”Människans hela förpliktelse”

”Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” — PREDIKAREN 12:13.

1, 2. Varför är det på sin plats att vi begrundar vår förpliktelse mot Gud?

”VAD kräver Jehova i gengäld av dig?” Efter att ha ställt den frågan räknade en forntida profet upp vad Jehova krävde — att man utövar rättvisa, älskar kärleksfull omtanke och är blygsam, när man vandrar med Gud. — Mika 6:8.

² I denna individualismens och oberoendets tid känner sig många obehagligt berörda inför tanken att Gud skulle kräva något av dem. De vill inte känna sig förpliktade. Men hur är det då med den slutsats som Salomo drar i Predikarboken? ”Slutet på saken, när allt har blivit hört, är: Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” — Predikaren 12:13.

3. Varför bör vi allvarligt begrunda det som sägs i Predikarboken?

³ Vi kan, oavsett våra omständigheter och vår livssyn, ha stor nytta av att betrakta bakgrunden till den slutsatsen. Kung Salomo, som skrev denna inspirerade bok, begrundade något av det som är en del av vårt dagliga liv. Några kanske förhastat drar slutsatsen att hans analys i stort sett är negativ. Men den är inspirerad av Gud, och den kan hjälpa oss att bedöma vad det är vi ägnar oss åt och sätter främst i livet, med ökad glädje som följd.

Hur man hanterar livets huvudintressen

4. Vad är det som Salomo undersökte och beskrev i Predikarboken?

⁴ Salomo undersökte ingående ”människosönernas” ”sysselsättning”. ”Jag inriktade mitt hjärta på att söka och utforska visheten i förbindelse med allt som har gjorts under himlarna.” Med ordet ”sysselsättning” menade Salomo inte nödvändigtvis arbete eller anställning, utan snarare allt det som män och kvinnor är sysselsatta med under sitt liv. (Predikaren 1:13) Låt oss betrakta några av dessa huvudintressen eller sysselsättningar och sedan göra en jämförelse med det vi själva ägnar oss åt och sätter främst.

5. Vad är något som har sysselsatt människor mycket?

⁵ Människors intressen och strävanden kretsar mycket kring pengar. Ingen kan med rätta säga att Salomo betraktade pengar på det nonchalanta sätt som en del rika människor gör. Han erkände villigt att man behöver ha en viss mängd pengar och att det är bättre att ha tillräckligt med pengar än att behöva leva spartanskt eller i fattigdom. (Predikaren 7:11, 12) Men som du säkert har sett kan pengar, med de ägodelar man kan köpa för dem, bli det främsta målet i livet för såväl fattig som rik.

6. Vad kan vi lära om pengar av en av Jesu liknelser och av Salomos erfarenhet?

⁶ Tänk på Jesu liknelse om den rike mannen som aldrig blev nöjd, utan som hela tiden arbetade för att skaffa sig mer. Gud dömde honom som oförnuftig. Varför det? Jo, därför att vårt liv inte ”härrör” ”från de ting” vi ”äger”. (Lukas 12:15–21) Salomos erfarenhet, och den var med all sannolikhet större än vår, bekräftar Jesu ord. Läs beskrivningen i Predikaren 2:4–9. Salomo ägnade sig under en tid åt att skaffa sig rikedom. Han byggde enastående vackra hus och trädgårdar. Och han hade råd med, och skaffade sig också, vackra kvinnor som sällskap. Skänkte hans rikedom, och det som han genom den kunde göra, honom djup tillfredsställelse, en känsla av att verkligen ha uträttat något och en mening i livet? Han svarade uppriktigt: ”Jag, ja jag, vände mig till alla mina verk som mina händer hade utfört och till det hårda arbete som jag hade arbetat hårt med för att fullborda, och se! allt var tomhet och ett strävande efter vind, och det var inget som var till fördel under solen.” — Predikaren 2:11; 4:8.

7. a) Vad visar erfarenheten när det gäller värdet av pengar? b) Vad har du själv sett som bekräftar Salomos slutsats?

⁷ Detta är realistiskt, en sanning som mångas liv bekräftar. Vi måste medge att alla problem inte löses bara genom att man får mer pengar. Det kan lösa vissa problem — det kan till exempel göra det lättare att skaffa sig mat och kläder. Men man kan endast använda en uppsättning kläder åt gången och endast njuta av en viss mängd mat och dryck åt gången. Och du har säkert läst om rika människor, vars liv plågas av skilsmässa, av alkohol- eller narkotikamissbruk eller av fejder med släktingar. Mångmiljonären J. P. Getty sade: ”Pengar har inte nödvändigtvis något samband med att man är lycklig. Kanske snarare med att man är olycklig.” Det var på goda grunder som Salomo klassificerade kärleken till silver som tomhet. Ställ detta faktum i kontrast till det som Salomo vidare konstaterade: ”Söt är sömnen för den som tjänar, oavsett om det är litet eller mycket han äter; men den rikes överflöd tillåter honom inte att sova.” — Predikaren 5:10–12.

