Jeremia

49 Till Ammons söner.+ Detta är vad Jehova har sagt: ”Har Israel inga söner, eller har han ingen arvinge? Hur kommer det sig att Malkam*+ har tagit Gad* i besittning+ och att hans folk har bosatt sig i Israels* städer?”+

2 ”’Därför, se, det kommer dagar’, lyder Jehovas uttalande, ’då jag skall låta krigets larmsignal+ höras mot Ammons söners Rabba;+ och hon skall bli en ruinkulle i en ödslig ödemark,+ och hennes underlydande städer*+ skall sättas i brand av elden.’+

’Och Israel skall ta dem i besittning som har tagit honom i besittning’,+ har Jehova sagt.

3 ’Tjut,+ du Hesbon,+ ty Aj har blivit skövlat! Skrik, ni Rabbas underlydande städer. Bind om er med säckväv.+ Klaga, och ströva omkring bland stenfållorna, ty Malkam skall gå i landsflykt,+ hans präster och hans furstar, allesammans.+ 4 Varför berömmer du dig av lågslätterna, din flödande lågslätt,+ du trolösa dotter, du som förlitar dig på dina skatter+ och säger: ”Vem kan komma mot mig?”’”+

5 ”’Se, jag låter skräck komma över dig’,*+ lyder den suveräne+ Herrens, härarnas Jehovas, uttalande, ’från alla som är runt omkring dig. Och ni skall skingras, var och en åt sitt håll,+ och ingen skall samla dem som flyr.’”

6 ”’Men därefter skall jag låta de fångna av Ammons söner vända tillbaka’,+ lyder Jehovas uttalande.”

7 Till Edom. Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ”Finns det inte längre någon vishet+ i Teman?+ Har råd försvunnit från dem som har förstånd?* Har deras vishet ruttnat?+ 8 Fly!+ Vänd om! Bege er djupt ner för att bo där,+ ni Dedans invånare!+ Ty Esaus ofärd skall jag låta komma över honom, den tid då jag skall vända min uppmärksamhet mot honom.+ 9 Om druvplockare kom till dig, skulle de då inte lämna kvar en efterskörd? Om tjuvar kom om natten, skulle de bara fördärva så mycket de ville.+ 10 Men jag, jag skall klä av Esau naken.+ Jag skall avtäcka hans fördolda platser,+ och ingen skall kunna gömma sig.+ Hans avkomlingar och hans bröder och hans grannar skall skövlas,+ och han skall inte mer vara till.+ 11 Överge dina faderlösa.+ Jag skall bevara dem vid liv, och dina änkor kan förlita sig på mig.”+

12 Ty detta är vad Jehova har sagt: ”Se! Fastän det inte är deras sedvänja att dricka bägaren, skall de ovillkorligen dricka.+ Och skulle du då lämnas alldeles ostraffad? Du skall inte lämnas ostraffad, ty du skall ovillkorligen dricka.”+

13 ”Ty jag har svurit vid mig själv”,+ lyder Jehovas uttalande, ”att Bosra+ skall bli till något man häpnar över,+ till en smälek, till en förhärjning och till en förbannelse; och alla hennes städer skall bli förhärjade platser till oöverskådlig tid.”+

14 Ett meddelande har jag hört från Jehova, och ett sändebud har blivit utsänt bland nationerna: ”Församla er, och kom emot henne, och res er till strid.”+

15 ”Ty se, jag har gjort dig verkligt liten bland nationerna, föraktad bland människorna.*+ 16 Den rysning du framkallade har bedragit dig, ditt hjärtas förmätenhet,+ du som bor i den branta klippans skrymslen och som behärskar kullens höjd. Fastän du bygger ditt näste högt uppe som örnen,+ skall jag störta dig ner därifrån”,+ lyder Jehovas uttalande. 17 ”Och Edom skall bli något man häpnar över.+ Var och en som drar fram vid henne skall stirra häpet och vissla på grund av alla hennes plågor.+ 18 Det skall bli som när Sodom och Gomorra och hennes grannstäder omstörtades”,+ har Jehova sagt, ”ingen skall bo där, och ingen människoson* skall bo i henne som främling.+

