53 Fiendens belägring och nöden kommer att bli så svår att du tvingas äta dina egna barn,*+ köttet av de söner och döttrar som Jehova, din Gud, har gett dig.

54 Inte ens den vekaste och känsligaste mannen kommer att ha medkänsla med sin bror eller med sin egen* hustru eller med de barn han har kvar. 55 Han ska inte låta dem få något av köttet från sina barn som han själv tänker äta. För på grund av fiendens hårda belägring och den stora nöden i städerna har han inget annat.+ 56 Och den veka och känsliga kvinnan, hon som aldrig skulle komma på tanken att sätta sina fötter på marken,+ ska inte heller ha någon medkänsla med sin egen* man eller sin son eller sin dotter. 57 Hon ska inte låta dem få något av efterbörden som kommer fram mellan hennes ben eller något av köttet av de barn hon föder. För på grund av fiendens hårda belägring och den stora nöden i städerna kommer hon att äta detta i hemlighet.

3 På nionde dagen i fjärde månaden, när svälten var så svår+ att folket i staden inte hade något att äta,+ 4 bröt man igenom stadsmuren.+ På natten flydde alla soldater genom porten mellan de båda murarna vid kungens trädgård medan kaldéerna omringade staden, och kungen tog vägen mot Ạraba.+ 5 Men kaldéernas armé förföljde kungen, och de hann ifatt honom på Jerikos ökenslätter, och alla hans män övergav honom och skingrades. 6 Kungen greps+ och fördes till Babylons kung i Ribla, och där avkunnade de hans dom. 7 De avrättade Sidkias söner medan han såg på, och Nebukadnẹssar gjorde Sidkia blind. Sedan sattes han i kopparbojor och fördes till Babylon.+

16 Sedan sa han: ”Människoson, jag ska skära av tillgången på mat* i Jerusalem,+ och i svår ångest ska de äta sin uppvägda brödranson,+ och i skräck ska de dricka sin uppmätta vattenranson.+