Femte Moseboken
5 Mose kallade samman hela Israel och sa till dem: ”Lyssna, Israel, till de lagar* och föreskrifter som jag presenterar för er i dag. Ni ska lära er dem och vara noga med att följa dem. 2 Jehova, vår Gud, slöt ett förbund med oss vid Horeb.+ 3 Det var inte med våra förfäder som Jehova slöt detta förbund, utan med oss, alla som står här i dag. 4 Jehova talade ansikte mot ansikte med er på berget, ur elden.+ 5 Jag stod då mellan Jehova och er+ för att förmedla vad Jehova sa, för ni var rädda på grund av elden, och ni gick inte upp på berget.+ Han sa:
6 ’Jag är Jehova, er Gud, som förde er ut ur Egypten, där ni var slavar.*+ 7 Du ska inte ha några andra gudar än mig.*+
8 Du ska inte göra en skulpterad bild+ eller en symbol som liknar något i himlen eller på jorden eller i vattnet. 9 Du ska inte böja dig ner för dem eller förledas att tillbe* dem,+ för jag, Jehova, din Gud, är en Gud som kräver fullständig* hängivenhet.+ Jag låter straffet för dem som hatar mig komma över deras efterkommande ända till tredje och fjärde generationen,+ 10 men dem som älskar mig och håller mina bud visar jag lojal kärlek* i tusen generationer.
11 Du ska inte använda Jehovas, din Guds, namn på ett ovärdigt sätt,+ för Jehova kommer inte att låta någon som använder hans namn på ett ovärdigt sätt komma undan ostraffad.+
12 Fira sabbaten och håll den helig, precis som Jehova, din Gud, har befallt dig.+ 13 Sex dagar ska du arbeta och sköta alla dina sysslor,+ 14 men den sjunde dagen är en sabbat åt Jehova, din Gud.+ Du ska inte utföra något arbete,+ varken du eller din son eller din dotter, varken din slav eller din slavinna, varken din tjur eller din åsna eller dina andra djur eller invandraren som bor i dina städer.*+ Din slav och din slavinna ska få vila precis som du.+ 15 Kom ihåg att du själv var slav i Egypten och att Jehova, din Gud, förde dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm.+ Det är därför Jehova, din Gud, har befallt dig att fira sabbaten.
16 Respektera* din far och din mor,+ som Jehova, din Gud, har befallt dig, så att du kan leva länge och så att det går bra för dig* i det land som Jehova, din Gud, ska ge dig.+
18 Du ska inte begå äktenskapsbrott.*+
20 Du ska inte vittna falskt mot någon.*+
21 Du ska inte ha begär till någon annans hustru.+ Och du ska inte själviskt ha begär till någon annans hus eller åker, slav eller slavinna, tjur eller åsna eller något annat som tillhör honom.’+
22 Det var de här buden* som Jehova gav er när han med hög röst talade till hela folket på berget, ur elden, molnet och det kompakta mörkret,+ och han lade inte till något. Sedan skrev han dem på två stentavlor och gav dem till mig.+
23 Men när ni hade hört rösten ur mörkret, medan berget brann,+ kom alla era stamöverhuvuden och era äldste fram till mig. 24 Och ni sa: ’Jehova, vår Gud, har visat oss sin härlighet och storhet, och vi har hört hans röst ur elden.+ I dag har vi sett att en människa kan höra Gud tala och ändå fortsätta leva.+ 25 Men varför skulle vi riskera att dö? Den mäktiga elden kan ju sluka oss. Om vi hör Jehovas, vår Guds, röst igen kommer vi att dö. 26 För vilken människa har hört den levande Guden tala ur elden, som vi har gjort, och ändå fått fortsätta leva? 27 Du kan gå fram och lyssna på allt som Jehova, vår Gud, säger. Sedan kan du berätta för oss allt vad Jehova, vår Gud, har sagt till dig, så ska vi lyssna och lyda.’+
28 Jehova hörde vad ni sa, så Jehova sa till mig: ’Jag har hört vad folket har sagt till dig, och de har rätt i det de säger.+ 29 Tänk om deras hjärtan alltid kunde vara inställda på att ha djup respekt för mig+ och hålla alla mina bud!+ Då skulle det gå bra för dem och deras barn, för all framtid.+ 30 Gå och säg till dem: ”Gå tillbaka till era tält.” 31 Men du ska stanna här hos mig, så ska jag berätta vilka bud, föreskrifter och lagar som du ska lära dem och som de ska följa i det land jag ger dem som egendom.’ 32 Och ni ska vara noga med att göra precis som Jehova, er Gud, har befallt er+ och inte vika av vare sig åt höger eller åt vänster.+ 33 Ni ska helt och fullt vandra på den väg som Jehova, er Gud, har gett befallning om,+ så att det går bra för er och ni får ett långt liv i det land som ni ska inta.+