5 Moseboken
26 Och när du till slut kommer in i det land som Jehova, din Gud, ger dig till arvedel och du har tagit det i besittning och bosatt dig i det,+ 2 då skall du ta något av det första+ av all markens frukt, som du skördar från ditt land, som Jehova, din Gud, ger dig, och du skall lägga det i en korg och gå till den plats som Jehova,* din Gud, väljer ut för att låta sitt namn ha sin boning där.+ 3 Och du skall gå till den präst+ som tjänstgör i de dagarna och säga till honom: ’Jag bekräftar i dag för Jehova, din* Gud, att jag har kommit in i det land som Jehova med ed lovade våra förfäder att ge oss.’+
4 Och prästen skall ta korgen ur din hand och sätta ner den inför Jehovas, din Guds, altare. 5 Och du skall ta till orda och säga inför Jehova, din Gud: ’Min far var en aramé som höll på att förgås;*+ och han drog ner till Egypten+ och bodde där som främling med en mycket fåtalig skara;+ men där blev han en stor nation, mäktig och talrik.+ 6 Men egyptierna behandlade oss illa och plågade oss och lade hårt slavarbete på oss.+ 7 Och vi ropade högt till Jehova,* våra förfäders Gud,+ och Jehova hörde så vår röst+ och såg till vår plåga och vår vedermöda och vårt förtryck.+ 8 Slutligen förde Jehova* oss ut ur Egypten med stark hand+ och uträckt arm+ och med stor förskräckelse+ och med tecken och under.+ 9 Sedan förde han oss till denna plats och gav oss detta land, ett land som flödar av mjölk och honung.+ 10 Och nu har jag här fört fram det första av frukten från den mark som Jehova har gett mig.’+
Du skall så sätta ner det inför Jehova, din Gud, och böja dig ner inför Jehova, din Gud.+ 11 Och du skall glädja dig+ över allt det goda som Jehova, din Gud, har gett dig och ditt hushåll, du och leviten och den bofaste främlingen som är i din mitt.+
12 När du är färdig med att ge hela tiondet+ av din avkastning under det tredje året,+ året för tiondet, då skall du ge det* åt leviten, den bofaste främlingen, den faderlöse och änkan, och de skall äta det inom dina portar och bli mätta.+ 13 Och du skall säga inför Jehova, din Gud: ’Jag har tagit ut det som är heligt ur huset, och jag har också gett det åt leviten och den bofaste främlingen, den faderlöse och änkan,+ i överensstämmelse med hela ditt bud som du har gett mig befallning om. Jag har inte överträtt dina bud, inte heller glömt dem.+ 14 Jag har inte ätit av det när jag haft sorg,* och jag har inte fört bort något av det medan jag var oren, och jag har inte gett något av det till någon död. Jag har lyssnat till Jehovas,* min Guds, röst. Jag har gjort i överensstämmelse med allt som du har befallt mig. 15 Blicka ner från din heliga boning,+ himlen, och välsigna ditt folk Israel+ och den jord som du har gett oss, alldeles som du med ed lovade våra förfäder,+ landet som flödar av mjölk och honung.’+
16 Denna dag befaller Jehova, din Gud, dig att följa dessa förordningar och rättsliga beslut,+ och du skall iaktta och följa dem av hela ditt hjärta+ och hela din själ.+ 17 Du har i dag gett Jehova anledning att säga att han skall vara din Gud, när du vandrar på hans vägar och följer hans förordningar+ och hans bud+ och hans rättsliga beslut+ och lyssnar till hans röst.+ 18 Och Jehova har i dag gett dig anledning att säga att du skall vara hans folk, en särskild egendom,+ alldeles som han har lovat dig,+ och att du skall iaktta alla hans bud, 19 och han har sagt att han skall sätta dig högt över alla de andra nationerna som han har frambringat,+ till lovprisning och ryktbarhet och skönhet, när du visar att du är ett folk som är heligt för Jehova, din Gud,+ alldeles som han har lovat.”