Ester
3 Efter detta befordrade kung Ahasvẹros Haman,+ agagiten+ Hammedạtas son, och gav honom högre rang än alla de andra furstarna som var hos honom.+ 2 Och alla kungens tjänare som var i kungens port bugade sig och föll ner inför Haman, för det hade kungen befallt. Men Mọrdokaj vägrade att buga sig och falla ner för honom. 3 Så tjänarna i kungens port sa till Mọrdokaj: ”Varför vägrar du lyda kungens befallning?” 4 Dag efter dag ställde de samma fråga, men han lyssnade inte på dem. Då gick de till Haman för att höra om Mọrdokajs beteende skulle tolereras,+ för Mọrdokaj hade berättat för dem att han var jude.+
5 När Haman såg att Mọrdokaj inte bugade sig och inte föll ner för honom blev han rasande.+ 6 Han ville döda Mọrdokaj, men han nöjde sig inte med det, för han hade hört talas om Mọrdokajs folk. Så Haman försökte hitta ett sätt att utrota både Mọrdokaj och hela hans folk, alla judar som fanns i hela Ahasvẹros rike.
7 I första månaden, alltså nisan,* i kung Ahasvẹros 12:e år,+ kastade man pur+ (det vill säga lott) inför Haman för att bestämma en dag och en månad. Lotten föll på den 12:e månaden, adar.*+ 8 Haman sa då till kung Ahasvẹros: ”Det finns ett visst folk som bor utspritt bland folken+ i ditt rikes alla provinser.+ Deras lagar är annorlunda än alla andras, och de följer inte kungens lagar. Det är inte bra för kungen om vi låter dem hållas. 9 Om kungen anser det vara lämpligt, sänd då ut en skrivelse om att de ska utrotas. Jag betalar 10 000 talenter* silver till ämbetsmännen så att de kan lägga det i kungens skattkammare.”*
10 Då tog kungen av sig sin signetring+ och gav den till Haman,+ agagiten+ Hammedạtas son, som var judarnas fiende. 11 Och kungen sa till Haman: ”Du får både silvret och folket du talar om. Gör vad du vill med det.” 12 Då tillkallades de kungliga sekreterarna+ på 13:e dagen i första månaden. De skrev ner+ alla Hamans befallningar till kungens satraper,* till ståthållarna i de olika provinserna och till furstarna över de olika folken. Man skrev till varje provins med dess egna skrivtecken* och till varje folk på dess eget språk. Skrivelsen utfärdades i kung Ahasvẹros namn och förseglades med kungens signetring.+
13 Breven sändes med kurirer till alla kungens provinser. Ordern var att judarna skulle dödas, förgöras och utrotas, både unga och gamla, kvinnor och barn, alla på en och samma dag, den 13:e dagen i 12:e månaden, alltså adar,+ och man skulle lägga beslag på deras ägodelar.+ 14 Skrivelsen skulle gälla som lag i varje provins och offentliggöras för alla folken, så att de skulle vara beredda när den dagen kom. 15 Lagen utfärdades i borgen* Susa,+ och kurirerna gav sig snabbt i väg+ på kungens order. Sedan satte sig kungen och Haman ner för att dricka. Men i staden Susa rådde förvirring.