KIBROT-HATTAAVA
[Kịbrot-Hattaava] Betyder ”begärets (lystnadens) gravplatser”.
En av israeliternas lägerplatser i vildmarken. Här gav ”den blandade skaran” uttryck åt en självisk längtan efter maten i Egypten. (4Mo 11:4; 33:16, 17; 5Mo 9:22) Platsen identifieras i allmänhet med Ruays al-Eberij, som ligger ungefär halvvägs mellan Jabal Musa (som traditionellt har ansetts vara berget Sinai) och Haserot. Genom ett underverk skaffade Jehova fram så många vaktlar att det skulle räcka en månad åt hela lägret. (4Mo 11:19, 20, 31) Men folket var så girigt att ”den som samlade minst samlade tio homer” (2 200 l). Skildringen lyder: ”Köttet var ännu mellan deras tänder – det var ännu inte tuggat – när ... Jehova riktade ett slag mot folket, så att det blev ett stort manfall.” Det är möjligt att detta inte skall uppfattas bokstavligt, som att de drabbades av ett slag innan de hade tuggat färdigt, utan att det betyder att det hände innan hela förrådet av kött var ”förtärt” (Åk, 1917) eller ”åtgånget” (Me, 1703). Grundbetydelsen av det hebreiska ord som återges med ”tuggat” är nämligen ”avskära”. (Jfr 3Mo 17:4, not; Ps 37:9 [”utrotas”]; Joel 1:5 [”tagits bort”].) Efter denna händelse blev de döda begravda, och man gav därför platsen namnet Kibrot-Hattaava. (4Mo 11:32–35)