knutna till din andlighet. Dåliga affärsmetoder eller affärsidéer förvandlas inte till goda sådana bara därför att medkristna är inblandade, inte mer än att ett hus som är byggt med bra material står säkert under ett oväder, om dess grund är byggd på sand. Den kristne riskerar inte bara ekonomisk förlust, utan också andlig ruin. — Matteus 7:24—27.
Daniel, en sexbarnsfar, fann att hans firma som gav en inkomst på 200.000 dollar om året krävde att han var alldeles för mycket borta från sin familj och att den undergrävde hans andlighet. Vad gjorde han alltså? ”Jag bestämde mig för att dra mig ur firman”, sade han. Detta hände för 12 år sedan, och han tillägger: ”Jag har aldrig ångrat det; jag har fått så många välsignelser från Jehova, och hela vår familj tjänar endräktigt vår store Skapare, Jehova.”
En försåtlig trend
Den försåtliga trenden åt materialism oroar många och får bekymrade kristna att komma med sådana här kommentarer:
”Världen är full av projekt för att tjäna stora snabba pengar — antingen på heltid eller deltid. Många av mina medkristna har lockats av sådana projekt — bara för att förlora dyrbar tid och dyra pengar. Själv har jag förlorat tre gånger. Jag har sörjt över att jag har fått några av mina medtroende inblandade. De har förlorat pengar som de inte hade råd att förlora.”
”Vissa framstående kristna här främjar olika investerings- och affärsprojekt bland bröderna. Bara under den gångna veckan har jag kontaktats tre gånger — för att köpa en produkt från en broder, för att investera pengar i en investeringsklubb bildad av och för bröder och för att slå mig på affärer tillsammans med en broder.”
”Det verkar som om kristna har blivit så begeistrade av detta tillfälle [ett försäkringsprojekt av pyramidtyp] att de betraktar alla, de nyintresserade, troende som har andliga problem, ja alla, som eventuella rekryter till deras affärsorganisation.”
”Ibland har de som verkar för snabba pengar gjort andliga värden till ett åtlöje, till exempel när de som stöder deras projekt antyder eller ibland säger rent ut att deras nyfunna rikedom eller framgång var ett direkt resultat av Guds välsignelse över deras affärer.”
En gudaktig syn på rikedom kommer att hjälpa en kristen att vara vaken för det försåtliga med girigheten och att inte duka under för materialismens världsliga trend. Hur bör då rikedom betraktas för att inte uppväcka girighet?
[Infälld text på sidan 23]
När girighet smyger sig in i församlingen, kan den förorsaka andlig skada
[Infälld text på sidan 23]
Girigheten skapar illusionen att det enda människor behöver är pengar
[Infälld text på sidan 24]
Rikets sal är inte det ställe där man skall rekrytera arbetskraft eller främja affärsintressen
[Infälld text på sidan 24]
”Jag har sörjt över att jag har fått några av mina medtroende inblandade. De har förlorat pengar de inte hade råd att förlora”
[Bild på sidan 22]
Samvetslösa affärsmän vill att du skall bli avundsjuk på deras lyxartiklar
[Bild på sidan 25]
En gudaktig syn på rikedom hjälper kristna att vara vakna för det försåtliga med girigheten