Jesu liv och tjänst

Vilka är verkligt lyckliga?

ALLA vill vara lyckliga. Jesus inser detta och börjar därför sin bergspredikan med att beskriva dem som är verkligt lyckliga. Vi kan föreställa oss att detta omedelbart fångar den väldiga åhörarskarans uppmärksamhet. Ändå måste hans inledande ord ha låtit motsägande för många.

Jesus riktar sig till sina lärjungar och börjar säga: ”Lyckliga är ni fattiga, därför att Guds rike är ert. Lyckliga är ni som hungrar nu, därför att ni skall bli mättade. Lyckliga är ni som gråter nu, därför att ni skall skratta. Lyckliga är ni närhelst människorna hatar er. ... Gläd er på den dagen, ja ta glädjesprång, ty se, er lön är stor i himmelen.”

Det här är Lukas’ beskrivning av inledningen till Jesu bergspredikan. Men enligt Matteus’ skildring säger Jesus också att de som är milda till sinnes, de barmhärtiga, de renhjärtade och de fredstiftande är lyckliga. Jesus påpekar att dessa är lyckliga därför att de skall ärva jorden, det skall visas dem barmhärtighet, de skall få se Gud och de skall kallas Guds söner.

Vad Jesus menar med att vara lycklig är således inte att bara vara munter eller uppspelt, som när man gör något som är skojigt. Sann lycka är djupare. Den för med sig ett förnöjsamt tänkesätt och en känsla av tillfredsställelse och förverkligande i livet.

Jesus visar alltså att de som är verkligt lyckliga är människor som inser sitt andliga behov, känner sorg över sitt syndfulla tillstånd och lär känna Gud och tjänar honom. Även om de sedan blir hatade eller förföljda för att de gör Guds vilja är de lyckliga, eftersom de vet att de behagar Gud och kommer att få del av belöningen evigt liv.

Men många av dem som lyssnar på Jesus tror, precis som en del människor i vår tid, att det är framgång och nöjen som gör en människa lycklig. Jesus vet bättre. Han ställer upp en kontrast som säkert förvånar många av hans åhörare och säger:

”Ve er, ni rika, därför att ni nu får er tröst fullt ut. Ve er som är övermätta nu, därför att ni skall få hungra. Ve er som skrattar nu, därför att ni skall sörja och gråta. Ve, närhelst alla människor talar väl om er, för just sådana ting gjorde deras förfäder mot de falska profeterna.”

Vad menar Jesus? Varför betyder det ve att vara rik, att vara på jakt efter nöjen och att få människors beröm? Därför att när en människa äger dessa ting och hänger sig åt dem, då utestänger hon tjänsten för Gud, som ju är det enda som medför verklig lycka, ur sitt liv. Samtidigt menade Jesus naturligtvis inte att fattigdom, hunger och sorg i sig självt gör en människa lycklig. Däremot ger sådana olyckligt lottade människor ofta gynnsamt gensvar till Jesu undervisning, och på det viset blir de välsignade med verklig lycka.

Därpå riktar sig Jesus till sina lärjungar och säger: ”Ni är jordens salt.” Naturligtvis menar han inte att de är bokstavligt salt. Salt är ett konserveringsmedel. Man hade en stor hög salt vid altaret i Jehovas tempel, för att tjänstgörande präster skulle använda det till att salta offren.

Jesu lärjungar är ”jordens salt” i betydelsen att de har ett konserverande eller bevarande inflytande på människor. Budskapet som de bär ut kommer sannerligen att bevara livet på alla dem som ger gynnsamt gensvar till det! Sådana människors liv kommer att fyllas av egenskaper som beständighet, lojalitet och trofasthet. Det kommer att förhindra allt andligt och moraliskt fördärv i deras liv.

”Ni är världens ljus”, säger Jesus till sina lärjungar. En lampa sätts inte under ett sädesmått, utan på ett lampställ. Jesus säger därför: ”Låt likaså ert ljus lysa inför människorna.” Jesu lärjungar gör detta genom sitt offentliga vittnande såväl som genom att tjäna som lysande exempel på ett handlingssätt som stämmer överens med bibelns principer. Lukas 6:20—26; Matteus 5:3—16.

◆ Vilka är verkligt lyckliga, och varför?

◆ Över vilka uttalas ve, och varför?

◆ På vilka sätt är Jesu lärjungar ”jordens salt” och ”världens ljus”?