Femte Moseboken
29 Detta är orden i det förbund som Jehova befallde Mose att ingå med Israels folk i Moab, utöver det förbund som han ingick med dem vid Horeb.+
2 Mose kallade samman hela Israel och sa till dem: ”Ni har själva sett allt vad Jehova gjorde i Egypten med farao, alla hans tjänare och hela hans land,+ 3 de stora straffdomar* som ni såg, de stora tecknen och underverken.+ 4 Men fram till denna dag har Jehova inte gett er ett hjärta som kan förstå, ögon som kan se och öron som kan höra.+ 5 ’Under de 40 år jag ledde er genom vildmarken+ blev varken era kläder eller era sandaler utslitna.+ 6 Ni åt inget bröd, och ni drack inte vin eller andra drycker med alkohol. Jag tog hand om er, för att ni skulle inse att jag är Jehova, er Gud.’ 7 Till slut kom ni hit till den här platsen. Och Sihon, kungen i Hesbon,+ och Og, kungen i Basan,+ drog ut i strid mot oss, men vi besegrade dem.+ 8 Sedan tog vi deras land och gav det som egendom* åt rubeniterna, gaditerna och halva Manasses stam.+ 9 Ni ska därför hålla orden i detta förbund och leva efter dem. Då kommer allt ni gör att lyckas.+
10 Ni står alla i dag inför Jehova, er Gud: era stamöverhuvuden, era äldste, era förmän, alla män i Israel, 11 era barn, era hustrur+ och invandrarna+ som finns i lägret, från den som samlar er ved till den som hämtar upp ert vatten. 12 Ni är här för att träda in i Jehovas, er Guds, förbund, det edsförbund som Jehova, er Gud, ingår med er i dag.+ 13 Genom detta ska han göra er till sitt folk,+ så att han kan bli er Gud,+ precis som han har lovat er och precis som han lovade era förfäder Abraham,+ Isak+ och Jakob.+
14 Det är inte bara med er som jag sluter det här edsförbundet, 15 utan det är både med dem som står här tillsammans med oss i dag inför Jehova, vår Gud, och med dem som inte är tillsammans med oss i dag. 16 (Ni vet ju själva hur vi hade det i Egypten och hur vi tågade fram bland olika folk på vår vandring.+ 17 Och ni såg de vidriga avgudar som de hade, avskyvärda avgudar*+ av trä och sten, silver och guld.) 18 Se till att det inte finns någon bland er i dag, man eller kvinna, släkt eller stam, som vänder sitt hjärta bort från Jehova, vår Gud, och börjar tillbe* dessa folks gudar.+ Det får inte finnas någon rot bland er som frambringar giftig frukt och malört.*+
19 Men om någon hör orden i denna ed och övermodigt tänker: ’Det kommer att gå bra för mig även om jag följer mitt eget hjärta’, vilket skulle förstöra allt* på hans väg, 20 då ska Jehova inte förlåta honom.+ I stället ska Jehovas stora vrede flamma upp mot den mannen, och alla de förbannelser som är skrivna i denna bok ska drabba honom.+ Och Jehova ska utplåna hans namn från jordens yta.* 21 Jehova ska avskilja honom från alla Israels stammar och låta honom drabbas av olycka, i enlighet med alla förbundets förbannelser som står skrivna i denna lagbok.
22 Den kommande generationen, era barn, och utlänningen som kommer från ett avlägset land ska se plågorna över landet, de katastrofer som Jehova har låtit det drabbas av, 23 svavel och salt och eld, så att det varken går att så eller få något att gro i landet och så att ingenting kan växa där, en ödeläggelse som liknar den i Sodom, Gomorra,+ Adma och Sẹbojim,+ som Jehova förstörde i sin vrede och sitt raseri. 24 Då kommer de och alla folk att undra: ’Varför har Jehova gjort så här mot detta land?+ Varför flammade hans vrede upp?’ 25 Och de ska få till svar: ’Det var för att de övergav det förbund+ som Jehova, deras förfäders Gud, slöt med dem när han förde dem ut ur Egypten.+ 26 De började tillbe andra gudar och böjde sig ner för dem, gudar som de inte kände och som han inte hade gett dem lov att tillbe.*+ 27 Då flammade Jehovas vrede upp mot landet, och han lät alla de förbannelser som står skrivna i denna bok drabba det.+ 28 I vrede, raseri och ursinne ryckte Jehova upp dem ur deras jord+ och förvisade dem till ett annat land, där de är än i dag.’+
29 Det som är dolt tillhör Jehova, vår Gud,+ men det som har uppenbarats tillhör oss och våra avkomlingar för evigt, så att vi kan följa alla ord i denna lag.+