Skydda ditt namn

EN MAN som ritar vackra byggnader skapar sig ett namn som skicklig arkitekt. En ung kvinna som är framgångsrik i sina högskolestudier blir känd som en lysande forskare. En person som inte gör någonting kan få namn om sig att vara slö. Bibeln framhåller värdet av att skapa sig ett gott namn, när den säger: ”Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.” — Ordspråken 22:1, 1982.

Ett gott namn förvärvar man genom många små handlingar under en lång tid. Men en enda dåraktig handling är allt som behövs för att fördärva det. En enda omoralisk handling kan fläcka ner ett gott rykte. I kapitel sex i Ordspråksboken i Bibeln varnar kung Salomo oss för attityder och handlingar som kan fördärva vårt rykte och skada vårt förhållande till Jehova Gud. Bland annat nämner han obetänksamma löften, lättja, bedrägeri och sexuell omoraliskhet — i huvudsak sådant som Jehova hatar. Genom att lyssna till dessa råd kan vi skydda vårt goda namn.

Befria dig från dåraktiga löften

Kapitel sex i Ordspråksboken inleds med orden: ”Min son, om du har gått i borgen för din medmänniska, om du har gett ditt handslag rentav åt främlingen, om du har blivit snärjd genom din muns ord, om du har blivit fångad genom din muns ord, gör då detta, min son, och befria dig, ty du har kommit i din medmänniskas kupade hand: Gå, ödmjuka dig och bestorma enträget din medmänniska.” — Ordspråken 6:1–3.

I det här ordspråket får vi rådet att inte inveckla oss i andras affärer, särskilt inte i främlingars. Israeliterna skulle ”understödja” sin broder som hade blivit ”fattig” och ”ekonomiskt svag”. (3 Moseboken 25:35–38) Men en del företagsamma israeliter invecklade sig i riskfyllda affärsprojekt och skaffade sig finansiellt stöd genom att övertala andra att ”gå i borgen” för dem och gjorde dem därigenom medansvariga för lånet. Det kan uppstå liknande situationer i vår tid. Finansinstitut kan exempelvis kräva att någon tecknar borgen, innan de beviljar ett lån som bedöms som riskfyllt. Så oförståndigt det skulle vara att förhastat gå i borgen för någon! Varför det? Därför att man kan bli fångad i en ekonomisk fälla och till och med skaffa sig ett dåligt namn hos banker och andra fordringsägare.

Vad kan vi då göra, om vi har försatt oss i en besvärlig situation genom att göra något som till en början verkade förståndigt, men som vid närmare granskning visar sig vara dåraktigt? Rådet är: Svälj stoltheten och ”bestorma enträget din medmänniska” — genom ihärdiga vädjanden. Ja, vi måste göra allt vi kan för att rätta till förhållandena. I ett uppslagsverk framhålls det: ”Pröva alla vägar tills du är överens med din motpart och har gjort upp om saken, så att du och din familj inte råkar illa ut på grund av ditt borgensåtagande.” Och detta bör man göra utan dröjsmål, för kung Salomo tillägger: ”Ge inte dina ögon någon sömn, inte heller dina strålande ögon någon slummer. Befria dig som en gasell ur handen och som en fågel ur fågelfångarens hand.” (Ordspråken 6:4, 5) Det är bättre att om möjligt göra sig fri från ett oförståndigt åtagande än att bli fångad i en fälla.

Var flitig som myran

”Gå till myran, du late; se dess vägar och bli vis”, uppmanar Salomo. Hur kan vi bli visa genom att betrakta en liten myra? Kungen svarar: ”Fastän den inte har någon befälhavare, förman eller härskare, bereder den om sommaren sin föda; den har under skörden samlat sina matförråd.” — Ordspråken 6:6–8.

Myror är enastående organiserade och otroliga på att samarbeta. De lägger instinktivt upp matförråd för framtida behov. De har ingen ”befälhavare, förman eller härskare”. Visserligen har de en drottning, men hon är drottning endast i den meningen att hon lägger ägg och är mor till hela samhället. Hon ger inga befallningar. Trots att myrorna inte har någon förman som driver på dem eller tillsyningsman som övervakar dem, arbetar de outtröttligt.

Borde inte vi vara lika flitiga som myran? Vi har nytta av att arbeta hårt och att förkovra oss i vårt arbete, oavsett om någon övervakar oss eller inte. Ja, vi bör göra vårt bästa i skolan, på arbetet och i den andliga verksamheten. Alldeles som myran har nytta av att vara flitig, så vill också Gud att vi skall ”se vad gott är för allt ... [vårt] hårda arbete”. (Predikaren 3:13, 22; 5:18) Belöningen för hårt arbete är ett rent samvete och personlig tillfredsställelse. — Predikaren 5:12.

