Intressanta detaljer i Psalm 42—72

Vänta på Jehova

Jehovas tjänare kan övervinna trosprov med uthärdande, eftersom Gud är deras tillflykt och befriare. Hur väl framgår inte detta av den andra boken i Psaltaren! Ja, Psalm 42—72 bevisar att vi kan uthärda, om vi under bön väntar på att Jehova skall handla till gagn för oss.

”Vänta på Gud” (NW)

Läs Psalm 42—45. En landsflyktig levit är ledsen över att han inte kan gå till Jehovas helgedom, men han är nöjd med att ”vänta på” att Gud skall handla som hans befriare. (Psalm 42, 43) Därefter kommer en vädjan för en nation i fara; den hänsyftar kanske på den assyriska invasionen av Juda på kung Hiskias tid. (Psalm 44) Därefter pekar en kunglig bröllopssång på Messias, Jesus Kristus. — Psalm 45.

◆ 42:2 — Hur var psalmisten lik en ”hind” (NW) som ”längtar till vattenbäckar”?

Av någon anledning var den här leviten i landsflykt. Han saknade tillbedjan i Jehovas helgedom så mycket att han kände sig som en jagad, törstig hind eller honhjort, som längtar efter vatten i ett kargt och vattenlöst land. Han ”törstade” eller längtade efter Jehova och efter privilegiet att få tillbe i hans helgedom. — Vers 3.

◆ 45:2 — Vilken ”god sak” (NW) fick psalmistens hjärta att ”sjuda” (NW)?

En del av denna psalm tillämpades på Jesus Kristus. (Psalm 45:7, 8; Hebréerna 1:8, 9) Psalmistens hjärta hade således kommit att sjuda av en framtida händelse — installerandet av det messianska riket år 1914. Jehovas vittnen drivs också till att förkunna denna ”goda sak”.

Lärdom för oss: Psalmistens erfarenhet i landsflykt bör förmå oss att visa djup uppskattning av det kamratskap vi nu åtnjuter med Jehovas tjänare. Om fångenskap på grund av förföljelse tillfälligt hindrar oss från att vara tillsammans med dem, kan vi begrunda våra tidigare glädjeämnen i helig tjänst, och vi bör be om uthärdande, medan vi ”väntar på” att Gud återigen skall låta oss få åtnjuta aktivt kamratskap med hans tillbedjare. — Psalm 42:5, 6, 12; 43:3—5.

Vår barmhärtiga tillflykt

Läs Psalm 46—51. Jehova, vår tillflykt, kommer att få krigen att upphöra. (Psalm 46) Han är ”konung över hela jorden”, och denne oövervinnlige beskyddare är vår Gud för evigt. (Psalm 47, 48) Den förtryckte måste vänta på Jehova, men alla som ”frambär tacksägelse som sitt slaktoffer” kommer att få ”se Guds räddning” (NW). (Psalm 45, 50) Om vi syndar men ångrar oss, precis som David ångrade sin synd med Bat-Seba, kommer Gud att befria oss från blodskuld, därför att ”ett nedbrutet och sönderkrossat hjärta” kommer han ”inte att förakta” (NW). — Psalm 51.

◆ 46:3 — Hur skulle jorden kunna ”undergå förändring” (NW)?

Även om bergen försvann ner i havet genom en naturlig landsänkning, så skulle de som förtröstar på Gud inte ha någon anledning att frukta. Vad som än händer, kan de ha en orubblig förtröstan på Jehova som sin tillflykt.

◆ 51:7 — Vilken synd åsyftade David?

Han menade inte att äktenskapliga relationer, avlelse och födelse är syndiga; och han syftade inte heller på någon speciell synd, som hans mor hade begått. Han erkände i stället sin egen syndiga natur som en avkomling av Adam. (Job 14:4; Romarna 5:12) Jehova visade David barmhärtighet, inte enbart på grund av förbundet om Riket, utan också på grund av hans ånger. — 2 Samuelsboken 7:12—16.

