En bön av den nedstämde, när han är förtvivlad och utgjuter sin oro inför Jehova.+
102 Hör min bön, Jehova,+
låt mitt rop om hjälp nå fram till dig.+
2 Dölj inte ditt ansikte för mig när jag är förtvivlad.+
Böj dig ner och lyssna till mig.
Skynda dig att svara när jag ropar.+
3 För mina dagar försvinner som rök,
och benen i mitt inre glöder som en ugn.+
4 Mitt hjärta är förtorkat, det har vissnat som gräs,+
för jag glömmer att äta min mat.
5 Jag jämrar mig högt,+
min kropp är bara skinn och ben.+
6 Jag liknar pelikanen i vildmarken,
jag är som en liten uggla bland ruiner.
7 Jag ligger sömnlös,
jag är som en ensam fågel på taket.+
8 Dagen lång smädas jag av mina fiender.+
De hånar mig och använder mitt namn som en förbannelse.
9 Jag äter aska som bröd,+
och min dryck blandas med tårar+
10 på grund av din vrede och förbittring,
för du har lyft upp mig bara för att kasta bort mig.
11 Mina dagar bleknar bort som skuggan,+
jag vissnar som gräs.+
12 Men du består för evigt, Jehova,+
och ditt rykte ska bestå i alla generationer.+
13 Du kommer att träda fram och vara barmhärtig mot Sion,+
för det är dags att visa Sion godhet,+
ja, tiden är inne.+
14 För dina tjänare gläder sig över Sions stenar,+
till och med gruset tycker de om.+
15 Nationerna kommer att respektera ditt namn, Jehova,
alla jordens kungar din storhet.+
16 För Jehova ska bygga upp Sion,+
han ska visa sig i sin prakt.+
17 Han kommer att lyssna till de behövandes bön,+
deras bön avvisar han inte.+
18 Detta skrivs ner för den kommande generationen,+
så att det folk som ännu inte har blivit till kommer att lovprisa Jah.
19 För han blickar ner från sin heliga höjd,+
från himlen betraktar Jehova jorden,
20 för att höra fångens suckan,+
för att frige de dödsdömda,+
21 för att Jehovas namn ska förkunnas i Sion+
och hans lov i Jerusalem,
22 när folk och riken
samlas för att tjäna Jehova.+
23 Han berövade mig min kraft i förtid,
han förkortade mina dagar.
24 Jag sa: ”Min Gud,
ryck inte bort mig mitt i livet,
du som lever under alla generationer.+
25 För länge sedan lade du jordens grund,
och himlen är dina händers verk.+
26 De kommer att förgås, men du består.
Som kläder ska de slitas ut,
som en klädnad ska du byta ut dem, de ska försvinna.
27 Men du är densamme, och dina år tar aldrig slut.+
28 Dina tjänares barn ska bo i trygghet,
och deras efterkommande ska alltid stå inför dig.”+