Genom att ställa två retoriska frågor försöker Salomo väcka en lat person ur hans lättjefulla tillvaro: ”Hur länge, du late, kommer du att förbli liggande? När kommer du att stiga upp från din sömn?” Kungen härmar sedan den late och säger: ”Sova lite mer, slumra lite mer, ligga lite mer med hopknäppta händer — och din fattigdom skall sannerligen komma alldeles som en stråtrövare och ditt armod som en väpnad man.” (Ordspråken 6:9–11) Medan den late ligger utsträckt kommer fattigdomen över honom lika snabbt som en rövare, och nöden anfaller honom likt en beväpnad man. Den lates fält växer snabbt igen med ogräs och nässlor. (Ordspråken 24:30, 31) Hans affärsföretag går med förlust på kort tid. Hur länge skulle en arbetsgivare tolerera en dagdrivare? Och kan en elev som är för lat för att studera räkna med att klara sig bra i skolan?

Var ärlig

Salomo beskriver ytterligare något som kan fördärva en persons rykte och hans förhållande till Gud: ”En oduglig människa, en man som gör vad skadligt är, är den som går omkring med förvänt tal, blinkar med sitt öga, gör tecken med sin fot, pekar med sina fingrar. Förvändhet är i hans hjärta. Han smider något ont hela tiden. Han fortsätter att sprida blott och bart stridigheter.” — Ordspråken 6:12–14.

Det här är en beskrivning av en bedragare. En lögnare försöker vanligtvis dölja att han far med osanning. Hur gör han det? Inte enbart ”med förvänt tal”, utan också med sitt kroppsspråk. En auktoritet framhåller: ”Gesterna, tonfallet och till och med ansiktsuttrycket är utstuderade metoder som tillgrips för att bedra; bakom en fasad av uppriktighet döljer sig ett förvänt sinne och en svekfull ande.” En sådan oduglig människa smider onda planer och vållar hela tiden stridigheter. Hur kommer det att gå för honom?

”Det är därför hans ofärd plötsligt skall komma”, svarar Israels kung. ”I ett ögonblick kommer han att bli krossad, och det kommer inte att vara någon läkedom.” (Ordspråken 6:15) När lögnaren blir avslöjad, fördärvar han ögonblickligen sitt rykte. Vem kommer att lita på honom igen? Han får verkligen ett katastrofalt slut, eftersom ”alla lögnarna” hör till dem som kommer att drabbas av evig död. (Uppenbarelseboken 21:8) Låt oss till varje pris ”uppföra oss redbart i allting”. — Hebréerna 13:18.

Hata det som Jehova hatar

Hat till det onda är en effektiv broms mot att begå handlingar som kan skada ryktet! Bör vi då inte uppodla avsky för det som är ont? Men vad är det då vi bör hata? Salomo framhåller: ”Det är sex ting som Jehova verkligen hatar; ja, sju är avskyvärda ting för hans själ: stolta ögon, en falsk tunga, och händer som utgjuter oskyldigt blod, ett hjärta som smider skadliga planer, fötter som har bråttom att löpa till uselhet, ett falskt vittne som slungar ut lögner, och den som sprider stridigheter bland bröder.” — Ordspråken 6:16–19.

De sju kategorier som ordspråket nämner är grundläggande och omfattar praktiskt taget alla slags orätta handlingar. ”Stolta ögon” och ”ett hjärta som smider skadliga planer” avser synder som begås i tankarna. ”En falsk tunga” och ”ett falskt vittne som slungar ut lögner” avser syndfulla ord. ”Händer som utgjuter oskyldigt blod” och ”fötter som har bråttom att löpa till uselhet” avser onda handlingar. Och det som Jehova speciellt finner avskyvärt är den sortens människor som gläder sig åt att vålla stridigheter bland människor som annars skulle leva i frid. Att antalet ökar från sex till sju antyder att listan inte är avsedd att vara fullständig, eftersom ondskan bland människor ständigt ökar.

Ja, vi måste uppodla avsky för det som Gud hatar. Vi måste till exempel sky ”stolta ögon” eller vilken som helst annan form av stolthet. Och skadligt skvaller är något som vi verkligen bör undvika, eftersom det lätt kan vålla ”stridigheter bland bröder”. Genom att sprida illvilliga rykten, orättvis kritik eller lögner ”utgjuter” vi visserligen inte ”oskyldigt blod”, men vi kan helt visst fördärva en persons goda rykte.

”Ha inte begär till hennes skönhet”

Salomo ger vidare följande råd: ”Iaktta, o min son, din fars bud, och överge inte din mors lag. Bind dem på ditt hjärta beständigt; knyt dem om din hals.” Vad är orsaken? ”När du vandrar omkring, kommer den att leda dig; när du lägger dig, kommer den att hålla vakt över dig; och när du har vaknat, kommer den för sin del att ta sig an dig.” — Ordspråken 6:20–22.

