Psalmerna
74 Varför, Gud, har du förkastat oss för evigt?+
Varför flammar* din vrede mot fåren på din betesmark?+
Kom ihåg Sions berg, där du bodde.+
3 Gå till platsen med eviga ruiner.+
Fienden har förstört allt på den heliga platsen.+
4 Dina fiender hördes ryta inne på din mötesplats.*+
Där satte de upp sina egna standar.
5 De drog fram som män med yxor i en tät och snårig skog.
6 De högg sönder alla snidade verk+ med yxor och järnspett.
7 De satte eld på din helgedom.+
De skändade den heliga boning som bär ditt namn och jämnade den med marken.
8 Både de och deras barn* tänkte:
”Alla platser i landet där Gud tillbes* ska brännas.”
9 Det ges inga tecken åt oss,
det finns inga profeter längre,
och ingen av oss vet hur länge det ska vara så.
10 Hur länge, Gud, ska motståndaren få håna?+
Ska fienden få behandla ditt namn respektlöst för evigt?+
11 Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand?+
Dra fram den ur din mantel* och gör slut på dem.
16 Dig tillhör dagen och även natten.
Du skapade ljuset* och solen.+
18 Jehova, tänk på hur fienden hånar dig
och hur ett dåraktigt folk behandlar ditt namn respektlöst.+
19 Låt inte vilddjuren ta din turturduvas liv.
Glöm inte ditt plågade folk för alltid.
20 Tänk på förbundet,
för alla jordens mörka platser hemsöks av våld.
22 Träd fram, Gud, och försvara din sak.
Kom ihåg hur dårarna smädar dig hela dagen.+
23 Glöm inte vad dina fiender säger.
Oljudet från dem som trotsar dig stiger högre och högre.