Kvinnans roll i bibeln

”Denna kommer att kallas Maninna, ty från man blev denna tagen.” — 1 MOSEBOKEN 2:23, NW.

1, 2. a)Vilken syn på kvinnan tror en del människor att bibeln har? b) Vilken jämförelse bör man göra för att få en rättvis bild, och vad kan man läsa i en uppslagsbok?

VAD är den Heliga skrifts syn på kvinnan? Det finns olika uppfattningar om detta. I en nyligen utgiven bok om detta ämne heter det: ”En gängse förutfattad mening är att bibeln har förringat kvinnan.” Somliga påstår att bibeln både i de hebreiska och de grekiska skrifterna är hård mot kvinnan. Är detta sant?

² För att vi skall få en rättvis bild är det lämpligt att vi först undersöker hur kvinnan på bibelns tid behandlades bland de folk som inte tillbad Jehova. I vissa forntida civilisationer som utövade tillbedjan av modergudinnan blev kvinnor ärade som fruktbarhetssymboler. Kvinnan verkar ha respekterats i Babylonien och Egypten, men på andra håll blev hon inte lika bra behandlad. I det forntida Assyrien kunde en man efter eget gottfinnande förskjuta sin hustru och rentav döda henne om hon hade varit otrogen, och utanför hemmet måste hon bära slöja. I Grekland och Rom var det bara rika kvinnor, av vilka många var kurtisaner, överklassprostituerade, som fick tillgång till utbildning och åtnjöt ett visst mått av frihet. Det är därför vederkvickande att läsa följande i The New International Dictionary of New Testament Theology:a ”Till skillnad från förhållandena i den övriga orientaliska (religiösa) världen erkänns hon [kvinnan i de hebreiska skrifterna] som en person och som en mans partner.” Detta blir väl fastslaget i den sista boken i de hebreiska skrifterna, där Jehovas profet beskriver en mans hustru som hans ”partner” och tillägger: ”Mot sin ungdoms hustru må ingen handla förrädiskt.” — Malaki 2:14, 15, NW.

Skapad som mannens motstycke

3 och fotnoten. a) Vilka uppdrag gav Jehova åt Adam? b) Vad var sant om Adam redan innan Eva blev skapad och han ännu inte hade någon hustru, och vad var också sant om ”den siste Adam”, Jesus?

³ Enligt bibeln skapade Jehova Adam ”av stoft från marken” och lät honom slå sig ner i Edens trädgård för att odla den. Gud förde de vilda djuren på fältet och de flygande skapelserna till Adam för att han skulle kunna studera dem och ge dem namn. Adam var ensam under den tid det tog för honom att göra detta. För de uppdrag som han dittills hade fått av Jehova hade han varit fullkomlig, fullständig och inte saknat något.b Det fanns inte någon ”hjälp som ett komplement till honom”. — 1 Moseboken 2:7, 15, 19, 20, NW.

4, 5. a) Vad gjorde Jehova, när det inte längre var bra för Adam att fortsätta att vara ensam? b) Vilket långsiktigt uppdrag gav Jehova åt Adam och Eva, och vad skulle detta kräva av dem båda?

⁴ Men när det hade gått en viss tid, förklarade Jehova att det inte var ”gott för människan att förbli ensam”, och han grep sig an med att förse Adam med en kamrat, som skulle fullgöra de väntande arbetsuppgifterna tillsammans med honom. Jehova sövde ner Adam och tog ut ett av hans revben och byggde av det en kvinna som var ”ben” av Adams ”ben” och ”kött” av hans ”kött”. Nu skulle Adam ha ”en hjälp”, ”ett komplement” eller ett motstycke. ”Dessutom välsignade Gud dem, och Gud sade till dem: ’Var fruktsamma och bli många och uppfyll jorden och lägg den under er, och råd över havets fiskar och himlarnas flygande skapelser och varje levande skapelse som rör sig på jorden.’” — 1 Moseboken 1:25, 28; 2:18, 21—23; NW.

⁵ Lägg märke till att detta uppdrag gavs åt ”dem”, åt både mannen och kvinnan. Deras samarbete skulle inte begränsas till att uppfylla jorden. Det skulle också innefatta att lägga jorden under sig och att utöva ett rätt herravälde över alla de lägre skapelserna. Detta skulle kräva intellektuella och andliga förmågor, och både mannen och kvinnan hade den behövliga potentialen för att utveckla dessa i enlighet med Guds vilja.

