Lördag 13 juni
Den som har byggt allt är Gud. (Hebr. 3:4)
När dina barn blir äldre får de kanske lära sig i skolan att det finns vissa mönster och former som är vanliga i naturen. Till exempel är varje snöflinga formad i ett geometriskt mönster som kallas fraktal. Fraktalmönster finns på fler platser i naturen, men vem har designat de här vackra mönstren? Vem ligger bakom strukturen och den genomtänkta design som vi ser i naturen? Ju mer dina barn tänker på sådana här frågor, desto större är sannolikheten att de blir övertygade om att det finns en skapare. När barnen blir äldre behöver du också hjälpa dem att förstå varför vi ska följa Jehovas vägledning. Du skulle till exempel kunna ställa den här frågan: Om det är Gud som har skapat oss, tror du då att han vet bäst hur vi ska uppföra oss och hur vi ska leva för att bli lyckliga? Sedan kan du förklara att vi får sådan vägledning i Bibeln. w24.12 50:8
Söndag 14 juni
Det rapporteras om sexuell omoral bland er, sådan omoral som inte ens förekommer bland nationerna, nämligen att en man lever ihop med sin fars hustru. (1 Kor. 5:1)
Jehova inspirerade Paulus att skriva ett brev där han förklarade att en broder som hade syndat utan att ångra sig skulle avlägsnas från församlingen. (1 Kor. 5:13) Hur skulle bröderna och systrarna behandla honom? Paulus skrev att de skulle sluta umgås med honom och ”inte ens äta med en sådan” person. (1 Kor. 5:11) Om man äter tillsammans så brukar man ju också sitta och prata, och det leder ofta till att man dras närmare varandra. Paulus anvisning om att inte umgås med honom skulle skydda församlingen från hans dåliga inflytande. (1 Kor. 5:5–7) Dessutom skulle det kanske kunna få honom att inse hur långt bort ifrån Jehova han hade kommit och få honom att känna sig ledsen och vilja ändra sig. w24.08 33:4, 5
Måndag 15 juni
Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde son. (Joh. 3:16)
En dag varje år firade israeliterna försoningsdagen. På den dagen brukade översteprästen offra djuroffer för folkets synder. Djuroffer kunde inte täcka över israeliternas synder helt och hållet, men så länge de offrade de offer som Jehova krävde och ångrade sig var han villig att förlåta dem. (Hebr. 10:1–4) Den anordningen påminde israeliterna om att de var ofullkomliga. Men Jehova har gjort något för att alla människor ska kunna bli fullständigt förlåtna. Han lät sin älskade son bli ”offrad en gång för alla för att bära mångas synder”. (Hebr. 9:28) Jesus gav ”sitt liv till en lösen i utbyte mot många”. (Matt. 20:28) w25.02 6:9, 10