Vad är synd?

En synd är en handling, känsla eller tanke som är i strid med Guds normer. I många fall handlar det om att man bryter mot Guds lagar genom att göra något som enligt honom är fel. (1 Johannes 3:4; 5:17) Enligt Bibeln kan synd även innebära att man medvetet struntar i att göra det rätta. (Jakob 4:17)

På Bibelns olika grundspråk betyder orden som översätts med synd ”att missa ett mål”. I den forntida nationen Israel fanns det skickliga soldater som kunde slunga stenar ”utan att missa”. Hade man översatt det ordagrant skulle det ha stått att de slungade stenar ”utan att synda”. (Domarboken 20:16) Att synda innebär alltså att man missar målet och inte når upp till Guds normer.

Eftersom Gud har skapat oss människor har han rätt att fastställa normer för oss. (Uppenbarelseboken 4:11) Vi måste stå till svars inför honom för våra handlingar. (Romarna 14:12)

Är det möjligt att helt undvika att synda?

Nej. I Bibeln sägs det: ”Alla har ju syndat och saknar Guds härlighet.” (Romarna 3:23; 1 Kungaboken 8:46; Predikaren 7:20; 1 Johannes 1:8) Hur kommer det sig?

De första människorna, Adam och Eva, var till en början syndfria. Det berodde på att de var fullkomliga och skapade till Guds avbild. (1 Moseboken 1:27) Men de förlorade sin fullkomlighet när de var olydiga mot Gud. (1 Moseboken 3:5, 6, 17–19) Deras benägenhet att synda gick sedan i arv till deras avkomlingar. (Romarna 5:12) ”I synd är jag född”, sa Israels kung, David. (Psalm 51:7, Svenska Folkbibeln [vers 5 i NV])

Är vissa synder värre än andra?

Ja. I Bibeln sägs det att människorna i staden Sodom ”var onda och syndade svårt” och att deras synd var ”mycket svår”. (1 Moseboken 13:13; 18:20) Här följer tre aspekter som har betydelse för hur allvarlig en synd är.

1. Handlingen. Bibeln varnar oss för sådana allvarliga synder som sexuell omoral, avgudadyrkan, stöld, alkoholmissbruk, utpressning, mord och spiritism. (1 Korinthierna 6:9–11; Uppenbarelseboken 21:8) De här synderna sätts i kontrast till sådant man gör oavsiktligt och av ren obetänksamhet, till exempel att man säger eller gör något som sårar någon annan. (Ordspråksboken 12:18; Efesierna 4:31, 32) Men Bibeln uppmanar oss ändå att aldrig bagatellisera några synder, eftersom de på sikt skulle kunna leda till mer allvarliga synder. (Matteus 5:27, 28)

2. Motivet. Många som syndar har ingen aning om vad Gud förväntar sig av dem. (Apostlagärningarna 17:30; 1 Timoteus 1:13) Bibeln ursäktar inte sådana synder men skiljer dem ändå från avsiktliga överträdelser av Guds lagar. (4 Moseboken 15:30, 31) Avsiktliga synder vittnar om en ond inställning, eller ett ont hjärta, som det uttrycks i Bibeln. (Jeremia 16:12)

3. Omfattningen. Bibeln gör också skillnad på enstaka synder och synder som begås upprepade gånger under en längre tid. (1 Johannes 3:4–8) De som ”med vett och vilja bedriver synd” efter att de lärt sig vad som är rätt kommer så småningom att få en hård men rättvis dom av Gud. (Hebréerna 10:26, 27)

De som gjort sig skyldiga till allvarliga synder kan få starka skuldkänslor. Kung David skrev: ”Mina missgärningar har sköljt över mitt huvud; som en tung börda är de för tunga för mig.” (Psalm 38:4) Men man kan bli uppmuntrad av det Bibeln säger: ”Må den ondskefulle överge sin väg och den man som vållar skada sina tankar; och må han vända om till Jehova, som kommer att vara barmhärtig mot honom, ja till vår Gud, ty han förlåter i rikt mått.” (Jesaja 55:7)