Kvinnans logiska roll

6. a) Vad visar bibeln om mannens och kvinnans styrka i förhållande till varandra? b) Hur är det bra för kvinnor att resonera för att acceptera det sätt varpå Jehova har ordnat det hela?

⁶ Det skulle naturligtvis också krävas fysisk styrka för att lägga jorden under sig. I sin oändliga vishet skapade Jehova först Adam och sedan Eva. Hon skapades ”av mannen”, ”för mannens skull” och av allt att döma också med mindre fysisk styrka än mannen. (1 Timoteus 2:13; 1 Korintierna 11:8, 9; jämför 1 Petrus 3:7.) Detta faktum verkar många feminister och även en del andra kvinnor ha svårt att acceptera. Men de skulle säkert vara lyckligare om de försökte förstå varför Jehova ordnade saker och ting på det här sättet och därigenom acceptera sin av Gud givna roll. Personer som klagar över hur Gud har ordnat saker och ting kan liknas vid en näktergal som, i stället för att flyga upp på en hög gren och sjunga i tacksamhet för de unika gåvor som Gud har gett den, sitter och tjurar i sitt bo, därför att den inte är lika stark som en fiskmås.

7. Varför var Adam bra i stånd att utöva ledarskap över Eva och de barn som de skulle komma att få, och var detta till men för Eva?

⁷ Adam vann utan tvivel mycket livserfarenhet innan Eva skapades, och under den här tiden fick han också vissa föreskrifter av Jehova. Adam skulle vidarebefordra dessa till sin hustru, och han skulle på så sätt tjänstgöra som Guds talesman. Han skulle helt logiskt ha tagit ledningen i alla de frågor som gällde tillbedjan och den gudaktiga verksamhet som de skulle utföra för att fullgöra sitt uppdrag. När de fick barn, skulle han vara familjens huvud, men i stället för att vara till men för hans hustru skulle detta vara till fördel för henne, därför att hon skulle ha någon som kunde stödja henne, när hon utövade sin egen gudagivna myndighet över sina barn.

8. Vilken gudomlig tingens ordning är skisserad i bibeln?

⁸ Enligt den gudomliga tingens ordning var Adam ansvarig inför Jehova, Eva stod under Adams ledarskap, deras barn skulle vara under sina föräldrars ledning, och människan skulle råda över djuren. Mannen och kvinnan hade sina respektive roller, och båda skulle kunna leva ett lyckligt och produktivt liv. På så sätt skulle ”allting ske anständigt och med ordning”. — 1 Korintierna 11:3; 14:33, 40.

Synden förvrängde kvinnans roll

9, 10. Vad blev följden av syndafallet för mannen och kvinnan, och vad har detta lett till för många kvinnor?

⁹ Syndens och ofullkomlighetens intrång i det ursprungliga paradiset fördärvade naturligtvis denna ordning i fråga om tingen. (Romarna 7:14—20) Det medförde lidande för den upproriske mannen och hans olydiga hustru. (1 Moseboken 3:16—19) Sedan dess har många själviska män missbrukat sitt rättmätiga ledarskap och under tidsåldrarnas gång vållat kvinnor mycket lidande.

¹⁰ Eftersom Jehova förutsåg just denna följd av synden, sade han till Eva: ”Din åtrå kommer att stå till din man, och han kommer att härska över dig.” (1 Moseboken 3:16, NW) Detta förvrängda härskande har inte varit ett rätt utövande av ledarskap. Det har återspeglat mannens syndiga tillstånd såväl som kvinnans ofullkomlighet, för ibland har kvinnor fått lida för att de har försökt tillvälla sig sin mans makt.

11. Vad är sant om många kvinnor, och vad skrev en författare om kvinnor på patriarkernas tid?

¹¹ Men i den utsträckning som man har rättat sig efter bibelns principer har kvinnan funnit förverkligande och lycka. Så var det redan på patriarkernas tid. Författarinnan Laure Aynard skriver följande om den perioden i sin bok La Bible au Féminin (Bibeln i femininum): ”Det som är särskilt framträdande i alla dessa berättelser är den viktiga roll som kvinnor spelade, deras anseende i patriarkernas ögon, deras modiga initiativ och den atmosfär av frihet som de levde i.”

