ÖDLA

(hebr.: tsav)

Ödlor är fyrbenta kräldjur som vanligtvis är små och har lång svans och fjällig hud. Ödlornas ben sitter så långt ut på sidorna att de kan vila buken direkt mot marken. Det finns mer än 40 arter i Palestina, och de påträffas i träd, i varma klippskrevor och på väggar och innertak. Ödlan nämns i 3 Moseboken 11:29 bland de orena ”smådjur som det vimlar av”. Det hebreiska namnet är möjligen avlett av en rot som betyder ”klibba fast vid marken”. En hebreisk ordbok, A Hebrew and English Lexicon of the Old Testament av Brown, Driver och Briggs (1980, sid. 839), föreslår att det återges med ”ödla”. Det hebreiska ordet tsav innefattar åtminstone ödlefamiljen agamer, för det motsvarande arabiska ordet dabb avser den egyptiska dabbagamen (Uromastyx aegyptius), den största agam som förekommer i Israel. (Se GECKOÖDLA; KAMELEONT; SANDÖDLA.)

Enligt de flesta ordböcker betecknar det hebreiska ordet kọach också en ödleart. Ordet har återgetts med ”den stora ödlan”, som räknas upp bland de orena djuren. (3Mo 11:29, 30) Eftersom namnets rot betyder ”kraft”, syftar det möjligen på ökenvaranen (Varanus griseus), en stor och kraftig asätande ödla som lever i torra, sandiga ökenområden. I Palestina blir den ungefär 1,2 m lång.

I 3 Moseboken 11:30 används det hebreiska ordet chọmet om en annan skapelse som var oren för israeliterna och inte fick ätas. Några översättningar (NV, SFB) återger det med ”sandödlan”. Ordet syftar möjligen på en skink.