Lärdom för oss: Psalm 46 torde passa in på den tid då Jerusalem hotades av assyrierna. Kung Hiskia, som visste att Gud är ”en tillflykt”, ”en hjälp som är lätt att finna under trångmål” (NW), bad till Jehova, och staden räddades genom ett underverk. (2 Kungaboken, kapitel 19) När vi är i trångmål bör vi också göra Gud till vår tillflykt. Hur då? Genom att förtrösta på honom och hålla oss till hans ord och organisation.

Säker befrielse

Läs Psalm 52—57. Gud kommer att ”utrota” en ond människa ”ur de levandes land” och kommer att ”förströ” ”benen” av alla som motstår hans folk. (Psalm 52, 53) När David jagades av Saul, litade han helt på gudomligt beskydd, och när han utsattes för svek, kastade han sin börda på Jehova. (Psalm 54, 55) Psalmisten var nöjd med att vänta på att Gud skulle göra slut på ”motgångarna” (NW). — Psalm 56, 57.

◆ 52:10 — Hur är den rättfärdige lik ett olivträd?

Ett olivträd kan symbolisera fruktbarhet, skönhet och värdighet. (Jeremia 11:16; Hosea 14:7) I den här psalmen ställs den onde intrigmakaren, som kommer att sluta illa, i kontrast till den rättfärdige person som beskyddas och som frodas likt ett frodigt olivträd.

◆ 54:3 — Varför sade David: ”Rädda mig genom ditt namn” (NW)?

Guds namn har inte några mystiska förmågor men kan representera Gud själv. Genom denna vädjan erkände David därför att Jehova är i stånd att rädda sitt folk. (2 Moseboken 6:1—8) Sifiterna avslöjade för kung Saul var David befann sig, men en filisteisk invasion av Israel fick Saul att avbryta sin jakt på David. (1 Samuelsboken 23:13—24:1; Psalm 54:2) Jehova räddade på så sätt David.

Lärdom för oss: Davids fiender hade grävt en ”fallgrop” (NW) för honom. (Psalm 57:7) En sådan grop för att fånga en människa torde beteckna farofyllda omständigheter eller intriger som sätter Jehovas tjänare i fara. Men Guds folks motståndare kan fångas av sina egna onda anslag. Om vi förtröstar på Jehova och visar försiktighet, är vår befrielse viss. — Ordspråksboken 11:21; 26:27.

Vänta ”i tystnad” (NW)

Läs Psalm 58—64. David var bekymrad över orättvisa och bad därför om gudomlig vedergällning mot de ondskefulla. (Psalm 58, 59) När han hotades av nederlag, vädjade han om undsättning och var övertygad om att Gud skulle ”trampa ner” ”motståndarna” (NW). (Psalm 60) Jehova hade redan varit en tillflykt för David; han skulle därför vänta tyst på räddning. (Psalm 61, 62) Tvingad ut i ”vildmarken”, kanske när Absalom gjorde uppror, fann David glädje ”i ... [Guds] vingars skugga” (NW). (Psalm 63) Psalmisten bad också om beskydd mot ”dem som utövar vad skadligt är” (NW), och han var övertygad om att de rättfärdiga skulle finna en tillflykt hos Jehova. — Psalm 64.

◆ 58:4—6 — Hur är de ondskefulla lika en orm?

De ondskefullas lögnaktiga och äreröriga påståenden kan fördärva det goda anseendet hos dem som utsätts för detta, precis som en orms gift kan vara dödligt. (Psalm 140:4; Romarna 3:13; Jakob 3:8) Dessutom är de ondskefulla ”döva som kobran som täpper till sitt öra” (NW), eftersom de vägrar att höra och att ta emot vägledning.

◆ 63:4 — Hur är Guds ”kärleksfulla omtanke ... bättre än liv” (NW)?

Liv skilt från Gud saknar verklig mening. Men Jehovas lojala kärlek uttryckt mot David gav verklig mening åt hans liv. Förtrolighet med Gud gör alltid livet meningsfullt för hans godkända tjänare, den försäkrar dem om gudomlig hjälp och vägledning och gör det möjligt för dem att se fram emot en evighet av lyckligt liv.