Kvinnan under den mosaiska lagen

12, 13. a) Hur var kvinnans ställning under Mose lag? b) Hur hade kvinnorna det andligen under lagen?

¹² En hustru skulle enligt Jehovas lagar, som gavs genom Mose, vara ”ömt älskad”. (5 Moseboken 13:6, NW) Hustruns värdighet skulle respekteras i sexuella frågor, och ingen kvinna skulle missbrukas sexuellt. (3 Moseboken 18:8—19) Män och kvinnor var lika inför lagen, om de befanns vara skyldiga till äktenskapsbrott, incest eller tidelag. (3 Moseboken 18:6, 23; 20:10—12) Det femte budet krävde att fadern och modern fick lika stor heder. — 2 Moseboken 20:12.

¹³ Och framför allt gav lagen kvinnor helt och fullt tillfälle att utveckla sin andlighet. De fick gagn av att läsa lagen. (Josua 8:35; Nehemja 8:2, 3) De skulle fira religiösa högtider. (5 Moseboken 12:12, 18; 16:11, 14) De tog del i veckosabbaten, och de kunde avge nasirlöften. (2 Moseboken 20:8; 4 Moseboken 6:2) De hade ett personligt förhållande till Jehova och bad personligen till honom. — 1 Samuelsboken 1:10.

14. Vad säger en katolsk bibelkännare om den hebreiska kvinnan, och vad kan man säga om kvinnans roll under lagen?

¹⁴ Så här skriver den katolske bibelkännaren Roland de Vaux om den hebreiska kvinnan: ”Allt hårt arbete i hemmet ålåg helt visst henne; hon såg efter hjordarna, arbetade på fälten, lagade maten, spann osv. Men i stället för att allt detta, som kan tyckas ha varit slavgöra, skulle sänka hennes ställning, så gjorde det att hon tillvann sig respekt. ... Och de sällsynta avsnitt som ger oss en glimt av det intima förhållandet i familjelivet visar att en israelitisk hustru var älskad av sin man och att han lyssnade till henne och behandlade henne som en jämlike. ... Och det råder inget tvivel om att detta var den normala situationen. Det var en trogen återspegling av den undervisning som bevarats som helig i 1 Moseboken, där det heter att Gud skapade kvinnan som en hjälp åt mannen och att han skulle hålla sig till henne (1 Mos. 18, 24); och det sista kapitlet i Ordspråksboken lovsjunger en god husmor, som är välsignad av sina barn och som är sin mans stolthet (Ords. 31:10—31).” (Ancient Israel—Its Life and Institutions) Kvinnorna i Israel behandlades helt visst inte illa, när lagen följdes.

Framträdande kvinnor

15. a) Hur illustrerar Saras uppförande ett rätt förhållande mellan en man och hans hustru? b) Varför är Rahabs fall värt att lägga märke till?

¹⁵ De hebreiska skrifterna innehåller många exempel på kvinnor som var framträdande i fråga om att tjäna Jehova Gud. Sara utgör ett fint exempel på hur en gudaktig kvinna kan vara till stor hjälp för sin man när det gäller att fatta beslut — samtidigt som hon är honom undergiven. (1 Moseboken 21:9—13; 1 Petrus 3:5, 6) Exemplet med Rahab är också värt att lägga märke till. Det vederlägger påståendet att Jehova är rasistiskt fördomsfull och hård mot kvinnor. Rahab var en icke-israelitisk prostituerad. Jehova accepterade henne inte bara som sin tillbedjare, utan på grund av hennes stora tro, som understöddes av bland annat sådana gärningar som en förändrad livsstil, förklarade han henne också som rättfärdig. Han belönade henne också med det speciella privilegiet att få bli stammoder till Messias. — Matteus 1:1, 5; Hebréerna 11:31; Jakob 2:25.

16. Vad belyser exemplet med Abigail, och varför var hennes handlingssätt berättigat?

¹⁶ Abigails exempel visar att Jehova inte kräver att en hustru blint skall underordna sig sin man. Hennes man var rik och ägde stora hjordar av får och getter. Men han var också ”hård och usel i sina gärningar” (NW). Abigail vägrade att följa sin man i hans onda kurs, och genom att visa gott omdöme, klokhet, ödmjukhet och kvicktänkthet avvärjde hon en situation som skulle ha kunnat leda till katastrof för hennes hushåll, och hon blev också rikligen välsignad av Jehova. — 1 Samuelsboken 25:2—42.