8. Varför bör man inte överskatta pengars betydelse?

⁸ Pengar och ägodelar skänker inte heller någon känsla av tillfredsställelse inför framtiden. Om du hade mycket pengar och många ägodelar, skulle du säkert också ha mycket bekymmer över hur du skulle kunna skydda dem, och trots det skulle du inte veta vad morgondagen kunde föra med sig. Du skulle kunna mista allt du äger och även ditt liv. (Predikaren 5:13–17; 9:11, 12) Det bör med tanke på detta inte vara så svårt att se varför vårt liv eller vår sysselsättning bör ha en mer upphöjd och bestående mening än pengar och ägodelar.

Familj, berömmelse och makt

9. Varför nämner Salomo med rätta familjeliv i sin granskning?

⁹ I sin analys av livet tog Salomo med sådant som att man helt går upp i sin familj. Bibeln betonar familjeliv, däribland den glädje det skänker att ha och fostra barn. (1 Moseboken 2:22–24; Psalm 127:3–5; Ordspråken 5:15, 18–20; 6:20; Markus 10:6–9; Efesierna 5:22–33) Men är detta den viktigaste sidan av livet? Det verkar, med tanke på den tonvikt som man i vissa kulturer lägger på äktenskap, barn och familjeband, som om många tycker det. Men Predikaren 6:3 visar att inte ens om man har hundra barn är det nyckeln till ett tillfredsställande liv. Tänk hur många föräldrar som har uppoffrat sig för att ge sina barn en god start i livet och göra livet lättare för dem! Detta kan vara berömvärt, men vår Skapare menade helt visst inte att huvudsyftet med vårt liv bara var att vidarebefordra livet till nästa generation, precis som djuren instinktivt gör för arternas fortbestånd.

10. Varför kan det visa sig vara tomhet att inrikta sig alltför mycket på familjen?

¹⁰ Salomo förde klarsynt fram några av familjelivets realiteter. En man kan exempelvis inrikta sig på att sörja för sina barn och barnbarn. Men kommer de att bli visa? Eller kommer de att handla dåraktigt med det som han har arbetat så hårt med att spara ihop åt dem? Om det senare är fallet, skulle det verkligen vara ”tomhet och en stor olycka”! — Predikaren 2:18–21; 1 Kungaboken 12:8; 2 Krönikeboken 12:1–4, 9.

11, 12. a) På vad har somliga inriktat sin strävan i livet? b) Varför kan man säga att sökandet efter bemärkthet är ”ett strävande efter vind”?

¹¹ Många har gått till den andra ytterligheten genom att på bekostnad av ett normalt familjeliv söka ryktbarhet eller makt över andra. Detta fel är kanske vanligare bland män. Har du lagt märke till denna tendens hos dina skolkamrater, arbetskamrater eller grannar? Många kämpar förtvivlat för att andra skall lägga märke till dem, för att söka bli något eller för att få utöva makt över andra. Men hur meningsfullt är detta egentligen?

¹² Tänk på hur somliga kämpar för att bli berömda, antingen i liten eller i stor skala. Vi kan se det i skolan, i vårt grannskap och i olika sociala grupper. Det är också en drivkraft hos dem som vill bli kända inom konsten, underhållningsbranschen och politiken. Men är inte detta en i grunden fåfäng ansträngning? Salomo kallade det helt riktigt för ”ett strävande efter vind”. (Predikaren 4:4) Hur många känner egentligen till om en ungdom blir framstående i en klubb, i ett idrottslag eller i en musikgrupp — eller om en man eller kvinna vinner högt anseende i ett företag eller i samhället? Vet flertalet människor på andra sidan jordklotet (eller ens i andra ändan av landet) över huvud taget om att den personen existerar? Eller är de fullständigt omedvetna om den lilla berömmelse som den personen kan ha uppnått? Och samma sak kan sägas om den makt eller myndighet som någon uppnår på sitt arbete, i en stad eller i en grupp.

13. a) Hur hjälper Predikaren 9:4, 5 oss att ha en rätt syn på strävandet efter bemärkthet och makt? b) Vilka fakta måste vi acceptera, om detta livet är allt? (Se fotnot.)

