Psalmerna

44 Gud, med våra egna öron har vi hört det,

våra förfäder har berättat för oss+

om allt det du gjorde på deras tid,

i forna dagar.

 2 Med din kraft* fördrev du andra folk+

och lät våra förfäder slå sig ner där i stället.+

 3 Det var inte med sitt eget svärd de intog landet,+

det var inte i egen kraft de segrade,+

utan det var tack vare din högra hand+ och din kraft och din ynnest,*

för du hade starka känslor för dem.+

 5 Med din hjälp ska vi driva tillbaka våra motståndare,+

i ditt namn ska vi besegra dem som reser sig mot oss.+

 6 För jag förlitar mig inte på min båge,

mitt svärd kan inte rädda mig.+

 7 Det var du som räddade oss från våra motståndare,+

du som förödmjukade dem som hatar oss.

 8 Gud, vi vill lovsjunga dig dagen lång,

prisa ditt namn för evigt. (Selah)

 9 Men nu har du stött bort oss och förödmjukat oss,

och du drar inte ut med vår armé.

10 Du låter fienden driva oss på flykt,+

de som hatar oss plundrar oss.

11 Du låter oss bli uppätna som får,

du har skingrat oss bland nationerna.+

12 Du säljer ditt folk för nästan ingenting,+

du gör ingen vinst på försäljningen.

13 Du gör oss till åtlöje för våra grannar,

vi blir till spott och spe för dem omkring oss.

14 Du får nationerna att förakta oss,*+

vi blir något som folk skakar på huvudet åt.

15 Jag känner mig förödmjukad dagarna i ända,

skammen väller över mig,

16 när jag hör deras kränkningar och hån,

när fienden hämnas.

17 Trots att vi har utsatts för allt detta har vi inte glömt dig,

vi har inte svikit ditt förbund.+

18 Vårt hjärta har inte kommit på avvägar,

våra steg har inte lämnat din stig.

19 Men du har krossat oss där schakalerna bor,

du har omslutit oss med tätt mörker.

20 Om vi hade glömt vår Guds namn

eller om vi hade bett* till en främmande gud,

21 skulle då inte Gud ha märkt det?

22 För din skull blir vi dödade hela dagen,

vi betraktas som får som ska slaktas.+

25 Vi har ju tvingats ner i stoftet,

vi ligger tryckta mot marken.+