17. a) Vilket enastående privilegium fick vissa kvinnor i Israel? b) Vilken lärdom finns det i exemplet med Mirjam för kristna kvinnor som kan få vissa tjänsteprivilegier?

¹⁷ Några få kvinnor var till och med profetissor. Så var fallet med Debora under domartiden. (Domarboken, kapitel 4 och 5) Hulda var profetissa i Juda kort innan Jerusalem förstördes. (2 Kungaboken 22:14—20) Och Mirjams exempel är värt att lägga märke till. Hon omtalas som en profetissa sänd av Jehova, men vid ett tillfälle steg detta privilegium henne tydligen åt huvudet. Hon vägrade att erkänna den myndighet att leda Israel som Jehova hade gett hennes yngre bror Mose, och hon blev straffad för detta, även om hon av allt att döma ångrade sig och blev återinsatt. — 2 Moseboken 15:20, 21; 4 Moseboken 12:1—15; Mika 6:4.

Kvinnan under judaismen

18, 19. Hur var kvinnans ställning under judaismen, och hur blev det så?

¹⁸ Som vi har sett skyddade Mose lag kvinnors rättigheter, och när man följde lagen kunde kvinnor leva ett tillfredsställande liv. Men allteftersom tiden gick, och i synnerhet efter det att Jerusalem förstörts år 607 f.v.t., utvecklades judaismens religion, som grundade sig mer på muntlig tradition än på Jehovas skrivna lag, och från och med 300-talet f.v.t. införlivades mycket grekisk filosofi i judaismen. De grekiska filosoferna ägnade över huvud taget inte mycket uppmärksamhet åt kvinnors rättigheter, och därför försämrades kvinnans ställning i motsvarande grad under judaismen. Från och med 200-talet f.v.t. började man skilja kvinnorna från männen i de judiska synagogorna, och kvinnorna avskräcktes från att läsa Torah (Mose lag). Encyclopaedia Judaica erkänner: ”Som en följd av detta var få kvinnor lärda.” Utbildning var i huvudsak något för pojkar.

¹⁹ Så här skriver J. Jeremias i sin bok Jerusalem in the Time of Jesus (Jerusalem på Jesu tid): ”Man kan i stort sett säga att kvinnans ställning i den religiösa lagstiftningen bäst kan uttryckas i denna ständigt upprepade formel: ’Kvinnor, (icke-judiska) slavar och barn.’ ... Vi skulle till allt detta kunna foga att det fanns fullt av föraktfulla uttalanden om kvinnor. ... Vi har därför intrycket att man också inom judaismen på Jesu tid hade en mycket låg uppfattning om kvinnan.”

Trogna kvinnor som väntade på Messias

20, 21. a) Vilka var bland dem som höll utkik efter Messias, när tiden för hans ankomst närmade sig, trots de judiska religiösa ledarnas föraktfulla inställning till kvinnan? b) Vad visar att Elisabet och Maria hade djup gudaktig hängivenhet?

²⁰ Denna föraktfulla inställning till kvinnan var ännu ett sätt varpå de judiska rabbierna gjorde ”Guds ord ogiltigt” genom sin ”tradition”. (Markus 7:13) Men trots detta förakt höll somliga gudaktiga kvinnor vid den tid då Messias’ ankomst närmade sig vaket utkik efter denna. En av dessa var Elisabet, hustru till den levitiske prästen Sakarias. Hon och hennes man var ”rättfärdiga inför Gud, därför att de vandrade klanderfritt enligt Jehovas alla bud och rättmätiga krav”. (Lukas 1:5, 6) Elisabet var ofruktsam och hade uppnått hög ålder, men Jehova gynnade henne genom att låta henne bli mor åt Johannes döparen. — Lukas 1:7, 13.

²¹ Driven av helig ande uttryckte Elisabet djup kärlek till en annan gudaktig kvinna på sin tid, en släkting som hette Maria. När ängeln Gabriel vid slutet av år 3 f.v.t. upplyste Maria om att hon genom ett underverk skulle bli med barn (Jesus), sade han till henne: ”Du högt gynnade” och tillade: ”Jehova är med dig.” Kort därefter besökte Maria Elisabet, som välsignade Maria och det ofödda barn som hon bar på och kallade Jesus ”Herre” redan innan han var född. Då brast Maria ut i ett uttryck av lovprisning av Jehova, som vältaligt vittnar om hennes djupa hängivenhet. — Lukas 1:28, 31, 36—55.