¹³ Vad är en sådan bemärkthet eller makt värd i det långa loppet? Framstående och mäktiga personer försvinner från scenen och glöms bort, när en generation går och en annan kommer. Detta gäller arkitekter, musiker och andra konstnärer, samhällsreformatorer och de flesta politiska och militära ledare osv. Hur många sådana personer kan du nämna som levde mellan år 1700 och år 1800? Salomo bedömde saken rätt, när han sade: ”En levande hund har det bättre än ett dött lejon. Ty de levande är medvetna om att de kommer att dö; men vad de döda beträffar, är de inte medvetna om någonting alls, ... minnet av dem är glömt.” (Predikaren 9:4, 5) Och om detta livet är allt, då är det verkligen tomhet att sträva efter att bli bemärkt eller efter att få makt.a

Vår inriktning och förpliktelse

14. Hur kan Predikarboken hjälpa var och en av oss?

¹⁴ Salomo kommenterade inte alla de olika aktiviteter, mål och nöjen som människor låter sitt liv kretsa kring. Men det han skriver är tillräckligt. Jehova Gud har inspirerat bibelboken Predikaren till hjälp för oss, och därför behöver vi inte tycka att en sådan här realistisk genomgång är dyster eller negativ. Den kan hjälpa var och en av oss att korrigera vår syn på livet och det vi inriktar oss på. (Predikaren 7:2; 2 Timoteus 3:16, 17) Det gäller i synnerhet de slutsatser som Jehova hjälpte Salomo att dra.

15, 16. a) Vilken inställning hade Salomo till att njuta av livet? b) Vad var enligt Salomo en förutsättning för att man på rätt sätt skall kunna njuta av livet?

¹⁵ En sak som Salomo gång på gång tog upp var att den sanne Gudens tjänare bör finna glädje i sin verksamhet inför honom: ”Jag har lärt känna att det inte finns något bättre för dem än att de gläder sig och gör vad gott är under sitt liv; och likaså att varje människa äter och dricker och ser vad gott är för allt sitt hårda arbete. Det är Guds gåva.” (Predikaren 2:24; 3:12, 13; 5:18; 8:15) Lägg märke till att Salomo inte uppmuntrade till ett festande eller rumlande, och inte heller rekommenderade han att man hade inställningen: ”Låt oss äta och dricka” och vara glada, ”för i morgon skall vi dö”. (1 Korinthierna 15:14, 32–34) Han menade att vi skulle finna glädje i normala njutningar och nöjen, till exempel att äta och dricka, medan vi gör vad gott är under vårt liv. Därigenom kommer vårt liv helt visst att kretsa kring Skaparens vilja, hans som bestämmer vad som är verkligt gott. — Psalm 25:8; Predikaren 9:1; Markus 10:17, 18; Romarna 12:2.

¹⁶ Salomo skrev: ”Gå, ät din mat med glädje och drick ditt vin med ett gott hjärta, ty den sanne Guden har redan funnit välbehag i dina gärningar.” (Predikaren 9:7–9) Ja, den man eller kvinna som är verksam med sådant som Jehova finner behag i lever verkligen ett rikt och tillfredsställande liv. Detta kräver att vi alltid tar hänsyn till honom. Hur skiljer sig inte ett sådant synsätt från flertalet människors, vilkas livsinställning grundar sig på ett mänskligt resonemang!

17, 18. a) Hur reagerar många människor för livets realiteter? b) Vilka följder bör vi alltid komma ihåg?

¹⁷ Vissa trossamfund lär att det finns ett liv efter detta, men många människor tror trots det att detta livet är allt som de kan vara riktigt säkra på. Du kanske har sett dem reagera så som Salomo beskrev: ”Eftersom domen över en usel gärning inte har verkställts med hast, därför har människosönernas hjärta blivit helt inriktat i dem på att göra det som är uselt.” (Predikaren 8:11) Också de som inte är inriktade på att utöva usla gärningar visar att de i huvudsak är intresserade av livet här och nu. Det är en av orsakerna till att pengar, ägodelar, prestige, familj, makt över andra eller andra sådana intressen får så överdrivet stor betydelse för dem. Men Salomo lämnade inte saken där. Han tillade: ”Fastän en syndare kan göra det som är uselt hundra gånger och fortsätta en lång tid som han behagar, är jag likväl också medveten om att det kommer att gå dem väl som fruktar den sanne Guden, därför att de har fruktat honom. Men det kommer inte alls att gå den ondskefulle väl, inte heller kommer han att förlänga sina dagar som är som en skugga, eftersom han inte fruktar Gud.” (Predikaren 8:12, 13) Det är uppenbart att Salomo var övertygad om att det skulle gå oss väl, om vi fruktade ”den sanne Guden”. Hur väl? Vi får svaret i den jämförelse han gör, nämligen att Jehova kan ”förlänga” våra dagar.