Kan den fostran som Bibeln ger skydda oss mot den snara som sexuell omoraliskhet utgör? Ja, det kan den. Vi får följande försäkran: ”Budet är en lampa, och ett ljus är lagen, och tuktans tillrättavisningar är livets väg, till att bevara dig för den usla kvinnan, för den utländska kvinnans hala tunga.” (Ordspråken 6:23, 24) Genom att påminna oss råden i Guds ord och genom att använda dem som ”en lampa” för vår fot och ”ett ljus” för vår stig får vi hjälp att motstå ”hala” inviter från en usel kvinna eller man. — Psalm 119:105.

”Ha inte begär till hennes skönhet i ditt hjärta”, förmanar den vise kungen, ”och må hon inte fånga dig med sina glänsande ögon.” Varför inte det? Därför att ”för en prostituerad kvinnas skull får man kvar endast till ett runt bröd; men vad en annan mans hustru angår, jagar hon rentav efter en dyrbar själ”. — Ordspråken 6:25, 26.

Talar Salomo om en otrogen hustru som en prostituerad? Ja, det är möjligt, men det skulle också kunna vara så att han gör skillnad mellan följderna av att begå omoraliskhet med en prostituerad och följderna av att begå äktenskapsbrott med en annan mans hustru. Den som har ett intimt sexuellt förhållande med en prostituerad kan tvingas till extrem fattigdom — endast ha kvar till ”ett runt bröd”. Han kan även duka under för plågsamma och förödande sexuellt överförda sjukdomar, däribland den dödliga sjukdomen aids. Å andra sidan skulle den som har ett sexuellt förhållande med någon annans äktenskapspartner sväva i större omedelbar fara enligt Guds lag. En hustru som begår äktenskapsbrott äventyrar sin orättmätiga partners ”dyrbara själ”. ”Det som avses är inte bara att man förkortar livet genom utsvävningar”, sägs det i ett uppslagsverk. ”Syndaren riskerar dödsstraff.” (3 Moseboken 20:10; 5 Moseboken 22:22) I vilket fall som helst bör ingen ha begär till en sådan kvinna, oavsett hur vacker hon är.

Raka inte samman eld i din famn

För att ytterligare betona faran med att begå äktenskapsbrott frågar Salomo: ”Kan en man raka samman eld i sin famn, utan att hans egna kläder blir brända? Eller kan en man gå på kolen, utan att hans egna fötter blir svedda?” Han förklarar sedan liknelsens innebörd och säger: ”Likaså går det med den som har umgänge med sin medmänniskas hustru; ingen som rör henne kommer att förbli ostraffad.” (Ordspråken 6:27–29) En sådan syndare kommer helt visst att bli straffad.

”Man föraktar inte en tjuv för att han begår stöld för att fylla sin själ när han är hungrig”, påminns vi om. Men ”när han ertappas, får han gottgöra det sjufalt; alla de värdefulla tingen i sitt hus får han lämna”. (Ordspråken 6:30, 31) I det forntida Israel krävdes det att en tjuv ersatte det han hade stulit, även om han då fick ge allt han ägde.a Hur mycket mer förtjänt av straff är då inte en äktenskapsbrytare, som inte har några ursäkter för vad han har gjort!

”Den som begår äktenskapsbrott med en kvinna saknar hjärta”, säger Salomo. En man som saknar hjärta saknar gott omdöme, eftersom han ”bringar fördärv över sin egen själ”. (Ordspråken 6:32) Han kan utåt sett ge intryck av att vara hederlig, men hans inre människa uppvisar allvarliga brister.

Den frukt som en äktenskapsbrytare skördar inbegriper mer. ”Plåga och vanära kommer han att finna, och hans smälek, den kommer inte att utplånas. Ty en kraftfull mans raseri är svartsjuka, och han kommer inte att visa medömkan på hämndens dag. Han kommer inte att ta hänsyn till någon som helst lösen, inte heller kommer han att visa villighet, hur stor du än gör gåvan.” — Ordspråken 6:33–35.

En tjuv kan ersätta det han har stulit, men en äktenskapsbrytare kan inte gottgöra det han har gjort. Vilken gottgörelse skulle han kunna ge en förbittrad äkta man? Inga vädjanden i världen kan väcka medkänsla med syndaren. Äktenskapsbrytaren kan inte på något sätt ge ersättning för sin synd. Den skam och vanära som har hopats över hans namn består. Han kan dessutom inte på något sätt köpa sig fri från det straff han förtjänar.

Det är verkligen vist att sky äktenskapsbrott och andra handlingar och attityder som fläckar ner vårt goda namn och kan dra vanära över Gud. Må vi akta oss för att ge dåraktiga löften. Må vi skaffa oss ett gott rykte genom att vara flitiga och sanningsenliga. Ja, må vi skapa oss ett gott namn inför Jehova och våra medmänniskor genom att sträva efter att hata det som Jehova hatar.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 25]

Var försiktig med att teckna borgen

[Bild på sidan 26]

Var flitig som myran

[Bild på sidan 27]

Var på din vakt mot skadligt skvaller