22. Vilken gudfruktig kvinna visade efter Jesu födelse att hon hade varit bland dem som hade väntat på Messias?

²² När Jesus var född och Maria förde honom till templet i Jerusalem för att bära fram honom åt Jehova, gav en annan gudfruktig kvinna, den åldriga profetissan Hanna, uttryck åt sin glädje. Hon frambar tack till Jehova och talade om Jesus till alla som ivrigt väntade på den utlovade Messias. — Lukas 2:36—38.

23. Hur talar aposteln Petrus om trogna förkristna kvinnor, och vilka frågor skall vi undersöka i följande artikel?

²³ När tiden för Jesu jordiska tjänst närmade sig, fanns det därför fortfarande ”heliga kvinnor, som hoppades på Gud”. (1 Petrus 3:5) Vissa av dessa kvinnor blev Kristi lärjungar. Hur behandlade Jesus dem? Och finns det i våra dagar kvinnor som med glädje accepterar sin roll så som den skisseras i bibeln? Dessa frågor kommer att behandlas i följande artikel.

[Fotnoter]

Repetitionsfrågor

◻ Hur behandlades kvinnan i Israel annorlunda än kvinnan i andra länder?

◻ Hur var Adams och Evas ställning i förhållande till varandra, och varför?

◻ Vilken ställning hade den israelitiska kvinnan under lagen, och var hon i underläge i andligt avseende?

◻ Vilka lärdomar kan vi hämta från några framträdande kvinnors exempel i de hebreiska skrifterna?

◻ Vilka fina exempel på tro kan vi finna trots synen inom judaismen?

[Ruta på sidan 10]

”Den kvinna som fruktar Jehova”

”10 En duglig hustru, vem kan finna en sådan? Hennes värde är långt högre än korallers. 11 Till henne har hennes ägares hjärta satt sin förtröstan, och det saknas inte vinning. 12 Hon har lönat honom med gott, och inte med ont, alla sina livsdagar. 13 Hon har sökt ull och lin, och hon arbetar med allt som är hennes händers lust. 14 Hon har visat sig vara som en köpmans skepp. Fjärran ifrån hämtar hon sina livsmedel. 15 Hon stiger också upp medan det ännu är natt och ger sitt hushåll mat och sina unga kvinnor den del som tillkommer dem. 16 Hon har haft planer på ett fält och har gripit sig an med att skaffa sig det; av sina händers frukt har hon planterat en vingård. 17 Hon har bundit om sina höfter med styrka, och hon gör sina armar starka. 18 Hon har märkt att hennes handel går bra; hennes lampa slocknar inte om natten. 19 Sina händer har hon sträckt ut mot spinnrocken, och hennes egna händer griper tag i sländan. 20 Sin handflata har hon räckt ut mot den betryckte, och sina händer har hon sträckt ut mot den fattige. 21 Hon fruktar inte för snön för sitt hushålls räkning, ty hela hennes hushåll är klätt i dubbla klädnader. 22 Täcken har hon gjort åt sig. Hennes kläder är av linne och purpurrödfärgat ylle. 23 Hennes ägare är en känd man i portarna, när han sätter sig hos landets äldre män. 24 Underklädnader har hon gjort och har gripit sig an med att sälja dem, och bälten har hon lämnat till handelsmännen. 25 Styrka och prakt är hennes klädnad, och hon skrattar åt en kommande dag. 26 Sin mun har hon öppnat med vishet, och den kärleksfulla omtankens lag är på hennes tunga. 27 Hon vakar över det som försiggår i hennes hushåll, och lättjans bröd äter hon inte. 28 Hennes söner har stått upp och börjat prisa henne lycklig; hennes ägare står upp, och han lovprisar henne. 29 Det finns många döttrar som har visat sig dugliga, men du — du har höjt dig över dem alla. 30 Behag kan vara falskt, och skönhet kan vara tom; men den kvinna som fruktar Jehova, hon skaffar sig lovprisning. 31 Ge henne av hennes händers frukt, och må hennes gärningar lovprisa henne till och med i portarna.” — Ordspråksboken 31:10—31, NW.

[Bild på sidorna 8, 9]

Kvinnans ställning i familjen var upphöjd