¹⁸ Framför allt bör de som fortfarande är relativt unga begrunda det absolut tillförlitliga faktum att det skall gå dem väl, om de fruktar Gud. Som du kanske själv har sett kan den snabbaste löpare snubbla och förlora loppet. En mäktig armé kan bli besegrad. En skicklig affärsman kan hamna i fattigdom. Det är så mycket i livet som gör att framtiden är tämligen oförutsägbar. Men en sak kan vi vara absolut övertygade om, och det är: Det visaste och säkraste handlingssättet är att njuta av livet medan man gör vad gott är inom Guds morallagars råmärken och enligt hans vilja. (Predikaren 9:11) Detta inbegriper att man med hjälp av Bibeln tar reda på vad som är Guds vilja, överlämnar sitt liv åt honom och blir en döpt kristen. — Matteus 28:19, 20.

19. Hur kan ungdomar använda sitt liv, men vad är den förståndiga kursen?

¹⁹ Skaparen kommer inte att tvinga ungdomar eller andra att följa hans vägledning. De kan helt gå upp i sin utbildning, kanske rentav ägna hela sitt liv åt att studera en mängd böcker med mänsklig lärdom. Detta kommer till slut att visa sig tröttande för köttet. Eller också kan de vandra på sitt ofullkomliga hjärtas vägar eller följa det som tilltalar ögonen, något som helt säkert kommer att leda till grämelse. Ett liv som levs på det sättet kommer med tiden att visa sig vara idel tomhet. (Predikaren 11:9–12:12; 1 Johannes 2:15–17) Salomo vädjar därför till ungdomar — en vädjan som vi alla, oavsett ålder, allvarligt bör begrunda: ”Så kom ihåg din store Skapare i din unga mandoms dagar, innan de olyckliga dagarna börjar komma eller de år har anlänt, då du säger: ’Jag finner inte behag i dem’.” — Predikaren 12:1.

20. Vad är den balanserade synen på budskapet i Predikarboken?

²⁰ Vilken slutsats skall vi då dra? Tänk på den slutsats som Salomo drog. Han hade sett eller granskat ”alla de verk som utfördes under solen, och se! allt var tomhet och ett strävande efter vind”. (Predikaren 1:14) Det är inte en cynisk eller missnöjd mans ord vi läser i Predikarboken, utan det är ord som är en del av Guds inspirerade ord och som därför är värda att begrundas.

21, 22. a) Vilka sidor av livet begrundade Salomo? b) Vilken vis slutsats kom han fram till? c) Hur har du påverkats av att undersöka innehållet i Predikarboken?

²¹ Salomo studerade människans hårda arbete och hennes kamp och ambitioner. Han reflekterade över livets gång och över hur saker och ting ofta leder till frustration och tomhet för människor. Han begrundade sådana realiteter som mänsklig ofullkomlighet och döden som är en följd av den. Och han tog med gudagivna upplysningar om de dödas tillstånd och utsikterna till framtida liv. Allt detta utvärderades av en man som av Gud hade fått ovanligt stor vishet, ja, av en av de visaste människor som någonsin levat. Den slutsats han sedan drog införlivades i den Heliga skrift till nytta för alla som önskar ett verkligt meningsfullt liv. Det håller vi säkert med om.

²² ”Slutet på saken, när allt har blivit hört, är: Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse. Ty den sanne Guden själv kommer att föra fram varje slags gärning till domen över allt som är fördolt, för att se om den är god eller ond.” — Predikaren 12:13, 14.

[Fotnoter]

Minns du?

◻ Vad är den visa bedömningen av ägodelars roll i vårt liv?

◻ Varför bör vi inte lägga otillbörligt stor vikt vid familj, ryktbarhet eller makt över andra?

◻ Vilken inställning till nöjen och njutningar uppmuntrade Salomo till?

◻ Hur har det varit till hjälp för dig att begrunda Predikarboken?

[Bilder på sidan 15]

Pengar och ägodelar är inte någon garanti för att man skall känna sig tillfreds med livet

[Bild på sidan 17]

Ungdomar kan vara övertygade om att det kommer att gå dem väl, om de fruktar Gud