Lärdom för oss: David var nöjd med att ”vänta i stillhet” på att Gud skulle handla till gagn för honom. (Psalm 62:2—8) Eftersom han hade underordnat sig Jehovas vilja, kände han sig trygg och hade lugn förtröstan på Gud. Om vi har en sådan förtröstan på Jehova, kommer ”Guds frid” att skydda våra hjärtan och tankeförmågor, medan vi väntar på gudomlig befrielse från fiender och prövningar. — Filipperna 4:6, 7; Psalm 33:20.

Prisa vår befriare

Läs Psalm 65—72. Jehova prisas som upphovet till rika skördar, ymniga regnskurar, frodiga betesmarker och myllrande hjordar. (Psalm 65) Man bör ”lovprisa” ”hans namns härlighet” ”med melodier” (NW). (Psalm 66) Han bör lovprisas, och han prisas som ”en räddande gärningars Gud” (NW). (Psalm 67, 68) Messias’ lidande förutsägs, och Jehova lovprisas som ”den som bereder” ”räddning” (NW) och på vars hjälp psalmisten skall vänta. (Psalm 69—71) Sådan förtröstan kommer att belönas, eftersom globalt välstånd och befrielse från förtryck är garanterat under Messias’ välsignade regering. — Psalm 72.

◆ 68:12 — Vilka utgör den ”stora hären” (NW) av kvinnor?

När Jehova hade använt Israels stridsmän till att besegra en fiende, förkunnade israelitiska kvinnor de goda nyheterna om seger med musik, sång och dans. (1 Samuelsboken 18:6, 7; jämför 2 Moseboken 15:20, 21.) I lydnad för Guds ”ord” eller befallning kämpade Israels män mot fiendenationerna till det utlovade landet och besegrade dessa. Detta gav israelitiska kvinnor goda nyheter att förkunna vid segerfester. I våra dagar spelar kvinnliga förkunnare en framträdande roll som Rikets förkunnare genom att de förkunnar de goda nyheterna angående Jehovas ”ord”, vilket inbegriper att underrätta nationerna om att de snart kommer att bli besegrade av den messianske kungen, Jesus Kristus.

◆ 69:24 — Varför bad David att Gud skulle få fiendens höfter att vackla?

När de starka musklerna i höfterna är spända, kan de utveckla mycket kraft. Men när höfterna skakar eller vacklar, kanske på grund av fruktan, förlorar de kraft. I denna vädjan om befrielse bad David Gud att beröva hans fiender deras felaktigt använda styrka.

◆ 72:16 — Vad antyder denna produktivitet?

”Frukt” ”som på Libanon” (NW) kan beteckna att säd växer så tätt och högt att det var likt Libanons grönskande och imponerande skogsdungar. Kanske de långa och tjocka strån som bar upp tunga sädesax och som frodades på terrasser ända upp till bergstopparna skulle kunna jämföras med de imponerande massiva cedrarna på Libanon. Detta pekar på ovanligt rika skördar under Messias’ regering. Och det förhållandet att ”de som är från staden kommer att blomstra likt växtligheten” (NW) visar att Jesu jordiska undersåtar verkligen kommer att bli talrika.

Lärdom för oss: Psalmisten bad: ”Ty du har låtit mig se många trångmål och olyckor, må du [Jehova] återuppliva mig igen.” (Psalm 71:20, NW) Även om Gud inte vållar sådana svårigheter, låter han oss bli prövade för att förse honom med ett svar till den som smädar honom, nämligen djävulen. (Jakob 1:13; Ordspråksboken 27:11) Jehova låter oss aldrig bli frestade utöver vad vi kan tåla, och han kan hjälpa oss att komma igenom våra prövningar med stark tro. (1 Korintierna 10:13; 1 Petrus 1:6, 7) Smorda kristna såg ”många trångmål och olyckor”, när de förföljdes vid höjdpunkten av första världskriget. Men Jehova ”återupplivade” dem år 1919, och de fortsatte i Rikets tjänst, och senare slöt sig den ”stora skaran” till dem. (Uppenbarelseboken 7:9) Den store befriaren bör verkligen bli lovprisad för detta.

Det krävs tro för att vänta på att Gud skall handla till gagn för oss. Vi kan behöva vänta i tystnad, därför att vi inte kan göra någonting för att förändra vår svåra situation. Men vi kommer ändå att kunna uthärda, precis som psalmisten, om vi är nöjda med att vänta på Jehova.