Domarboken

20 Alla män i Israel, från Dan+ till Beershẹba och från Gilead,+ drog ut, och de församlades* inför Jehova i Mispa.+ 2 Och ledarna för folket, för alla Israels stammar, intog sina platser i Guds folks församling. Det fanns 400 000 fotsoldater beväpnade med svärd.+

3 Och benjaminiterna fick höra att männen i Israel hade dragit upp till Mispa.

Männen i Israel sa: ”Berätta för oss hur det här fruktansvärda gick till.”+ 4 Då svarade leviten,+ den mördade kvinnans man: ”Jag och min bihustru kom till Gịbea+ i Benjamin för att övernatta där. 5 Och invånarna* i Gịbea ville komma åt mig, och därför omringade de huset under natten. De tänkte döda mig, men i stället våldtog de min bihustru så att hon dog.+ 6 Så jag tog min bihustrus kropp och styckade den och skickade delarna till alla områden i Israel,+ eftersom man hade begått en skamlig och kränkande handling i Israel. 7 Alla ni israeliter, kom nu med förslag på vad som ska göras.”+

8 Då reste sig folket som en man och sa: ”Ingen av oss ska gå till sitt tält eller återvända till sitt hus. 9 Så här ska vi göra: Vi ska dra lott+ och sedan gå till anfall mot Gịbea. 10 Vi ska ta 10 män av 100 från alla Israels stammar och 100 av 1 000 och 1 000 av 10 000. De ska skaffa proviant till armén, så att den kan dra upp mot invånarna i Gịbea i Benjamin, eftersom de har begått en kränkande handling i Israel.” 11 Alltså gick männen i Israel samman mot staden som en man.

12 Sedan skickades män från Israels stammar till alla som tillhörde Benjamins stam, och de sa: ”Vad är det för en fruktansvärd handling som har begåtts hos er? 13 Lämna ut de onda männen från Gịbea,+ så att vi kan döda dem och rensa bort det som är ont ur Israel.”+ Men benjaminiterna vägrade lyssna på sina israelitiska bröder.

14 I stället samlades benjaminiterna från de andra städerna och kom till Gịbea för att gå ut i krig mot Israels män. 15 Den dagen mönstrade Benjamins städer 26 000 man beväpnade med svärd, förutom 700 utvalda män från Gịbea. 16 I armén fanns det 700 utvalda män som var vänsterhänta, och alla kunde slunga en sten mot ett hårstrå utan att missa.

17 Israeliterna, benjaminiterna undantagna, mönstrade 400 000 man med svärd,+ alla erfarna soldater. 18 Israels folk bröt upp och gav sig av till Betel för att rådfråga Gud.+ De frågade: ”Vem av oss ska ta ledningen i kriget mot benjaminiterna?” Och Jehova svarade: ”Juda ska ta ledningen.”

19 På morgonen bröt israeliterna upp och belägrade Gịbea.

20 Israeliterna drog nu ut i krig mot benjaminiterna och ställde upp sig i stridsformering vid Gịbea. 21 Då kom benjaminiterna ut från Gịbea, och den dagen dödade de 22 000 israeliter. 22 Men Israels armé visade mod och ställde återigen upp sig i stridsformering på samma plats som första dagen. 23 Israeliterna gick i väg och grät inför Jehova ända till kvällen och frågade Jehova: ”Ska vi anfalla våra bröder, folket i Benjamin, igen?”+ Då sa Jehova: ”Dra upp mot dem.”

24 Så på andra dagen gick israeliterna till anfall mot benjaminiterna. 25 Men benjaminiterna drog ut från Gịbea för att möta dem, och den dagen dödade de ytterligare 18 000 israeliter,+ alla beväpnade med svärd. 26 Då gick alla Israels män i väg till Betel och grät och satt inför Jehova.+ De fastade+ ända till kvällen och offrade brännoffer+ och gemenskapsoffer+ inför Jehova, 27 och de rådfrågade Jehova.+ (Det var där den sanne Gudens förbundsark fanns på den tiden, 28 och Pịnehas,+ son till Eleạsar, Arons son, tjänstgjorde* inför den i de dagarna.) De frågade: ”Ska vi gå till anfall igen mot våra bröder, männen i Benjamin, eller ska vi ge upp?”+ Jehova svarade: ”Dra upp, för i morgon ska jag ge er segern.” 29 Då lade israeliterna män i bakhåll+ runt Gịbea.

30 På tredje dagen drog israeliterna upp mot benjaminiterna, och de ställde upp sig i stridsformering mot Gịbea precis som de andra gångerna.+ 31 När benjaminiterna drog ut för att möta armén lockades de bort från staden.+ Och precis som de andra gångerna gick de till anfall och dödade några israeliter på landsvägarna – den ena vägen går upp till Betel och den andra till Gịbea. Omkring 30 män låg döda på marken.+ 32 Då sa benjaminiterna: ”Vi besegrar dem den här gången också.”+ Men israeliterna sa: ”Vi drar oss tillbaka och lockar bort dem från staden och ut på landsvägarna.” 33 Sedan bröt alla Israels män upp från sina platser och ställde upp sig i stridsformering vid Baal-Tamar, medan de israeliter som låg i bakhåll gick till anfall från sina platser i närheten av Gịbea. 34 Alltså ryckte 10 000 utvalda män ur hela Israel fram mot Gịbea, och striden blev hård. Och benjaminiterna insåg inte att katastrofen snart var ett faktum.

35 Jehova lät Israel besegra Benjamin,+ och den dagen dödade israeliterna 25 100 benjaminiter, alla beväpnade med svärd.+

36 När benjaminiterna såg att israeliterna drog sig tillbaka trodde de att segern var deras.+ Men i själva verket drog sig israeliterna tillbaka för att de visste att det låg män i bakhåll mot Gịbea.+ 37 Männen i bakhållet agerade snabbt och stormade fram mot Gịbea. Sedan spred de ut sig och dödade stadens invånare med svärd.

38 Nu hade Israels män kommit överens med dem som låg i bakhållet att de skulle låta en röksignal stiga upp från staden.

39 När israeliterna drog sig tillbaka anföll och dödade männen från Benjamin omkring 30 israeliter.+ Och de sa: ”Vi kommer att besegra dem, precis som i den förra striden.”+ 40 Men röken började stiga som en pelare från staden. Och männen från Benjamin vände sig om och fick se att hela staden stod i lågor. 41 Då gjorde Israels män helt om, och Benjamins män blev skräckslagna, för de insåg att olyckan hade drabbat dem. 42 Därför flydde de för Israels män i riktning mot vildmarken. Men de kom ändå inte undan striden, för nu anfölls de även av männen som kom ut från städerna. 43 De omringade benjaminiterna och förföljde dem skoningslöst. De krossade dem på en plats alldeles öster om Gịbea. 44 Så stupade 18 000 man från Benjamin, alla skickliga krigare.+

45 Männen från Benjamin vände om och flydde in i vildmarken mot Rimmonklippan.+ Och israeliterna dödade* 5 000 av dem på landsvägarna, och de förföljde dem ända till Gidom och dödade ytterligare 2 000 man. 46 Den dagen stupade sammanlagt 25 000 benjaminiter, alla skickliga krigare beväpnade med svärd.+ 47 Men 600 man flydde till Rimmonklippan i vildmarken, och där stannade de i fyra månader.

48 Och Israels män vände tillbaka mot benjaminiterna och slog dem som var i städerna med svärd, både människor och boskap, alla som var kvar. Och de satte dessutom eld på alla städer de kom till.