Vi bör också hålla i minnet att Jesus instiftade detta firande samma dag som han dog, den 14 nisan enligt den judiska kalendern.a Den dagen inföll påsken, en högtid som skulle påminna judarna om den storslagna befrielse som de hade fått erfara i Egypten på 1500-talet f.v.t. Den gången resulterade offrandet av ett lamm i att de förstfödda bland judarna räddades, när Jehovas ängel slog alla egyptiernas förstfödda. — 2 Moseboken 12:21, 24—27.

Hur hjälper oss detta i vår förståelse av åminnelsefirandet? Den kristne aposteln Paulus skrev: ”Vårt påskoffer, Kristus, har blivit slaktat.” (1 Korinthierna 5:7) Jesu död var ett större påskoffer, som gav mänskligheten möjlighet till en långt större räddning. För de kristna har därför åminnelsen av Kristi död ersatt den judiska påsken. — Johannes 3:16.

Påsken var en årlig högtid, och därför borde Åminnelsen, logiskt sett, också vara det. Den judiska påsken — den dag Jesus dog — inföll alltid på den 14:e dagen i månaden nisan. Minnet av Kristi död bör därför högtidlighållas en gång om året på den kalenderdag som motsvarar den 14 nisan. År 1994 infaller denna dag lördagen den 26 mars, efter solnedgången. Men hur kommer det sig att kristenhetens kyrkor inte firar den här speciella dagen? En kort historisk återblick kommer att besvara den frågan.