NASARET
[Nạsaret] Betyder troligen ”skottstaden”, ”telningsstaden”, ”grenstaden”.
En stad i nedre Galileen där Jesus bodde tillsammans med sina halvsyskon under merparten av sitt liv på jorden. (Lu 2:51, 52; Mt 13:54–56) Både Josef och Maria bodde i Nasaret när Gabriel meddelade att Jesus skulle födas. (Lu 1:26, 27; 2:4, 39) När de återvände från Egypten bosatte de sig i Nasaret igen. (Mt 2:19–23; Lu 2:39)
Geografiskt läge. De flesta forskare anser att Nasaret låg där det nutida an-Naasira (Nazerat) i Galileen nu ligger. (BILDER, bd 2, sid. 539) Om detta stämmer låg Nasaret i bergstrakten något norr om Jisreeldalen, ungefär halvvägs mellan Galileiska sjöns södra ände och Medelhavskusten. Bergen som omgav Nasaret hade en höjd på mellan 120 och 150 m. Området var tättbefolkat, och det låg flera städer och samhällen där. Man kunde antagligen gå från Nasaret till Ptolemais vid Medelhavskusten på sju timmar, till Tiberias vid Galileiska sjön på fem timmar och till Jerusalem på tre dagar.
Vid ett tillfälle försökte invånarna i Nasaret störta ner Jesus från ”branten av det berg som deras stad var byggd på”. (Lu 4:29) Det innebär inte att Nasaret låg på själva bergskammen, utan att det låg på ett berg som hade ett krön som de ville störta ner Jesus från. Somliga menar att den här ”branten” är ett 12 m högt stup sydväst om staden.
Nasarets betydelse. Det är svårt att med säkerhet säga hur stor betydelse Nasaret hade under det första århundradet. De flesta bibelforskare anser att Nasaret var en avsides belägen, obetydlig stad. Den främsta bibliska grunden till stöd för detta är Natanaels yttrande när han hörde att Jesus var därifrån: ”Kan något gott komma från Nasaret?” (Joh 1:46) Många menar att detta betyder att Nasaret var en stad som människor såg ner på, även de som bodde i Galileen. (Joh 21:2) Nasaret låg i närheten av handelsvägarna i området, men inte precis utmed dem. Josephus nämner inte Nasaret, men han kallar det närliggande Jafia för den största befästa byn i hela Galileen, något som tyder på att Nasaret överskuggades av denna grannby.
Å andra sidan kan det vara så att Natanaels uttalande bara visade att han blev förvånad över att Filippus påstod att en man från den närliggande staden Nasaret i Galileen var den utlovade Messias, för Skrifterna hade ju förutsagt att Messias skulle komma från Betlehem i Juda. (Mik 5:2) Josephus nämner bara några få städer och byar i Galileen, så det faktum att han inte nämner Nasaret behöver inte betyda något. Det är värt att lägga märke till att Bibeln inte någon gång kallar Nasaret by, utan alltid ”stad”. (Lu 1:26; 2:4, 39) Dessutom låg den viktiga, befästa staden Sepforis, som var säte för en av Sanhedrins lägre domstolar, i närheten. Oavsett storlek och betydelse låg Nasaret i ett område med viktiga handelsvägar och städer, så invånarna hade goda möjligheter att få reda på vad som pågick på det sociala, religiösa och politiska området på den tiden. (Jfr Lu 4:23.)
Invånarnas inställning. Under sin uppväxt fortsatte Jesus att göra framsteg ”i ynnest hos Gud och människor”. (Lu 2:52) Människorna i Nasaret kände honom och hans halvsyskon, och ”enligt sin vana” gick han till synagogan varje vecka. (Mt 13:55, 56; Lu 4:16) När han var omkring 30 år lämnade han Nasaret och blev döpt av Johannes. (Mk 1:9; Lu 3:23) Några månader senare, ungefär vid den tid då han började sin tjänst i Galileen, återvände han till Nasaret, och i synagogan läste han högt från Jesaja 61:1, 2 och tillämpade det som stod där på sig själv. Åhörarna visade brist på tro och försökte döda honom, ”men han gick mitt igenom hopen och fortsatte på sin väg” och bosatte sig i Kapernaum. (Lu 4:16–30; Mt 4:13)
Mer än ett år senare kom Jesus till Nasaret igen. (Mt 13:54–58; Mk 6:1–6) Somliga menar att det rör sig om samma tillfälle som i Lukas 4:16–30, men både ordningsföljden på de händelser som omtalas och utgången beskrivs lite annorlunda i Matteus, kapitel 13, och Markus, kapitel 6, än i Lukas. Det är möjligt att han vid det här laget var mer omtalad och att han därför fick ett något bättre mottagande. Att han var från trakten blev en stötesten för många, men det nämns inget om att folket försökte döda honom den här gången. Han utförde några kraftgärningar, men inte många, på grund av folkets brist på tro. (Mt 13:57, 58) Jesus lämnade sedan staden och påbörjade sin tredje rundfärd i Galileen. (Mk 6:6)