Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g71 8/4 s. 7
  • Hur ett ägg blir till

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Hur ett ägg blir till
  • Vakna! – 1971
  • Liknande material
  • Kycklingen – vanlig och omtyckt
    Vakna! – 2001
  • Fågelägget
    Vakna! – 2011
  • Äggläggare som återspeglar vishet
    Vakna! – 1986
  • Strutsägget – rena rama underverket
    Vakna! – 2002
Mer
Vakna! – 1971
g71 8/4 s. 7

Hur ett ägg blir till

HAR du någonsin tänkt på hur ett ägg blir till? Det är en ganska komplicerad men ändå välordnad process som är mycket fängslande.

Äggets utveckling äger rum i äggstocken och äggledaren. Hönor har bara en äggstock, på vänstra sidan, men en del vilda fåglar har två äggstockar och äggledare. En hönas äggstock liknar en druvklase med sina talrika äggceller i olika utvecklingsstadier. Det största antalet äggceller man någonsin funnit hos en höna är 3.065, och det största antal ägg man sett en höna lägga under sin livstid sägs vara 1.515 stycken på åtta år.

Det tar ungefär tjugofyra timmar för en höna att producera ett ägg. På mindre än en timme sedan en höna har lagt ett ägg når en ny gula full storlek och består då av sex olika lager. Hos vilda fåglar beror det sjätte lagret på om någon hane är närvarande. Om det inte finns någon hane till hands, kan honan inte frambringa något ägg. Tamhöns däremot kan hålla på med att lägga ägg utan att de någonsin har sett en tupp.

Kan det finnas något syfte med detta? Ja, det kan det verkligen. Ändamålet med att vilda fåglar lägger ägg är att de skall fortplanta sin art, och därför måste hanen vara med, så att de kan para sig. Men tamhöns lägger också ägg för människans konsumtion, och för detta syfte behövs det inte någon hane.

Så snart gulan är färdigbildad eller mogen lämnar den follikeln, som hänger fast vid äggstocken, och fångas upp av ovidukten eller äggledaren, vilken består av flera olika avdelningar. I den första avdelningen, som kallas infundibulum, befruktas ägget om hönan har parat sig. Det stannar emellertid bara några minuter i denna avdelning; sedan fortsätter det till nästa avdelning, som kallas magnum. Medan ägget rör sig genom denna avdelning fogas vitan till i sammanlagt fyra lager ovanpå varandra. Denna process tar omkring fyra timmar. Vid det laget har ägget nått till nästa avdelning, isthmus, där två skalhinnor, en inre och en yttre, fogas till för att täcka äggviteskikten.

Dessa två hinnor blir färdiga på ungefär en timme och tio minuter, och därefter når ägget uterus eller äggbehållaren, där det stannar i omkring nitton timmar. När ägget först försågs med sin yttre och inre skalhinna, passade de precis, men snart börjar de töja ut sig och sitta slappare. Av den anledningen går de fem första timmarna i äggbehållaren åt till att fylla upp dessa hinnor med vatten och mineralämnen. Under de nästföljande fjorton timmarna överdras ägget med flera olika skalskikt. Därefter får ägget sitt yttersta skikt, kutikulan, som ger det dess karakteristiska färg. Ägget fortsätter sedan till slidan, varpå honan lägger sitt ägg.

Vid det här laget kanske du undrar: Vem har lärt hönan hur hon skall framställa ett ägg? Hur kan hon veta hur länge ägget måste stanna i varje avdelning?

Produktionen av äggskal blir också en riktig utmaning för hönan. En värphönas blod innehåller aldrig mer än 25 milligram kalcium (hönor som inte värper och tuppar har bara omkring en tredjedel så mycket), men medan hönan producerar ett äggskal använder hon 125 milligram per timme. Men var får hon detta extra kalcium ifrån? Den ursprungliga källan är naturligtvis den mat hon äter. Hon suger upp kalcium från tarmkanalen, men hon kan ändå inte suga upp det därifrån så hastigt som hon behöver det.

Vad gör hon då? Hon hämtar det från kalciumreserver i ett visst slag av ben som finns inne i hålrummen i största delen av hennes vanliga skelett. Denna speciella bentyp finns inte hos tuppar eller hos hönor som är för unga eller for gamla att lägga ägg. Detta system är så effektivt att en höna, om hennes diet innehåller mycket litet kalcium, på en dag kan mobilisera ända upp till 10 procent av allt kalcium som finns i hennes benstomme. Men om dieten fortsätter att innehålla för litet kalcium, kan hon inte fortsätta med detta och kompenserar det till att börja med genom att lägga ägg med tunnare skal. Om denna allvarliga kalciumbrist i födan håller i sig, slutar hönan att värpa över huvud taget i stället för att lägga ägg utan skal. Vem har lärt henne hur hon skall få extra ben, så att hon har tillräckligt med kalcium till äggskalen?

Det är verkligen intressant att lägga märke till hur ett hönsägg blir till. Här ser man sannerligen bevis på planläggning och vishet. Det är ett av den synliga skapelsens oräkneliga under som vittnar om en allvis och allsmäktig Skapare, vilken bibeln identifierar som Jehova Gud.

    Svenska publikationer (1950–2025)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela