Tornborgen i Crest

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I FRANKRIKE

HISTORISKA borgar förekommer i alla möjliga former och storlekar och har tjänat många syften. Somliga byggdes som skydd vid strategiska platser, och andra användes som fängelser, men i dag är de flesta av dem turistattraktioner. Den borg som dominerar den lilla staden Crest vid floden Drômes strandsluttningar i sydöstra Frankrike har tjänat alla dessa tre syften.

Borgen i Crest är imponerande stor, och det gör att man kan se den på långt håll. Dess nordöstra fasad är 52 meter hög, och därmed är den en av Frankrikes högsta tornborgar. Därifrån kan man få en praktfull panoramavy över bergskedjan Vercors utlöpare, Ardèchebergen och Rhônedalen.

Hur borgen har kommit till är inte riktigt klarlagt, men till en början tjänade den som fästning. Under albigenserkriget på 1200-talet intogs borgen av Simon de Montforts katolska trupper med katolska biskopars bistånd. Den användes sedan som en bas för kriget mot albigenserna.

Under hugenottkrigen (1562–1598) attackerades kastellet vid flera tillfällen av protestanterna, men det intogs aldrig. Borgen undgick med knapp nöd att förstöras 1633, när allt utom de starkaste och mest befästa delarna demolerades på order av kung Ludvig XIII. Från och med då användes den som fängelse för såväl vanliga brottslingar som motståndare till monarkin samt hugenotter. Dessa franska protestanter fängslades under den period då ediktet i Nantes, som hade fått till stånd ett visst mått av religiös tolerans i Frankrike, steg för steg sköts åt sidan. På fängelseväggarna kan man fortfarande se en del av dessa religiösa fångars klotter.

I dag är borgen i Crest ett historiskt monument som i snitt tar emot 30.000 besökare varje år. År 1998 fanns den med i samband med de evenemang som anordnades för att uppmärksamma 400-årsminnet av ediktet i Nantes. Dess väggar ger grymma påminnelser om vad som kan ske när ett klimat av religiös intolerans får utvecklas.