19 Se! Någon skall dra upp som ett lejon+ från de stolta snåren längs Jordan till den varaktiga uppehållsorten,+ men i ett ögonblick skall jag få honom att skynda bort från henne.+ Och den som är utvald skall jag sätta över henne. Ty vem är min like,+ och vem kan utmana mig,+ och vem är nu den herde som kan bestå inför mig?+ 20 Därför, hör Jehovas beslut, som han har fattat mot Edom,+ och hans tankar, som han har tänkt ut mot Temans invånare:+ Sannerligen, de små i hjorden skall släpas bort. Sannerligen, på grund av dem skall han låta deras boning bli öde.+ 21 Vid ljudet av deras fall gungar jorden.+ Det hörs ett skri!+ Ljudet av det hörs till och med vid Röda havet.+ 22 Se! Som en örn skall någon stiga upp och slå ner,+ och han skall breda ut sina vingar över Bosra;+ och hjärtat hos Edoms väldiga män skall på den dagen bli som hjärtat hos en kvinna i barnsnöd.”+

23 Till Damaskus:+ ”Hamat+ och Arpad+ har fått skämmas, ty en dålig rapport har de hört. De har upplösts.+ I havet är det oro; det kan inte förbli i ro.+ 24 Damaskus har förlorat modet. Hon har vänt sig om för att fly, och panik har gripit henne.+ Kval och födslovåndor har fattat tag i henne, som hos en barnaföderska.+ 25 Hur kommer det sig att lovprisningens stad inte har blivit övergiven, jublets stad?+

26 Därför skall hennes unga män falla på hennes torg, och alla krigsmännen skall bringas till tystnad på den dagen”,+ lyder härarnas Jehovas uttalande. 27 ”Och jag skall tända en eld på Damaskus mur, och den skall förtära Ben-Hadads boningstorn.”+

28 Till Kedar+ och Hasors+ kungariken, som Nebukadrẹssar, Babylons kung, slog.+ Detta är vad Jehova har sagt: ”Res er, dra upp till Kedar, och skövla Österns söner.+ 29 Deras tält+ och deras småboskapshjordar+ skall bli tagna, deras tältdukar+ och allt deras bohag. Och deras kameler+ skall föras bort från dem. Och de skall ropa till dem: ’Förskräckelse från alla håll!’”+

30 ”Fly, fly undan långt bort; bege er djupt ner för att bo där, ni Hasors+ invånare”, lyder Jehovas uttalande. ”Ty Nebukadrẹssar, Babylons kung,+ har fattat ett beslut mot er och tänkt ut en tanke mot er.”*

31 ”Res er, dra upp mot en sorglös nation,+ som bor i trygghet!”+ lyder Jehovas uttalande.

”Den har inga dörrar och ingen bom. Ensamma bor de.+ 32 Och deras kameler+ skall bli plundringsgods och deras boskapshjordar till byte. Och jag skall sprida dem för alla vindar,+ de som har sitt hår avklippt vid tinningarna;+ och från alla trakter där intill skall jag låta deras ofärd komma”, lyder Jehovas uttalande. 33 ”Och Hasor+ skall bli ett läger för schakaler,+ en ödslig ödemark till oöverskådlig tid. Ingen* skall bo där, och ingen människoson* skall bo i henne som främling.”+

34 Detta är vad som kom som Jehovas ord till profeten Jeremia om Elam+ i början av Sidkịas,+ Judas kungs, regering, och det löd: 35 ”Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ’Se, jag bryter sönder Elams båge,+ deras främsta styrka. 36 Och jag skall låta de fyra vindarna komma över Elam från himlens fyra hörn.+ Och jag skall sprida dem för alla dessa vindar,+ och det skall inte finnas någon nation dit de skingrade+ från Elam* inte skall komma.’”

37 ”Och jag skall sönderkrossa elamiterna inför deras fiender och inför dem som traktar efter deras själ; och jag skall låta en olycka komma över dem, min brinnande vrede”,+ lyder Jehovas uttalande. ”Och jag skall sända svärdet efter dem, tills jag har utrotat dem.”+

38 ”Och jag skall sätta min tron i Elam,+ och jag skall tillintetgöra kungen och furstarna där”, lyder Jehovas uttalande.

39 ”Och det skall ske i dagarnas slutskede+ att jag skall låta Elams fångna vända tillbaka”,+ lyder Jehovas uttalande.