Andra Kungaboken

10 Ahab+ hade 70 söner i Samaria. Så Jẹhu skrev brev som han skickade till Samaria, till Jịsreels furstar, de äldste+ och dem som var förmyndare över Ahabs barn* och sa: 2 ”Ni har er herres söner hos er, och ni har stridsvagnarna, hästarna, en befäst stad och vapen. När ni får det här brevet 3 ska ni välja ut den som är bäst och mest lämpad* av er herres söner och låta honom sätta sig på sin fars tron. Strid sedan för er herres hus.”

4 Men de blev väldigt rädda och sa: ”Inte ens två kungar klarade av att försvara sig mot honom,+ så hur skulle vi kunna göra det?” 5 Så den ansvarige för palatset, stadens högste styresman, de äldste och förmyndarna sände följande meddelande till Jẹhu: ”Vi är dina tjänare, och vi kommer att göra allt som du säger till oss. Vi ska inte göra någon till kung. Gör det du tycker är bäst.”

6 Då skrev Jẹhu ett brev till: ”Om ni står på min sida och vill lyda mig, så hugg huvudena av er herres söner och kom med dem till mig i Jịsreel i morgon vid den här tiden.”

Kungens 70 söner var hos de framträdande män i staden som hade hand om deras uppfostran. 7 Och så fort de fick brevet tog de kungens söner och dödade dem, 70 män.+ Sedan lade de deras huvuden i korgar och skickade dem till honom i Jịsreel. 8 Budbäraren kom in till Jẹhu och berättade: ”De har fört hit kungasönernas huvuden.” Då sa han: ”Lägg dem i två högar vid stadsporten och låt dem ligga där tills i morgon.” 9 När han gick ut på morgonen ställde han sig inför hela folket och sa: ”Ni är oskyldiga.* Det var jag som konspirerade mot min herre och dödade honom.+ Men vem har slagit ihjäl alla dessa? 10 Ni ser att varje ord från Jehova som Jehova har uttalat mot Ahabs hus kommer att uppfyllas.*+ Jehova har utfört det han har sagt genom sin tjänare Elia.”+ 11 Sedan slog Jẹhu ihjäl alla som var kvar av Ahabs hus i Jịsreel, och också alla hans framträdande män, hans vänner och hans präster.+ Han lät ingen av dem överleva.+

12 Därefter gav han sig i väg till Samaria. Längs vägen låg huset där herdarna brukade klippa sina får.* 13 Där träffade Jẹhu bröderna till Ahạsja,+ Judas kung. Han frågade: ”Vilka är ni?” ”Vi är Ahạsjas bröder”, svarade de, ”och vi är på väg ner för att höra hur det står till med kungens och änkedrottningens söner.” 14 Då sa han: ”Grip dem levande!” Så de grep dem och dödade dem vid husets cistern. Sammanlagt dödades 42 män, inte en enda slapp undan.+

15 Sedan gav han sig av därifrån och träffade på Jehonạdab,+ Rekabs+ son, som kom för att möta honom. Jẹhu hälsade på* honom och frågade: ”Stöder du mig helhjärtat,* precis som jag stöder dig helhjärtat?”

”Ja, det gör jag”, svarade Jehonạdab.

”Räck mig handen i så fall.”

Han räckte honom handen, och Jẹhu drog upp honom i vagnen 16 och sa: ”Följ med nu och se min hängivenhet för Jehova.”*+ Så Jehonạdab fick åka med i hans stridsvagn. 17 När Jẹhu kom till Samaria slog han ihjäl alla som var kvar där av Ahabs hus tills han hade utplånat dem,+ enligt Jehovas ord till Elia.+

18 Jẹhu samlade hela folket och sa: ”Ahab dyrkade Baal lite,+ men Jẹhu ska dyrka honom mycket. 19 Samla därför Baals alla profeter+ och präster+ och alla som dyrkar honom. Se till att ingen saknas, för jag ska ordna ett stort slaktoffer åt Baal. Den som saknas kommer inte att få överleva.” Men det här var en listig plan av Jẹhu för att utplåna alla baalsdyrkare.

20 Jẹhu fortsatte: ”Utropa* en högtidlig sammankomst åt Baal.” Då gjorde de det. 21 Sedan sände Jẹhu bud över hela Israel, och alla baalsdyrkare kom. Inte en enda uteblev. De gick in i baalstemplet,*+ och templet fylldes av folk från den ena änden till den andra. 22 Han sa till den som ansvarade för klädkammaren: ”Ta fram dräkter åt alla baalsdyrkare.” Då tog han fram dräkterna åt dem. 23 Sedan gick Jẹhu och Jehonạdab,+ Rekabs son, in i baalstemplet. Och han sa till baalsdyrkarna: ”Se noga efter så att det inte finns någon som tillber Jehova här, utan bara sådana som tillber Baal.” 24 Till slut gick de för att frambära slaktoffer och brännoffer. Jẹhu hade posterat 80 man utanför och sagt: ”Om någon låter en enda man som jag lämnar i er hand komma undan får han betala med sitt eget liv.”

25 Så fort man hade framburit brännoffret sa Jẹhu till vakterna* och adjutanterna: ”Gå in och slå ihjäl dem! Låt inte en enda komma undan.”+ Så vakterna och adjutanterna dödade dem med svärd och kastade ut dem, och de tog sig ända till baalstemplets inre helgedom.* 26 Sedan förde de ut de heliga stoderna+ ur baalstemplet och brände upp dem.+ 27 De rev ner den heliga baalsstoden,+ och de rev också ner baalstemplet+ och gjorde det till en latrin, som det är än i dag.

28 Alltså utrotade Jẹhu Baal ur Israel. 29 Men Jẹhu fortsatte med de synder som Jerọbeam, Nebats son, fick Israel att begå, nämligen att tillbe guldkalvarna som fanns i Betel och i Dan.+ 30 Då sa Jehova till Jẹhu: ”Du gjorde det som var bra och rätt i mina ögon när du genomförde min vilja mot Ahabs hus.+ Därför ska fyra generationer av dina söner sitta på Israels tron.”+ 31 Men Jẹhu brydde sig inte om att följa Jehovas, Israels Guds, lag av hela sitt hjärta.+ Han slutade inte upp med de synder som Jerọbeam hade fått Israel att begå.+

32 I de dagarna började Jehova stycka av* Israel bit för bit. Hạsael anföll israeliterna i hela deras område:+ 33 från Jordan och österut, alltså hela Gileads land, där gaditerna, rubeniterna och manassiterna bor,+ och från Ạroer, som ligger vid Arnons dal,* till Gilead och Basan.+

34 Och Jẹhus historia i övrigt, alla hans bedrifter och hans storhet, har nedtecknats i krönikan över Israels kungars historia. 35 Jẹhu gick till vila hos sina förfäder, och man begravde honom i Samaria, och hans son Jehoạhas+ efterträdde honom som kung. 36 Jẹhu regerade 28 år över Israel i Samaria.